6 Diskussion
6.7 Fortsatt forskning
Attityden till matematikämnet är inte fast utan kan ändras ända upp i vuxen ålder, det är en motivering till att införa kooperativa metoder även för elever som befinner sig i slutskedet av sin grundskoleutbildning (Blum-Anderson, 1992: Townsend & Wiltons, 2003:
Andersson, 2011). Det vore intressant att genomföra en liknande studie tillsammans med en kollega och arbeta med kooperativt lärande parallellt med två klasser under högstadiets tre år.
Referenser
Andersson, A. (2011). Engagement in Education: Identity narratives and agency in the contexts of mathematics education. Doctoral dissertation. Aalborg University.
Blum-Anderson, J. (1992). Increasing Enrolment in Higher-Level Mathematics Classes Through the Affective Domain. School Science & Mathematics, 92(8), 433.
Bryman, A. författare, & Nilsson, B. översättare. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Capar, G., & Tarim, K. (2015). Efficacy of the cooperative learning method on
mathematics achievement and attitude: a meta-analysis research. Educational Sciences: Theory and Practice, 15(2), 553–559.
Cameron, J. (n.d.) (2001). Negative effects of reward on intrinsic motivation - A limited phenomenon: Comment on Deci, Koestner, and Ryan (2001). Review of Educational Research, 71(1), 29–42.
Coghlan, D., & Brannick, T. (2001). Doing action research in your own organization. London: Sage.
Deci, E. L. (1971). Effects of externally mediated rewards on intrinsic motivation. Journal
of Personality and Social Psychology, 18, 105–115.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Facilitating optimal motivation and psychological well being across life’s domains. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49(1), 14. Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press
Fohlin, N. Moerkerken, A. Westman, L. & Wilson, Je. (2017). Grundbok i kooperativt lärande : vägen till det samarbetande klassrummet. Lund : Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Frenzel, A. C., Pekrun, R., & Goetz, T. (2007). Perceived learning environment and students’ emotional experiences: A multilevel analysis of mathematics classrooms. Learning and Instruction, 17, 478–493.
Gillies, R. (2014). Cooperative learning: developments in research. International Journal of Educational Psychology, 3(2), 125-140.
Hannula, M. S. (2012). Exploring new dimensions of mathematics-related affect: embodied and social theories. Research in Mathematics Education, 14(2), 137–161.
Hannula, M.S., Di Martino, P., Pantziara, M., Zhang, Q., Morselli, F., Heyd-Metzuyanim, E., Lutovac, S., Kaasila, R., Middleton, J.A., Jansen, A. & Goldin, G.A. (2016). Attitudes, Beliefs, Motivation and Identity in Mathematics Education An Overview of the Field and Future Directions. Cham: Springer International Publishing.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hossain, A., & Tarmizi, R. A. (2013). Effects of cooperative learning on students’ achievement and attitudes in secondary mathematics. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 93, 473–477.
Johnson, D. W. & Johnson, R. T. (2009). An educational psychology success story: social interdependence theory and cooperative learning. Educational Researcher, 38(5), 365–379. Johnson D. W. & Johnson R. T. (2008), Social interdependence theory and cooperative learning: the teacher's role. Springer, Boston, MA
Kayaoglu, M. N. (2015). Teacher researchers in action research in a heavily centralized education system. Educational Action Research, 23(2), 140–161.
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Middleton, J. A., Jansen, A., & Goldin, G. A. (2016). Motivation. Hannula, M.S., Di Martino, P., Pantziara, M., Zhang, Q., Morselli, F., Heyd-Metzuyanim, E., Lutovac, S., Kaasila, R., Middleton, J.A., Jansen, A. & Goldin, G.A. (2016). Attitudes, Beliefs, Motivation and Identity in Mathematics Education An Overview of the Field and Future Directions. Cham: Springer International Publishing.
Nichols, J. D., & Miller, R. B. (1994). Cooperative Learning and Student Motivation. Contemporary Educational Psychology (Vol. 19, pp. 167–78).
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Plenty, S., & Heubeck, B. G. (2013). A multidimensional analysis of changes in mathematics motivation and engagement during high school. Educational Psychology, 33(1), 14–30.
Ritzén, C., Sagen, F., Sjöberg, L. & Thunstedt F. (2016) Forskningsstrategier och Metoder, https://forskningsstrategier.wordpress.com/aktionsforskning/
Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2016). Self-determination theory : basic psychological needs in motivation, development, and wellness. New York : Guilford Publications.
Saldaña, J. (2011). Fundamentals of qualitative research. Oxford University Press, USA. Schunk, D. H. (2012). Learning theories : an educational perspective. Boston, [Mass.] ; London : Pearson.
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar. Rapport nr 221. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Slavin, R. E. (2014). Cooperative learning and academic achievement: why does group work work? Anales de Psicología, Vol 30, Iss 3, Pp 785-791 (2014), (3), 785.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Townsend, M., & Wilton, K. (2003). Evaluating change in attitude towards mathematics using the “then-now” procedure in a cooperative learning programme. The British Journal Of Educational Psychology, 73(Pt 4), 473–487.
Turgut, S., & Turgut, I. G. (2019). The effects of cooperative learning on mathematics achievement in Turkey: A meta-analysis study. International Journal of Instruction, 11(3), 663–680.
Vetenskapsrådet, (2002), Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1. Informationsbrev till vårdnadshavare
Hej!Jag skriver till dig för att du är vårdnadshavare till en elev i klass 8X på X-skolan. Jag heter Charlotte Bolin och undervisar ditt barn i ämnena Matematik och Kemi. Under höstterminen -18 har jag för avsikt att bedriva ett litet projekt om matematik och motivation i klassen som ditt barn går i. I huvudsak kommer undervisningen att bedrivas som vanligt med genomgångar, problemlösning i grupp och arbete i läroboken.
Redan under våren har jag gjort en liten pilotstudie då vi i klassen har pratat om vad som motiverar eleverna inom matematiken/matematikundervisningen. Projektet sker inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och ligger till grund för mitt
examensarbete. Syftet med projektet är att öka motivation och lärande inom matematiken. Har du någon fråga så hör gärna av dig.
Ser fram emot ett spännande och lärorikt läsår tillsammans med blivande 9X! Vänliga hälsningar
Charlotte Bolin
Lärare i Ma och NO X-skolan 7-9
Bilaga 2. Enkät i Google Forms
Utvärdering av samarbetsmetoder
1. Hur har det varit att arbeta med kooperativt lärande (strukturerade övningar för att samarbeta) i matematik? Mark only one oval. 1 2 3 4 5 Bra Dåligt 2. Motivera ditt svar 3. Hur var det att arbeta med övningen "Berätta mera"? (Det var övningen när ni gick runt och gjorde "highfive" och berättade för varandra om vad ni lärt er.) Mark only one oval. 1 2 3 4 5 Bra Dåligt 4. Motivera ditt svar 5. Hur var det att arbeta med övningen "Bygg en triangel"? (Det var övningen när ni satt i par och tillsammans rangordnade vad som är viktigast vid problemlösning) Mark only one oval. 1 2 3 4 5 Bra Dåligt 6. Motivera ditt svarBilaga 3. Intervjuguide
1. Hur är det att arbeta i grupp eller par när jag har bestämt paret, när ni inte får välja själva?
2. Har ni pratat med någon eller jobbat med någon som ni inte skulle ha jobbat med annars? 3. Hur har det kännas att jobba med matte under den här perioden?
4. Vad har varit bra med att jobba med såna här övningar? 5. Vad har varit det bästa med de här övningarna?
6. Vad har varit mindre bra?
7. Vad tycker ni jag skulle kunna göra bättre? 8. Vilken övning tyckte ni var bäst?
9. När känner ni att ni lär er mest på mattelektionerna?
10. Hur känns matematiken ni jobbar med? Lätt eller svår eller lagom utmanande? 11. När ni fastnar i matten vad är det som hjälper er då?
12. Vad får dig mest motiverad att jobba med matematik?
13. När är ni mest motiverade att jobba med matte på lektionerna? 14. När är ni mest motiverade att jobba med matte hemma?
Bilaga 5. Enkätresultat i diagramform
Hur var det att arbeta med övningen Berätta mera?Figur 3. Svarsfördelning Berätta mera
Hur var det att arbeta med övningen Bygg en triangel?
Figur 5. Svarsfördelning Bygg en triangel.
Hur var det att arbeta med övningen Fråga-fråga-byt?
Hur var det att arbeta med övningen Speed dating?
Figur 7. Svarsfördelning Speed dating
Hur var det att arbeta med övningen Hör vi ihop?
Figur 8. Svarsfördelning Hör vi ihop
Hur var det att arbeta med övningen Turas om?
Hur var det att arbeta med övningen Inre-yttre cirkel?
Figur 10. Svarsfördelning Inre-yttre cirkel.
Hur har det varit att arbeta med kooperativt lärande i matematik?
Figur 11. Svarsfördelning övergripande fråga
Vill du jobba vidare med mera samarbetsövningar under vårterminen?