Fortsatta studier

Elevernas upplevelse av bedömning i relation till lärarens bedömningspraktik skiljer sig delvis åt. Detta kan ses som ett tecken på att läraren behöver prata ytterligare med eleverna om bedömning och betygsättning och hur hon arbetar. Det är troligt att detta gäller generellt och inte endast i det här specifika fallet som studerats, något som stöds av tidigare forskning. En fråga för framtida forskning är i vilken utsträckning eleverna lär sig detta med tiden, därför skulle det vara intressant att studera samma elevgrupp när de går sista året på gymnasiet.

Eleverna säger sig vara nöjda med den feedback de får i samband med prov och

inlämningsuppgifter. Lärarens metoder för bedömning och feedback kan ses som ett exempel på hur man kan arbeta med detta. Emellertid kan läraren arbeta med att ytterligare involvera eleverna i bedömningsarbetet, såväl självbedömning som kamratbedömning kan vara av intresse att arbeta mer med, för att synliggöra bedömningskriterierna för eleverna. Det kan även vara av intresse att vidare studera hur arbetet med att tillsammans med elever utarbeta bedömningskriterier kan planeras.

37

Källhänvisning

Björklund Boistrup, L, (2011). Att fånga lärandet i flykten. Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitets förlag, s.108-126 Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. 5(1), s. 7-73.

Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assesment, Evaluation and Accountability. 21, s. 5-31.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-61631-7.

Imsen, G. (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur.

ISBN: 91-44-00973-9.

Johansson, H. (2002). Elevinflytandet och arbetet med mål och betygskriterier. Att bedöma eller döma. Skolverket, s. 141-152.

Kjellström, K. (2011). Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning. Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitets förlag, s. 189-216

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber. ISBN: 978-91-47-10051-4.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-06868-8.

Pettersson, A. (2010), Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Stiftelsen SAF och Lärarförbundet. 3(2010), s. 7-18.

Sadler, D.R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems.

Instructional Science. 18, s. 119-144.

Shepard, L. (2000). The Role of Assessment in a Learning Culture. Educational Researcher 29(7), pp. 4-14

Skolverket (2011). Förordning om läroplan för gymnasieskolan, Gy11. SKOLFS: 2011:144.

ISSN: 1102-1950.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts.

ISBN: 978-91-1-302651-0.

Theule Lubienski, S. (2000). A Clash of Social Class Cultures? Students’ Experiences in a Discussion-Intensive Seventh-Grade Mathematics Classroom. The Elementary School Journal. 100(4), s. 377-403.

Trost, J. (2007). Enkätboken. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-04046-2

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-06216-7.

38

Bilaga A – Frågor för elevintervjuer

Forskningsfråga 1: Vad upplever elever som viktigast vid betygsättning - skiljer de alls på bedömning och betygsättning?

 Vad tror du är viktigast för din lärare vid bedömning? Vad är det hon tittar efter?

(vilka faktakunskaper jag har, hur & vad jag skriver, hur jag beter mig i klassrummet) (prov, lektioner, inlämningar, seminarier, allt jag skriver i mitt räkneblock, ...)

 Är det skillnad på bedömning vid enskild uppgift och bedömning inför betygsättning?

Hur då?

Forskningsfråga 2: Hur medvetna är eleverna om bedömningssituationerna? Förstår de bedömningskriterierna?

 Vad gör din lärare för att bedöma dig i matematik?

 Vet du vilka kriterier du måste uppfylla för att uppnå betygen E, C, A?

 Hur har du fått den informationen?

 Kan du ge något exempel? (jag har med läroboken – den här uppgiften, vilken betygsnivå ligger den på?)

Forskningsfråga 3: Hur identifierar eleverna bedömningssituationen? (förstår eleverna när de blir bedömda?)

 När blir du bedömd av din lärare?

(bara vid prov/inlämningar, vid alla lektioner, vid i förväg bestämda tillfällen, muntligt/skriftligt, när läraren hjälper till i klassrummet, …)

 Om du fick välja, hur skulle du vilja bli bedömd? Vilken typ av bedömning skulle ge dig bäst förutsättningar att uppnå det betyg du siktar på?

Forskningsfråga 4: När eleverna upplever att de blir bedömda (såväl muntligt som skriftligt) – vilken effekt har detta på deras lärandestrategier inför nästa uppgift/lektion/moment?

 När du får information om hur det har gått för dig vid en bedömning, hur får du denna information? (skrifligt, muntligt, via elevplattform/mejl/...)

 Vad innehåller denna information? (bara information om betyg, vad du gjorde fel? vad du gjorde rätt? vad du borde förbättra? hur du ska göra för att nå längre nästa gång?)

 Vad skulle du vilja att denna information innehöll? Hur skulle du vilja få denna information? Varför?

 När du blivit bedömd, hur påverkar det dig? Hur känns det? Hur inverkar det på hur du arbetar vid nästa uppgift, lektion, moment, bedömning?

Avslutande frågor

 Ålder. Betyg i matematik från högstadiet.

 Hur har du presterat tidigare under den här kursen?

 Hur går det för dig med matematiken just nu på det ni gör nu?

 Vad har du för ambitioner & betygsmål för den här kursen?

39

Bilaga B – Frågor för lärarintervjun

Vad är formativ bedömning för dig?

Varför arbetar du formativt? Finns det för- & nackdelar?

I vilken utsträckning arbetar du formativt?

När du arbetar formativt... Hur går det till?

 Hur gör du bedömningar? Vad bedömer du? Hur bedömer du? När bedömer du?

 Enligt vilka kriterier bedömer du för betygen E-A?

 Hur & när informerar du eleverna om hur du gör bedömningar?

 Hur ger du eleverna feedback? Får eleverna skriftlig feedback?

 Kompletteras din feedback med ett betyg på en enskild uppgift? Varför? Varför inte?

 Hur upplever du att eleverna tar till sig din feedback?

40

Bilaga C – Informationsbrev till elever och föräldrar

XX-stad 2011-11-08

Hej!

Jag heter Maria Edin och arbetar som lärare på XX-skolan i XX-stad. I år läser jag en kurs vid Luleå tekniska universitet och ska inom ramen för den kursen skriva en C-uppsats där jag vill studera hur elever upplever bedömning i matematik och i vilken utsträckning de är medvetna om hur läraren gör sina bedömningar.

Jag har valt att studera elever i klassen XX eftersom det känns lättare att få ärliga svar av elever som inte har mig som undervisande (och betygsättande) lärare. Min förhoppning är att studien ska kunna hjälpa till att hitta skillnader mellan hur vi lärare faktiskt arbetar och hur eleverna upplever att vi arbetar med bedömning. I förlängningen är det naturligtvis viktigt för oss lärare att veta hur eleverna uppfattar situationen eftersom det är först då vi vet vad vi kan ändra på för att förbättra vår undervisning och elevernas förutsättningar.

Jag kommer att genomföra intervjuer med ett par elever i klassen och jag undrar om jag får tillstånd att genomföra en intervju (som kommer att spelas in) med ditt barn.

Nämnas bör att jag i dagsläget ännu inte valt ut vilka elever jag ska intervjua, utan jag samlar in detta tillstånd först för att veta vilka elever jag har att välja mellan.

För att inte lämna ut eleven inför sin lärare kommer XX (lärarens namn) inte att informeras om vilka elever som deltar i studien, utan detta urval kommer att göras av mig i samråd med mentorerna. I rapporten jag skriver kommer inga elever att namnges eller lämnas ut

personliga detaljer om så att de går att identifiera.

Om ni har frågor går det bra att kontakta mig på telefon --- eller epost ---.

Som handledare för min studie har jag universitetslektor Eva Jablonka vid LTU.

Var snäll och lämna in nedanstående blankett omgående till mentor eller direkt till Maria.

□ Mitt barn får GÄRNA delta i studien och vid den ljudbandade intervjun

□ Mitt barn får INTE delta i studien och vid den ljudbandade intervjun

__________________________________________

Ort och datum

____________________________ ________________________________

Elevens namn Förälders namnteckning

41

Bilaga D – Annas provmatris och prov på momentet

Matematikprov 1 ( kap 1.2-1.3)

   a  b  c  d  e  f  Kommentar 

1  1  1  2  2  3  3   Prioriteringsregler (1) 

2  2  2              Talformer (prefix och 

grundpotensform) (3) 

3  2  2  2  2        Talformer (prefix och 

grundpotensform) (3) 

4  2  2  2  3        Beräkning av reella tal i olika 

former (1) 

5  4                 Aritmetik och problemlösning 

(2)  Totalt:   37p 

Din poäng:  

Mål: 

1. Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg.

2. Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck

3. Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.

Följande betygskriterier finns möjlighet att nå på detta  prov: 

E: Du använder enkla metoder och behöver handledning för att lösa standarduppgifter både med och utan miniräknare.

E: Du formulerar, analyserar och löser enkla vedertagna matematiska problem som innehåller ett fåtal begrepp.

E: Du använder ett kortfattat matematiskt språk i tal, skrift och handling.

E: Du kan med omdöme göra egna antaganden genom enkla matematisk resonemang.

C: Du använder dig självständigt av flera olika metoder för att lösa uppgifter av standardkaraktär, både med och utan miniräknare på ett effektivt sätt.

C: Du använder ett strukturerat matematiskt språk där du motiverar varifrån du får dina siffror och formler från med viss anpassning till problemet.

C/A: Du formulerar, analyserar och löser avancerade/komplexa vedertagna matematiska problem som innehåller flera begrepp.

C/A: Du kan på ett nyanserat sätt göra egna antaganden genom välgrundade matematiska resonemang.

A: Du tolkar realistiska problemsituationer i karaktärsämnena till matematiska formuleringar som presenteras av symbolisk algebra genom att välja, tillämpa och anpassa matematisk modeller.

A: Du använder tydliga och korrekta generella lösningsmetoder.

□ Du har klarat detta prov, du har minst 20 poäng och visat kunskaper på samtliga mål (1-3)

□ Du har inte visat tillräckliga kunskaper för att nå målen och behöver göra omprov Övriga kommentarer:

42

1. Beräkna följande tal. Var noga med prioriteringsreglerna!

a) 6 + 4 · 5 d) (2·10³ + 1·10³ +1·10³)²

b) 35 + 3 · 4 – 48 / 6 e)

∙

c) 2² · (9 – 1 ) – (12 / 3) · 2 f) √25 ∙ 10 1 5 ∙ 10

2. Skriv om talet 1234567890 a) med lämpligt prefix b) i grundpotensform Avrunda på lämpligt sätt.

3. Sätt ut korrekt olikhetstecken eller likamedtecken mellan följande tal, motivera genom att visa varför talen är olika eller lika stora.

a) 4·10³ 4k b) 32M 2³+2³ c) (5·10^-2)² 25m d) 3·10² 0,3h

4. Beräkna och svara exakt a) 3² - 3^-2 - 2³

b) 5^-3/(5²)³

c) Visa att 5^2x är samma sak som 25^x

d) 3^-3 · 27 (tips! Gör om talen till samma talform)

5. Teckna ett uttryck för arean av en rätvinklig triangel om den längsta kateten är 3 dm kortare än hypotenusan och dubbelt så lång som den kortare kateten. Förenkla så långt som möjligt. Rita en tydlig figur till din lösning.