Som en uppföljning till denna studie anser jag det finnas några forskningsprojekt, som vore intressanta att fortsätta med. Inledningsvis skulle en bredare studie med samma syfte vara av
intresse. I den studien skulle fler ämnesområden observeras, fler elever skulle få komma till tals och på så sätt ge en både bredare och djupare kunskap kring ämnet. Ett annat intressant projekt skulle vara en aktionsforskningsstudie tillsammans med ett arbetslag, för att se hur resultaten skulle påverkas genom ett metodiskt arbete med läsförståelsestrategier inom samt-liga ämnen.
En studie som också vore intressant att genomföra är att studera hur det arbetas med elever i läs- och skrivsvårigheter utifrån de olika orsaker som kan finnas till svårigheterna, om meto-derna skiljer sig åt samt hur metometo-derna kan utvecklas för att på bästa sätt tillgodose de olika elevprofilerna.
Referenslista
Allan, J. Brown, S. & Riddell, S. (1998). Permission to speak? Theorizing special education inside the classroom. I C. Clark, A. Dyson & A. Milward (Red.), Theorising special edu-cation (s 21 – 31). London and New York: Routledge.
Arfwedsson, G. B. (1998). Undervisningens teorier och praktiker. Stockholm: LHS Förlag.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i sko-lan. Lund: Studentlitteratur.
Atterström, H. & Persson, S. (2000). Brister eller olikheter. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex profes-sorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s 85 – 99). Stockholm: Vetenskapsrå-det.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur .
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I Bråten, I. (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk hand-bok. Stockholm: Natur & Kultur.
Dyslexiföreningen. Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?. Hämtat 8 maj 2012, från
http://dyslexiforeningen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=99&Itemid =55
Edling, A. (2006). Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards special-ized language. Hämtat 15 maj 2012, från
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:168583
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber .
Franzén, L. (1997). Läsförståelse. Två träningsprogram om att göra inferenser samt några inferensträningsmetoder för svaga läsare. Stockholm: Ekelunds förlag.
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Gudmundsdottir, S. Reinertsen, A. & Nordtömme, N. P. (1997). Eidsvoll 1814 – En fallstudie i historieundervisning. I M. Uljens (Red.), Didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Iselau, G. (2008). Samhällsorienterande ämnen. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och
Hammarlund, KG. & Lindahl, H. (2009). Att lära historia – inte bara lära om historia. Häm-tat 6 april 2012, från hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:325148/FULLTEXT01
Hesslefors-Arktoft, E. (2006). Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter. I
T. Almius, B. Andersson, P-O. Hansson, E. Hesslefors- Arktoft, S. Karlström, V. Oscarsson,
R. Severin, B. Tedeborg, (Red.), Erfarande och synvändor. En artikelsamling om de
sam-hällsorienterande ämnenas didaktik (s 7 – 17). IPD-rapport 2006:03. Institutionen för Pe-dagogik och Didaktik, Göteborgs universitet.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. Malmö: Gleerups.
Lundberg, I. (2006). Konsten att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Hämtat 15 maj 2012, från
http://www.spsm.se/PageFiles/12868/Vad%20%C3%A4r%20l%C3%A4ttl%C3%A4st.p df
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, G. (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Morgan, D. (1996). Focus groups. I Annual Review of Sociology 22, 129 – 152.
Nationalencyklopedin på nätet. Hämtat 19 maj 2012, från http://www.ne.se/didaktik Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Oscarsson, V. (2006). Elever och lärare tycker om SO. I T. Almius, B. Andersson, P-O. Hans-son, E. Hesslefors- Arktoft, S. Karlström, V. OscarsHans-son, R. Severin, B. Tedeborg, (Red.),
Er-farande och synvändor. En artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik (s
19 – 61). IPD-rapport 2006:03. Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs
uni-versitet.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.
Reichenberg, M. (2011). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt. Hämtat 13 maj 2012, från http://adno.no/index.php/adno/article/view/187 Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för
Rosén, M. Längsjö, E. Nilsson, I. & Gustafsson, J-E. (2008). Läsförståelse under luppen. ob-servera – Bedöma – Utveckla. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2008:132. Högskoleförordningen. Stockholm: Allmänna förlaget.
Schmidt, C. & Gustavsson, B. (2011). Läsande och skrivande som tolkning och förståelse: skriftspråket som meningsskapande literacypraxis. Hämtat 6 april 2012, från
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/pfs/article/view/738/679
Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande huvud-rapport. Rapport 250, 2004. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Li-ber.
Skolverket. (2010a). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper I matematik och naturvetenskap. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010b). Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan Lgr 11. Stockholm: Fritzes.
SLP600. (2009). Examensarbete inom Speciallärarprogrammet, 15 högskolepoäng. Göte-borgs Universitet: Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. Hämtat 17 maj 2012, från http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1285/1285990_SLP600_ht09.pdf Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber.
Stake, R. E. (2005). Qualitative case studies. I Denzin, N. K. & Lincoln, Y. S. (Red.), Quali-tative research – Third edition (s 443 – 466). Thousand Oaks: Sage Publications. Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Taube, K. (2000). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska under-sökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Prisma.
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: en studie med fokus på framgångs-faktorer i läs- och skrivlärande. Hämtat 15 maj 2012, från
http://www.avhandlingar.se/avhandling/be3442bbc8
Utbildningsdepartementet. (2010). Skollag 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. CODEX – regler och riktlinjer för forskning. Hämtat 10 januari 2012, från
http://codex.vr.se
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. Stockholm: Natur & Kultur.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.