6 Slutsats
6.1 Fortsatt forskning
I arbetet med uppsatsen har vi gått igenom mängder av material kring liknande projekt som gjorts i Sverige tidigare. Alla med syftet att minska skolavbrotten. Det råder inget tvivel om att den här
35 typen av projekt är relevanta och allra högsta grad nödvändiga så länge som antalet ungdomar som lider av psykisk ohälsa och av olika skäl väljer att hoppa av skolan ökar.
De framgångsfaktorer som via Plug In-projektet identifierats att bäst förebygga studieavbrott är; Individcentrerat arbetssätt, bemötande, flexibilitet, samverkan och koll och uppföljning (SKL, 2018). Dessa faktorer löper som en röd tråd även genom detta arbete. Som vidare forskning vore det intressant att gå till botten med dem separat. Särskilt att undersöka om och hur dessa faktorer är sammanlänkade och hur man bäst kommer åt problematiken med studieavbrott.
36
Referenslista
Borghagen, Kerstin & Loven, Anders. (1991) Vem behöver en Syo? Stockholm, Skolöverstyrelsen Cristensen, Gerd. & Sögaard Larsen, Michael. (2011) Kunskap om vägledning. Dansk
Clearinghouse for Uddannelsesforskning
Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2 uppl, Lund: Studentlitteratur
Dresch, James & Lovén, Anders (2010) Vägen efter grundskolan, I: Lundahl, Lisbeth (red). Att bana vägen mot framtiden. Lund: Studentlitteratur
Funcke, Karin, Bark-Nordin, Evelina & Ehn, Göran (2016) Att arbeta för att öka elevernas valkompetens inför framtida utbildnings- och yrkesval. Region Dalarna
Jutdal, Lena (2015) Kommunerna och vägledning - de goda exemplen, I : Loven, Anders. Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.
Lovén, Anders (2000) Kvalet inför valet; Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Malmö: Lärarhögskolan
Lovén, Anders (2015) Ungdomar med osäker framtid, I: Loven, Anders. Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas Riksförbund (2012) Effekter av vägledning. Stockholm: Rapport från LR
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur:
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Wolter Kluwer
Skolverket, (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012) Skolverkets allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma: utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2013) Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2014) Övergångar mellan och inom skolor och skolformer. Stockholm: Danagård LITHO
SOU 2013:13. Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
37 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [www dokument]. URL http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, 2015-10-15
Woxberg, Linnea, Johansson Romsi, Malin & Ehn, Göran (2014), Den stödjande skolan. Region Dalarna
Internetkällor
Europeiska socialfondenhttps://www.esf.se/en/Start/ESI-support/Vilka-ar-de-horisontella-principerna-/(2018-04-14) Plugga Klart - projekten
http://www.regiondalarna.se/verksamhet/tillvaxt/plugga-klart/plugga-klart-projekten/ (2018-04-06) Plug In http://www.pluginnovation.se/ (2018-04-15) Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020-strategin/ (2018-04-04) SKL https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/pluginminskarstudieavbr ottenpagymnasiet.2132.html (2018-04-10)
Unga till arbete
http://www.regiondalarna.se/verksamhet/tillvaxt/unga-till-arbete/ (2018-04-12) http://www.regiondalarna.se/wp-content/uploads/2018/02/Final_slutrapport_-UTA_II_-2017.pdf (2018-04-15) #jagmed https://www.regionostergotland.se/Regional-utveckling/Naringsliv-och-arbetsmarknad/Kompetensforsorjning/jagmed/jagmed-i-ostra-mellansverige/ (2018-04-15) Utvärderingsrapport – heltidsmentorer Kungstensgymnasiet
http://pedagog.stockholm.se/Pedagog/1%20Nya%20sajten/Karri%C3%A4r%20och%20kompeten s/Organisation%20och%20ledarskap/Utva%CC%88rderingsrapport%20Kungstensgymnasiet%20 27%20feb.pdf (2018-05-23)
Muntliga källor
Plugga Klart projekten Region Dalarna
Bark-Nordin, Evelina. delprojektledare (personlig kommunikation, 5 februari 2018)
38 Funcke, Karin. delprojektledare (personlig kommunikation, 26 oktober 2017, 5 februari och 1 april 2018)
Vestbro, Ingela. delprojektledare (personlig kommunikation, 5 februari 2018) Dahlanders Kunskapscentrum, Säter
Montén, Bitte. delprojektledare (personlig kommunikation, 13 april 2018) Mora gymnasium, rektorsområde 2
Lundqvist, Lena. delprojektledare (personlig kommunikation, 10 april 2018)
Martis, Kari. delprojektledare, studie- och yrkesvägledare (personlig kommunikation, 10 april 2018)
Stiernhööksgymnasiet, Rättvik
Boberg-Andersson, Maria studie- och yrkesvägledare
Knutsson, Lottie. delprojektledare (personlig kommunikation, 25 april 2018) Vasaskolan, Hedemora
Gadd, Carina. delprojektledare (personlig kommunikation, 12 april 2018)
39
Bilagor
Bilaga 1
Brev till skolledarträffen
Till deltagande skola inom Plugga Klart 2 projektet. 2018-02-06
Syftet med denna studie är att undersöka hur, man inom projektet Plugga klart2 använder olika metoder och verktyg för att förhindra studieavbrott bland ungdomar. Vidare är syftet att undersöka vilka åtgärder och aktiviteter som har givit resultat både vad det gäller den snäva som den vida vägledningen.
Våra övergripande forskningsfrågor är följande:
Hur kan skolan på olika sätt bidra till bra övergångar och därmed minska antalet studieavbrott?
Hur arbetar skolorna mellan övergångarna i det snäva och vida perspektivet?
Vilka studie- och yrkesvägledande aktiviteter används inom Plugga Klart2 projektet för att öka ungdomars valkompetens?
Vi som ska genomföra studien läser på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet och det kommer även att utgöra vårt examensarbete. Vi bor båda två i Dalarna och har under många år jobbat inom skolan där vi hört talas om Plugga Klart projekten.
Vi kände ett intresse av att skriva examensarbetet med det som utgångspunkt och under hösten skrev vi en forskningsplan som delvis ligger till grund för examensarbetet. Ovan beskrivs syftet och de frågeställningar som vi ville utgå från. Dessa kommer förmodligen att revideras till viss del innan examensarbetet startar.
Med detta brev vill vi ge er en grund för vad det är vi kommer att studera närmare. Vi har haft möten med de ansvariga för projektet vid två tillfällen och nu fick vi frågan om att delta vid träffen den 21 februari. Därför kontaktar vi nu er med en förfrågan om att få delta under dagen för att se hur ni tillsammans arbetar med projektet på er skola.
Med vänlig hälsning
40
Bilaga 2
Intervjufrågor BakgrundsfrågorVilken är din funktion/ yrke kopplat till Plugga klart 2 projektet?
Hur stor tjänst har du/ni inom projektet?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
Varför valde ni samordning av insatser alternativt överlämningar/övergångar som utvecklingsområde?
Deltog ni i Plugga klart 1?
Frågor kopplade till insatser inom Plugga klart 2
Hur har ni jobbat inledningsvis med projektet?
Hur ser samarbetet ut kopplat till grundskolan alternativt gymnasieskolan?
Vilka insatser har ni arbetat med inom projektet?
Vilka av dessa upplever ni har fungerat bra?
Vad har ni gjort specifikt för att öka valkompetensen?
Vilket blev resultatet av den aktiviteten? ur ert perspektiv och elevernas?
Skulle ni förändra något om ni skulle göra om aktiviteten?
Tankar om fortsatt arbete?