Under studien hade förskollärarna nämnt förskolans rektor som central i alla slags av pedagogiska samtal i förskolan. De nämnde att det är rektors ansvar att utmana deras tankar och beskrivningar. När vi ser på läroplanen (Lpfö, 2018) ser vi även där att “ huvudmannen har ett ansvar för att utbildningen i förskolan ska utvecklas. Rektorns ledning samt
förskollärarnas ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att
utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp,
utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen (s.11). Därför skulle det vara intressant för oss att göra en undersökning på hur förskolerektor och även utvecklingsledare ser på vikten av språkutveckling hos flerspråkiga barn, och hur deras bidrag till förskolepersonalen utvecklar flerspråkiga barns möjligheter till språkutveckling samt deras livslånga lärande.
Resultatet hade förmodligen riktats åt annat håll om vi skulle ha observerat effekten av kollegialt lärande i arbetet med flerspråkiga barn och kunnat se flerspråkiga barns språkutveckling på sikt. Förslag till vidare undersökning är att vi skulle kunna göra en
49
kombination av fler sätt att inhämta empirisk data med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentationer till exempel. En möjlighet vore att spela in några reflektionstider eller APT, samt att observera effekten av kollegialt lärande över tid genom att se över pedagogers arbetssätt och förhållningssätt i en flerspråkig förskola.
50
6 REFERENSLISTA
Alatalo, Tarja, Meier, Joanna, & Frank Elisabeth (2017). Information sharing on children's literacy learning in the transition from swedish preschool to school. Journal of Research in Childhood Education, 1-13. doi: 10.1080/02568543.2016.1274926
Avery, Helen (2016). Moving Together – Conditions for Intercultural Development at a Highly Diverse Swedish School. Doctoral Thesis. Jönköping University, School of Education and Communication. No. 032.
Ashby, Elvira (2019). Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling. Lund:
Studentlitteratur AB.
Barker, Michael R; Akaba, Sanae; Brady, Nancy & Thiemann-Bourque, Kathy (2013).
Support for AAC Use in Preschool, and Growth in Language Skills, for Young Children with Developmental Disabilities. Augmentative and Alternative Communication, 29(4), 334–346.
doi: 10.3109/07434618.2013.848933
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikation möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 270). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt
Björk- Willén, Polly & Puskás, Tünde (2020). Flerspråkighet och andraspråksutveckling.
Stockholm: Statens Kulturråd. Tillgänglig:
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUKEwid
xK-Krb3pAhXBwsQBHdKCCSoQFjABegQIARAB&url=https%3A%2F%2Fwww.bokstart.se%
2Fglobalassets%2Fflersprakighet_andra_spraksutveckling.pdf&usg=AOvVaw0A41sk3GgBs B5wtOS5a739
51
Chizuko, Konishi (2007). Learning English as a Second Language: A Case Study of a Chinese Girl in an American Preschool, Childhood Education, 83:5, 267-272, DOI:
10.1080/00094056.2007.10522930
Carlhed, Carina, & Göransson, Kerstin (2012, April). Sekvensmodellen – en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar avseende samverkan mellan professionella och föräldrar. Fokus på familjen, 40.
Druten-Frietman, Loes van, Strating, Heleen, Denessen, Eddie, & Verhoeven, Ludo (2016).
Interactive storybook-based intervention effects on kindergartner´s language development.
Journal of Early Intervention, 38(4), 212-229. doi:10.1177/1053815116668642
Davidson, Bo & Patel, Runa (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlittaratur.
Ekholm, Mats, & Scherp, Hans-Åke (Red.). (2014). Det goda lärandets grunder. Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Eidevald, Christian (2017). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan- omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber AB.
Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (2013). Förskolan i det mångkulturella samhället. Från invandrarbarn till flerspråkiga barn. I Polly Björk-Willén, Sabine Gruber & Tünde Puskás (Red.). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (s. 24-44). Stockholm: Liber AB.
52
Hwang, Philip & Frisén, Ann (2017). Barns psykologiska utveckling från nyfödd till skola. I Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling & Roger Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling.
Grundbok för förskollärare (s.75-90). Malmö: Gleerups.
Infoteket om funktionshinder. (2015). Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) för personer med kommunikationssvårigheter. Hämtad 2020-05-27, från
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Sprak--och- kommunikationsproblem/Alternativ-och-Kompletterande-Kommunikation-AKK-for-personer-med-kommunikationssvarigheter/
Kultti, Anne (2014b). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language. Early Years, 34(1), 18-31.
doi:10.1080/09575146.2013.831399
Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande (Doctoral thesis, Gothenburg studies in Educational Sciences, 321). Goteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Kultti, Anne (2014a). Flerspråkiga barns villkor i förskolan- lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber
Kultti, Anne (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool. Early child development and care, 183(12), 1955-1969.
doi:10.1080/03004430.2013.765868
Ljunggren, Åsa (2015). Multilingual Affordances in a Swedish Preschool: An Action Research Project. Early Childhood Education Journal, 605-612. doi: 10.1007/s10643-015-0749-7
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga Språkbadet. Lund: Studentlitteratur AB.
53
M. Wright, Linda (2016). How does play in dramatic play centers help preschool children develop oral language and literacy skills? (Doctoral thesis, Walden University scholar works). Walden: Walden Dissertations & Doctoral Studies.
Markström, Ann-Marie (2006). Utvecklingssamtalet - ett möte mellan hem och institution.
Linköpings universitet: Skapande vetande, Volym nr 46, ISSN 0284-1266 .
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (Red.) (2018). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Region Uppsala. (2020). Kom igång med kommunikation. Hämtad 2020-05-15, från https://www.regionuppsala.se/sv/Kampanjwebbar/Kom-igang/Kom-igang-med-kommunikation/
Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2018). Beprövad erfarenhet i förskolan.
Stockholm: Natur & Kultur.
Sandell Ring, Anniqa (2018). Språk, lärande och identitet. Skolverket.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlittaeratur AB.
S. Vygotskij, Lev (2001). Tänkande och Språk. Göteborg: Daidalos AB.
Stedt, Lisbeth (2013). Samarbete och lärande: Om friktion, uppgifters komplexitet och
erfarenhetsutbyten i samarbete (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik, 17). Stockholm: Stockholms universitet. Tillgängling: FULLTEXT01.pdf
Stoll, Louise, Bolam, Ray, Mcmahon, Agnes, Wallace, Mike & Thomas Sally (2006).
Professional Learning Communities: A Review of the Literature. Journal of Educational Change, 221-258. Doi 10.1007/s10833-006-0001-8
54
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (s. 153-177). Stockholm: Liber AB.
Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr. 04, (29-37). Corpus ID: 107729595. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.p
Skolverket. (2019). Forskningsbaserat arbetssätt, några nyckelbegrepp. Hämtad 2019-10-23, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-nagra-nyckelbegrepp
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö18. Stockholm: Norstedts Juridik.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2020). Flerspråkighet i förskolan. Hämtad 2020-06-08, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i-forskolan
Skolverket. (2017). Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Hämtad 2020-08-01, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR078397
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Rapport 2010: 16.Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/sprak-kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-samf.pdf
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences, 16). Holmbergs: Malmö Högskola. Tillgänglig: 2043_11603 Skans.pdf
55
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2018). AKK och flerspråkighet. Hämtad 2020-06-01, från https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/akk-och-flersprakighet2/
Skolverket. (2020). Kollegialt lärande- individutveckling eller skolutveckling?. Hämtad 2020-03-11, från kollegialt-larande---individutveckling-eller-skolutveckling
-Lindö, Rigmor. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Thomassen, Magdalene (2018). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åsén Nordström, Elisabeth (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling - en studie av handledarens lärande. Diss., Stockholms Universitet. Stockholm: University. Tillgänglig:
FULLTEXT02.pdf
Öhman, Johan (2020. 02. 26). Föreläsning. Örebro universitet.
56