Två områden som det skulle vara intressant att studera vidare kring har växt fram under studiens gång. Förskolans olika yrkesroller
Studiens resultat visar att samverkan i förskolan både kan vara en strategi men också en svårighet när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare, barnskötare, specialpedagoger och förskolechefer har olika yrkesroller i förskolan. Förskollärare och barnskötare arbetar nära barnen och är i verksamheten hela arbetsdagarna. Specialpedagogen ska på olika vis stödja förskolans barn och pedagoger. Förskolechefen ska vara pedagogisk ledare, ha personalansvar samt styra över de ekonomiska medlen. De olika yrkesrol- lernas ska alla arbeta utifrån förskolans styrdokument. Vilken förståelse finns för varandras olika yrkesrol- ler? Hur kan förståelsen för varandras olika arbetsuppgifter öka? Förskolan ska kunna möta alla barn i da- gens samhälle. Varje barn är unikt och barn har olika behov. För barn i behov av särskilt stöd är det sär- skilt viktigt att alla yrkesroller i förskolan samverkar för att tillgodose barnets behov. Hur kan de olika yr- kesrollerna få ökad förståelse för varandras olika roller? En sådan förståelse borde öka möjligheterna till en gemensam samsyn. En gemensam samsyn skulle i sin tur bidra till att skapa förutsättningar att tillgo- dose alla barns behov i förskolan.
Kan socioemotionella svårigheter vara början på ett utanförskap?
Karlsson (2007) lyfter i sin doktorsavhandling att elevers marginalisering och utanförskap är ett angeläget område att studera. Hon menar att många elever riskerar att hamna utanför den ordinarie skolan i dagens samhälle trots att ambitioner finns om en skola för alla. Förskollärarna i föreliggande studie berättar om barn i svårigheter av socioemotionell karaktär. De beskriver barn som har svårt att koncentrera sig, barn som har svårt att sitta still, barn som har svårt att styra sina impulser och barn som har ett utagerande be- teende. Barn i svårigheter av socioemotionell karaktär uppfattas många gånger som jobbiga och besvärliga av andra barn och deras föräldrar samt av pedagoger på förskolan. Förskollärarna menar att dessa barn ibland får en roll som syndabock eller pajas i barngruppen. Kan detta vara början till ett utanförskap som följer individen genom livet?
40
Referenser
Ahlberg, A. (2007a). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige. 12(2), 84–95. Ahlberg, A. (2007b). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck- Åkesson (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 85-99). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan. En fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur AB. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.). Med livsvärlden
som grund (s. 9-58). Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde med många dimensioner. I C. Nil- holm & E. Björck-Åkesson (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och
forskningsfronterna (s. 85-99). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Broberg, M. Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur och kultur.
Creswell, J. W. (2009). Research Design. Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches (3th ed.). CA: SAGE Publications, Inc.
Davidsson, B. & Patel, R. (1994). Forskningsmetodikens grunder (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Drugli, M. B. (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande – Barns meningsskapande i naturvetenskap. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB. Gustavsson, B. (2003). Bildning av vår tid. Tillgänglig:
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800074025/bildning_var_tid_81kb.pdf
Gustavsson, B. (2004). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning (3 uppl.). Smedjebacken: ScandBook AB.
41 Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högs- kola.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori (2:a rev. Uppl.). Lund: Studentlit- teratur AB.
Hjalmarsson, G. (2012). Barnrättsperspektivet i förskolan. Magisteruppsats. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.
Isbell, R. (2012). Inredning av en väl fungerande lek- och lärmiljö i förskolan. I G. Kragh-Müller, F., Ørsted Andersen & L. Veje Hvitved (Red.). Goda lärmiljöer för barn (s. 81-100). Lund: Studentlitteratur AB. Johannessen, E. (1997). Barn med socioemotionella problem. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, I. & Sandberg, A. (2012). Lärande och delaktighet i förskolan. I A. Sandberg & M. Sandström (Red.). Kritiska händelser för lärande i förskolan (s. 23-37). Lund: Studentlitteratur AB.
Kardesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter (3 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Karlsson, Y. (2007). Att inte vilja vara problem - social organisering och utvärdering av elever i särskild undervisnings-
grupp. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Kihlbom, M. (2003). Om små barns behov och utveckling: nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom?. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegårdar. Doktorsavhandling. Al- narp: Sveriges lantbruksuniversitet.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sve-
rige, 10(2), 124–138.
Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet. Om “vad”, “vem” och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I J. Aspelin (Red.). Relationell specialpedagogik i teori och praktik (s. 163- 177). Kristianstad: Kristianstads University Press.
42 Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vid vägs ände? I C. Nilholm & E. Björck- Åkesson (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 52-65). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pramling Samuelsson, I. (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan?
Nordisk barnehageforskning. 3(3), 159–167.
Pramling Samuelsson, E. & Ärlemarlm-Hagsér, E. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109.
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(2), 109-118.
Rye, H. (2009). Samspel, kommunikation och utveckling – barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarar för förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skånfors, L. (2010). Tokens, peer context and mobility in preschool children’s positioning work. Nordisk
Barnehageforskning, 3(2), 41-52.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap. Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiat- avhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regerings- kansliet.
Van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. Human sience för an action sensitive pedagogy. Albany: State University of New York Press.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Ve- tenskapsrådet.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik (2 uppl.). Stockholm: Norstedts Akademiska Förslag.
43
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Vilka behov har det barn eller de barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd?
Fokusera på ett barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd. Hur vill du beskriva barnets behov? Hur har ni arbetat på förskolan för att tillgodose barnets behov?
Vilka framgångsfaktorer har ni upplevt kring barnet i behov av särskilt stöd?
Vilket stöd har ni som arbetslag fått för att kunna möta barnet i behov av särskilt stöd? Vad har försvårat situationen kring barnet i behov av särskilt stöd?
Hur kan ni på förskolan skapa en god lärmiljö för barnet som är i behov av särskilt stöd? Hur tycker du som förskollärare att du kan fånga ett barns lärprocess?
44
Bilaga 2: Samband mellan frågeställningar och intervjuguide
Frågeställningar Frågor i intervjuguiden
Hur definierar förskollärare barn i behov av särskilt stöd?
Vilka behov har det barn eller de barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd?
Fokusera på ett barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd. Hur vill du beskriva barnets behov?
Vilka strategier upplever
förskollärare som framgångsrika i arbetet med barn i behov av särskilt stöd?
Hur har ni arbetat på förskolan för att tillgodose barnets behov?
Vilka framgångsfaktorer har ni upplevt kring barnet i behov av särskilt stöd? Vilka svårigheter upplever
förskollärare i arbetet med barn i behov av särskilt stöd?
Vilket stöd har ni som arbetslag fått för att kunna möta barnet i behov av särskilt stöd?
Vad har försvårat situationen kring barnet i behov av särskilt stöd? Hur kan ni på förskolan skapa en god lärmiljö för barnet som är i behov av särskilt stöd?
Hur tycker du som förskollärare att du kan fånga ett barns lärprocess?