En intressant fråga för fortsatt forskning är att ta reda på hur åtgärderna ser ut efter att en ma-tematisk svårighet har upptäckts, kartlagts och analyserats. Hur går specialpedagogen vidare med den kända svårigheten, både på individ-, grupp- och organisationsnivå? Hur ser uppfölj-ningen ut för elevens och klasslärarens del? Hur lyckas de implementera åtgärderna i klass-rummet och hur stöttar de läraren i bemötandet av elevens svårigheter? Det var just
46
Referenser
Ahlberg, A. (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Alseth, B., Nordberg, G. & Rösseland. M. (2007). Pixel matematik. Stockholm: Natur & Kultur.
Anghileri, J. (2000). Teaching number sence. London: Continum.
Björklund, C. (2009). En, två, många – om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika
matematiksvå-righeter. Stockholm: Natur & Kultur.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, G. & Emanuelsson, L. (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. "ämnaren, nr 2, s.30-31. Hämtad 2011-04-20. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3033_97_2.pdf
Engström, A. (2000). Specialpedagogik för 2000-talet. "ämnaren, nr 1, s. 26-31. Hämtad 2011-04-25. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2631_00_1.pdf
Engström, A., Engvall, M. & Samuelsson, J. (2007). Att leda den tidiga
matematikundervis-ningen. Linköping: Linköpings Universitet.
Engström, A. & Magne, O. (2008). Medelsta-matematik IV – En empirisk analys av
47
Fredriksson, M. (2009). Matematiken i förskoleklassen – En totalundersökning där en
kom-muns samtliga förskoleklasselevers matematiska kunnande kartläggs, i ett formativt syfte.
Gö-teborg: Göteborgs universitet.
Gelman, R. & Gallistel, C. R. (1978). The Child´s Understanding of "umber. London: Har-vard University Press.
Jess, K., Skott, J., Hansen, H. C. & Shou, J. (2008). Matematik for
lärarstuderende. Epsilon 1.-6. Klassetrin. Danmark: Forlaget Samfundslitteratur.
Johnsen Høines, M. (2006). Matematik som språk – Verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber
Kaufman, E. L., Lord, M. W., Reese, T. W. & Volkmann, J. (1949). “The discrimination of visual number”. American Journal of Psychology 62: 498-525.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Lindberg. C. & Österlund. M. (2006). Mattecirkeln: diagnoser för individanpassad
undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2009). Matematiksvårigheter under de tidiga åren. Dyslexi - aktuellt om läs- och
skrivsvårigheter, nr 3. Hämtad 2011-05-08.
http://dyslexiforeningen.se/egnafiler/lundberg_hemsidan.pdf
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skol-åren – hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
48
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Student-litteratur.
Löwing, M. & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik för hem, skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. (2006). ALP 1-8 Analys av läsförståelse vid problemlösning. Lund: Studentlittera-tur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: NCM, Göteborgs uni-versitet.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Matematik - En samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning. Stockholm.
National Council of Teachers of Mathematics (2000). Principles and Standards for School
Mathematics. Reston: VA:Author.
Olsson, I. & Forsbäck, M. (2008). MatteEldorado. Stockholm: Natur & Kultur.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Petterson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: Skolverket.
Reys, B. J. & Reys, R. E. (1995). Perspektiv på number sense och taluppfattning. "ämnaren, nr 1, s. 28-33. Hämtad 2011-04-07. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2833_95_1.pdf
Skollag (2010:800). SFS. http://www.riksdagen.se
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?(Avhandling) Umeå: Umeå universitet.
49
Skolverket (2000). ”Måns och Mia”. Diagnostiska uppgifter - för användning i de tidiga
skolåren. www.skolverket.se
Skolverket (2003). Analysschema i matematik för åren före årskurs 6. www.skolverket.se
Skolverket (2004). "ationella utvärderingen av grundskolan ("U-03). www.skolverket.se
Skolverket. (2007). Mål för alla, Perspektiv för nationella utbildningsmål för tidiga
skolår. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Diamant. Diagnoser i matematik. www.skolverket.se
Skolverket (2011a). Basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Hämtad 2011-05-29. http://www.skolverket.se/sb/d/2190
Skolverket (2011b). "ationella prov i matematik årskurs 3. www.skolverket.se
Sterner, G. (2007). Lässvårigheter och räknesvårigheter. Nämnaren nr. 2, s. 8-13. Hämtad 2011-06-02. http://nbas.ncm.gu.se/node/18731
Sterner, G. & Johansson, B. (2006). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. I: Doverborg, E. & Emanuelsson, G. (Red.) Små barns matematik. Erfarenheter från ett
pilot-projekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2009). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göte-borg: NCM, Göteborgs universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
50
Bilagor
1. Missivbrev till informanter 2. Intervjuguide
51
Bi-laga 1
Linnéuniversitetet, Växjö 2011-04-14
Missivbrev till informanter Hej!
Utifrån vår tidigare telefonkontakt vill vi på detta sätt klargöra vad vårt examensarbete går ut på. Vi heter Anna Uddbom och Ulrika Conradsson och vi utbildar oss till speciallärare med inriktning matematik vid Linnéuniversitetet i Växjö. I vårt examensarbete ska vi skriva om
hur yrkesverksamma speciallärare/ specialpedagoger går till väga vid pedagogisk kart-läggning och analys av elevers räknesvårigheter inom området grundläggande talupp-fattning och aritmetik. För att få underlag till uppsatsen har vi valt att intervjua
speciallä-rare/ specialpedagoger som arbetar aktivt med pedagogisk kartläggning av elevers räknesvå-righeter.
Intervjun kommer att spelas in och transkriberas i sin helhet, eventuellt förs anteckningar pa-rallellt. Materialet kommer endast att användas av undertecknade vid resultat och analys och avidentifiering kommer att ske . Efter avslutat arbete raderas all data. När uppsatsen är färdig kommer den att finnas tillgänglig att läsa på Diva på internet. Ni som medverkar har rättighet att självständigt bestämma, hur länge och på vilka villkor som ni vill delta i vår intervju. Be-räknad tidsåtgång för intervjun är ca 45-60 minuter.
Om ni önskar att ta del av vårt färdiga examensarbete så går det att tillgodose. Vi bifogar våra tänkta intervjufrågor så att ni i lugn och ro kan ta del av dem innan vi ses på tidigare över-renskommen tid och plats.
Tack på förhand!
Hälsningar Anna Uddbom och Ulrika Conradsson
52
Bilaga 2
Intervjuguide (tidsåtgång ca 45-60 min) Bakgrundsfakta
1. Grundutbildning? 2. Ålder?
3. Ingick matematik i din speciallärar/ pedagogutbildning? 4. Hur många år i yrket? Beskriv din yrkeskarriär!
Frågor
1. Vad innebär pedagogisk kartläggning för dig? 2. Vad innebär räknesvårigheter för dig?
3. Vilka tror du är de främsta orsakerna till att en elev hamnar i räknesvårigheter?
4. En elev som har svårigheter med den grundläggande taluppfattningen, hur kan det visa sig?
5. En elev som har svårigheter med aritmetiken, hur kan det visa sig?
6. Hur går du tillväga vid en pedagogisk kartläggning av yngre elevers räknesvårigheter? 7. Vilka verktyg använder du som stöd vid en pedagogisk kartläggning av yngre elevers
räknesvårigheter?
8. Hur går ni vidare när ni ringat in elevens svårigheter? Beskriv hur åtgärderna kan se ut.