6. Diskussion
6.4 Fortsatt forskning
Ett angeläget område till vidare forskning är en studie som bygger på observationer i skolan om hur ett logopedutlåtande tas emot och omsätts i praktiken. Det vore intressant att också intervjua klasslärare om vilka eventuella svårigheter det kan finnas i att ta till sig och arbeta utifrån ett logopedutlåtande.
Det hade också varit intressant att intervjua föräldrar och barn med språkstörning och se hur de upplever att logopedutlåtandet tas emot i skolan och hur stödet fungerar i skolvardagen. Det är en stor omställning när ett barn börjar åk 1 eftersom skolan då vanligtvis tar över en stor del av interventionsarbetet efter logopeden. Då skulle det vara angeläget att få en insikt i hur föräldrar och barn upplever den övergången. Ytterligare en fråga är hur föräldrar upplever vilken handlingsberedskap skolan har för att möta barn med språkstörning.
Referenslista
Ainscow, M. (1998). Would it work in theory?: arguments for practitioner research and theorising in special needs field. I C. Clark, A. Dyson & A. Millward, (Red). Theorising
special education. London and New York: Routledge.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Andreasson, I. & Asp-Onsjö, L. (2009). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I A. Ahlberg, (Red.). Specialpedagogisk forskning- en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Arnald, Anna-Karin (2007). Språkstörning hos barn och unga i skolåldern. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (Red. 2005). Med livsvärlden som grund- Bidrag till utvecklandet av en
livs-världsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (Andra upplagan). Lund:
Student-litteratur.
Bergius, S. (2008). Grav språkstörning och lärstilar. Möjligheter med hinder. Rapport-samling om grav språkstörning del 1. (Skriftligt fördjupningsarbete inom kursen Special-pedagogik med inriktning mot grav språkstörning, 30 högskolepoäng) Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN: 978-91-28-00266-0 (tryckt), 978-91-28-00267-7 (pdf). Best.nr: 00266
Bjar, L. (2009). Helvete och himmel. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.). Barn läser och skriver
– specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I L. Bjar, & C. Liberg, (Red.). Barn
ut-vecklar sitt språk. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
special-pedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandledning. Karlstad: Karlstad University
Studies 2004:64
Booth, T. (1998) The poverty of special education: theories to rescue? I C. Clark,
Dyson & A. Millward, (Red.). Theorising special education. London and New York:Routledge.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur Bruce, B. (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I L. Bjar, (Red.). Det hänger på
Bruce, B. (2010). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg, (Red.). Barn
utvecklar sitt språk. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig
som möter tonårselever. Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se ISBN: 978-91-28-00284-4 (tryckt version) 978-91-28-00285-1 (pdf-version) Best nr: 00284 Tryck: Edita, 2009
Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande - förhållningssätt, kunskap och
specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber.
Dyson, A. (2006). Changes in special education theory from an English perspective. University of Manchester.
Edén, M. (2005). Specialpedagogik med inriktning mot grav språkstörning. Rapport från deltagarnas utvärdering av kursen. Best.nr 40, ISBN 91-85095-05-2. Specialpedagogiska institutet www.sit.se Umeå: Umeå universitet.
Edwards, N. (2010) Vem, vad, när och hur? Logopeders och specialpedagogers arbete och
samarbete kring barn med språkliga svårigheter- tankar och erfarenheter. (Examensarbete,
30 högskolepoäng) Lund: Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper.
Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt
perspektiv. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
området – en kunskapsöversikt. Skolverket. Best.nr. 01:605. Stockholm: Liber.
Fischbein, S. & Österberg, O. (2003) Mötet med alla barn – ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Frylmark, A. (2009). Logopedutredning av skolbarn. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.). Barn
läser och skriver – specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hedman, B. (2009). Från tal- och språkklass till ordinarie klass i grundskolan. En kvalitativ
studie med utgångspunkt i vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. (Examensarbete, 15 högskolepoäng) Göteborg:
Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. http://hdl.handle.net/2077/20510
Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I G. Hallerstedt, (Red.). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos.
Johnsen, B. (2007). Språkutredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson, (Red.).
Utredning av läs- och skrivsvårigheter. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken. Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden – diagnosen som urvalsinstrument. I G. Hallerstedt, (Red.). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. Magnusson, E., Nauclér, K. & Reuterskiöld, C. (2008). Språkstörning i skolåldern. I L. Hartelius, U. Nettelbladt, & B. Hammarberg, (Red.). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Miniscalco, C. (2009) Inte bara sen språkutveckling. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.). Barn
läser och skriver – specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Nauclér, K. & Magnusson, E. (2010) Språkstörningar i tal och skrift. I L. Bjar, & C. Liberg, (Red.). Barn utvecklar sitt språk. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007). Språkstörning hos barn ur ett historiskt perspektiv. I U. Nettelbladt, & E.-K. Salameh, (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Student-litteratur.
Nettelbladt, U. , Håkansson, G. & Salameh E.-K. (2007). Specifik intervention av fonologi, grammatik och lexikon. I U. Nettelbladt, & E.-K. Salameh, (Red.) Språkutveckling och
språk-störning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Reuterskiöld Wagner, C. (2010). När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning. I L. Bjar, & C. Liberg, (Red.). Barn utvecklar sitt språk. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E.-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E.-K. Salameh, (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund:Studentlitteratur.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson, (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Salameh, E.-K. (2003). Language impairment in Swedish bilingual children. Epidemiological
and linguistic studies. Doctoral dissertation. Dept. of Logopedics and Phoniatrics, Lund
University.
Sjöberg, M. (2007). Ibland låtsas jag att jag inte förstår -En bok om elever med
Stukát, S. (2004). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Student-litteratur.
Sämfors, H. (2009). Kompensation och strukturerat datorarbete. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.). Barn läser och skriver – specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Lgr11) Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. (Lpo94) Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag.
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur
Trillingsgaaard, A., Dalby, M. & Ostergaard, J. (1999) Barn med avvikande utveckling. I A. Trillingsgaaard, M. Dalby & J. Ostergaard, (Red.). Barn som är annorlunda. Lund: Student-litteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.vr.se
Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. (Andra upplagan). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Grundskoleförordning (1994:1194) www.notisum.se/rnp/sls/lag/19941194.htm (hämtad 110221) SFS 2008:132 examensförordningen för speciallärare www.lun.gu.se/digitalAssets/1270/1270333_UtbildnplanSpeclarex_SFS2008_132t_UFLbeslu t_090304.pdf (hämtad 110218) SFS 2007:638 examensförordningen för specialpedagoger www.lun.gu.se/digitalAssets/1270/1270349_Utbildnplan_Specpedex_SFS2007_638t_UFLbe slut_090304.pdf (hämtad 110218)
SLP300, Specialpedagogik – teoretiska perspektiv på språk och kommunikation, 15 högskolepoäng www.lun.gu.se/digitalAssets/1278/1278487_SLP300_090624.pdf (hämtad 110218)
Skollagen (SFS 2010:800) www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 (hämtad 110221)