• No results found

5. Slutsats och fortsatt forskning

5.3 Fortsatt forskning

Under vår studie om svenska mikroföretags erhållande av orena revisionsberättelser har vi stött på flera intressanta synvinklar till fortsatt forskning. Eftersom vi har gjort en kvantitativ undersökning på till största del beprövade faktorer har vi funnit att det kan finnas många fler okända faktorer som kan påverka revisionsberättelsens utformning. Därför anser vi att en utökad studie som lyfter fram även dessa ännu okända faktorer skulle vara intressant. Det är möjligt att en blandning av kvantitativ och kvalitativ studie också skulle kunna vara relevant för att på så sätt lyfta fram företagens egna tankar om de faktorer de anser ha lett till en oren

36

revisionsberättelse. Vår studie skulle även kunna utvidgas till att göra samma tester även på svenska stora företag för att se om ett annat resultat uppstår.

Vi tycker att vårt resultat gällande styrelsens könsmångfald är väldigt intressant och bör studeras närmare. Även kvinnligt företagande är ett aktuellt ämne och det skulle vara av intresse att se om det finns en skillnad mellan manligt och kvinnligt företagande kopplat till revisionsberättelsens utformning. En studie skulle kunna göras för att ta reda på om kvinnliga företagare har större eller mindre benägenhet att erhålla oren revisionsberättelse, än vad manliga har.

37

Referenser

Adams, R., & Ferreira, D. (2009). Women in the Boardroom and Their Impact on Governance and Performance. Journal of Financial Economics, 94, 291-309.

Aktiebolagslagen (2005:551).

Arlebäck, S.O. (2000). Kreugerkraschen - storbankernas verk?. Skanör: Wallgårds förlag.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Becker, C., DeFond, M., Jiambalvo, J., & Subramanyam, K.R. (1998). The Effect of Audit Quality on Earnings Management. Contemporary Accounting Research, 15(1), 1-24.

Belfrage Carlberg, A. (2003). Ekonomiboken. Stockholm: Bonnier utbildning.

Bokföringslagen (1999:1078).

Breesch, D., & Branson, J. (2009). The Effects of Auditor Gender on Audit Quality. The IUP Journal of Accounting Research & Audit Practices, 8(3/4), 78-107.

Campbell, K., & Minguez-Vera, A. (2008). Gender Diversity in the Boardroom and Firm Financial Performance. Journal of Business Ethics, 83(3), 435-451.

Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.

Carter, D., Simkins, B., & Simpson. (2003). Corporate Governance, Board Diversity, and Firm Value. The Financial Review, 38(1).

Chung, J., & Monroe, G. (1998). Gender Differences in Information Processing: An Empirical Test of the Hypothesis - Confirming Strategy in an Audit context. Accounting &

Finance, 38(2), 265-279.

Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L. (2004). The Demand for the Audit in Small Companies in the UK. Accounting and Business Research, 34(2), 87-100.

Constantinos, C., & Spathis, C. (2006). Auditee and Audit firm Characteristics as

Determinants of Audit qualifications: Evidence from the Athens stock exchange. Managerial Auditing Journal, 21(9), 905-920.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning.

Lund: Studentlitteratur.

DeFond, M., Wong, T. J., & Li, S. (2000). The Impact of Improved Auditor Independence on Audit Market Concentration in China. Journal of Accounting and Economics, 28(3), 269-305.

DeFond, M., Raghunandan, K., & Subramanyam, K.R. (2002). Do Non-Audit Fees Impair Audithor Independence? Evidence from Going Concern Audit Opinions. Journal of Accounting Resarch, 40(4), 1247-1274.

38

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Maidenhead: McGraw-Hill Education.

Dennis, M. (2006). Key Financial Ratios for the Credit Department. Business Credit, 108(10), 62.

Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda – multivariat analys. Lund:

Studentlitteratur.

Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Eisenhardt, K. (1989). Agency theory: An assessment and Review. Academy of Management Review, 14(1), 57-74.

Erhardt, N., Werbel, J., & Shrader, C. (2003). Board of Director Diversity and Firm Financial Performance. Corporate Governance: An International Review, 11(2), 102-111.

FAR SRS. (2009). Disciplinbeslut mot åtta revisorer. FAR SRS INFO, 10.

FAR SRS. (2010). ISA-volymen – IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll.

Stockholm: FAR Förlag AB.

FAR SRS. (2006). Revision - En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.

FAR SRS. (2011). Samlingsvolymen 2011 – Revision. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.

Farrugia, K., & Baldacchino, P. (2005). Qualified Audit Opinions in Malta. Managerial Auditing Journal, 20(8), 823-843.

Flesher, D., & Flecher, T. (1986). Ivar Kreuger's Contribution to U.S. Financial Reporting.

The Accounting Review, 61(3), 421-434.

Frost, C. (1997). Disclosure Policy Choices of UK Firms Receiving Modified Audit Reports.

Journal of Accounting and Economics, 23(2), 163-187.

Gold, A., Hunton, J., & Gomaa, M. (2009). The Impact of Client and Auditor Gender on Auditors´ Judgments. Accounting Horizons, 23(1), 1-18.

Guan Hua, L. (1997). Audit Qualification: What Does it Mean?. Singapore Management Review, 19(2), 78-80.

Hallgren, Ö. (2002). Finansiell strategi och styrning. Helsingborg: Helsingborg Ekonomibok.

Halling, P. (2005). Revision i små företag: sällan revision av små företag i EU-länderna.

Balans, 3.

Hill, C., & Jones, T. (1992). Stakeholder – Agency Theory. Journal of Management Studies, 29(2), 131-154.

39

Hirst, E., & Koonce, L. (1996). Audit Analytical Procedures: a Field Investigation.

Contemporary Accounting Research, 13(2), 457-486.

Ireland, J. (2003). An Empirical Investigation of Determinants of Audit Reports in the UK.

Journal of Business Finance & Accounting, 30(7-8), 975-1016.

Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jensen, M., & Meckling, W. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.

Johansson, S-E., Nyström, B., & Rydström, E. (1987). Revision - kontroll, effektivitet, utveckling. Malmö: Liber.

Johansson Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap, Lund: Studentlitteratur.

Jonnergård, K., & Stafsudd, A. (2009). Om kvinnligt och manligt inom revisionsbranschen, En bok om genus: Nyfikenhet, nytänkande och nytta. Växjö: University Press. 177-206.

Khalil, F., & Lawarrée, J. (1995). Collusive Auditors, American Economic Review, 85(2), 442-446.

Körner, S., & Wahlgren, L. (2006). Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur.

Laitinen, E., & Laitinen, T. (1998). Qualified Audit Reports in Finland: evidence from large companies. The European Accounting Review, 7(4), 639-653.

Lennartsson, R. (2010a). FAR välkomnar dialog om revisorns roll. Balans, 10.

Lennartsson, R. (2010b). Slopad årsredovisning i mikroföretag. Balans, 4.

Lennox, C. (1999). The Accuracy and Incremental Information Content of Audit Reports in Predicting Bankruptcy. Journal of Business Finance & Accounting, 26(5-6), 757-778.

Lundvall, S. (2008). En ren revisionsberättelse bör vara kort, klar och koncis. Balans, 2.

May T, (2001). Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur.

Mårder, G. (2011). Revisionen måste utvecklas för att behålla sitt värde. Balans, 4.

Pasiouras F., Gaganis, C., & Zopounidis, C. (2007), Multicriteria Decision Support

Methodologies for Auditing Decisions. European journal of operational research, 180(3), 1317-1330.

Revisorsnämden (2011). Statistik hämtad från Revisorsnämnden. Hämtad från:

http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/statistik/lopande/statistik_1104 01.pdf

Hämtad: 2012-04-12

40

Rose, C. (2007). Does Female Board Representation Influence Firm Performance? The Danish Evidence. Corporate Governance: An International Review, 15(2), 404-413.

Ruigrok, W., Peck, S., Tacheva, S., Greve, P., & Hu, Y. (2006). The Determinants and Effects of Board Nomination Committees. Journal of Management & Governance, 10(2), 119-148.

Seow, J-L. (2001). The Demand for the UK Small Company Audit – an Agency Perspective.

International Small Business Journal, 19(2), 61-79.

Skough, B., & Brännström D. (2007). De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn, Balans, 12.

Soltani, B. (2002). Timeliness of Corporate and Audit Reports: Some Empirical Evidence in the French Context. The International Journal of Accounting, 37(2), 215-246.

Statens Offentliga Utredningar. (2008). Avskaffandet av revisionsplikten för små företag.

Stockholm: Edita Sverige AB.

Sundgren, S. (1998). Auditor Choices and Auditor Reporting Practices: Evidence from Finnish Small Firms. The European Accounting Review, 7(3), 441-465.

Thorell, P. (2003). Företagens redovisning - Grundläggande räkenskapsförståelse. Uppsala:

Iustus förlag.

Thorell, P., & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt Näringsliv.

Terjesen, S., Sealy, R., & Singh, V. (2009). Women Directors on Corporate Boards: A Review and Research Agenda. Corporate Governance: An International Review, 17(3), 320-337.

Watts, R., & Zimmerman, J. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective.

The Accounting Review, 1(63), 131-156.

Xu, Y., Jiang, A., Fargher, N., & Carson, E. (2011). Audit Reports in Australia during the Global Financial Crisis. Australian Accounting Review, 21(1), 22-31.

Årsredovisningslagen (1995:1554).

Åström, S. (2005). Kan vi lita på restaurangrevisionen?. Balans, 5.

41

Bilagor

Bilaga 1. Logistisk regression Logistisk

regressionsmodell

Soliditet Skuldsättningsgrad Likviditet Vinstmarginal Räntabilitet

Nagelkerke R Square 0,265 0,016 0,110 0,022 0,040

B-värde 0,029 0,012 0,003 0,001 0,009

Signifikans 0,000 0,232 0,012 0,274 0,058

Bilaga 2. Logistisk regression Logistisk

regressionsmodell

Modell A

Modell B

Nagelkerke R Square 0,303 0,158

B-värde:

Soliditet 0,028 -

Skuldsättningsgrad 0,018 0,014

Likviditet 0,001 0,003

Vinstmarginal 0,001 0,001

Räntabilitet på totalt kapital 0,001 0,006

Signifikans:

Soliditet 0,001 -

Skuldsättningsgrad 0,185 0,183

Likviditet 0,543 0,027

Vinstmarginal 0,333 0,349

Räntabilitet på totalt kapital 0,892 0,215

Related documents