Med stora folkhälsoproblem som diabetes, övervikt, hjärt-och kärlsjukdomar etcetera, så blir möjlig- heterna till fysisk aktivitet allt viktigare i stadsplaneringen. En aspekt som ofta lyfts är att närheten till en park, ett stråk eller ett grönområde är viktig – att det högst får ta fem minuter att komma dit om man ska besöka det dagligen.
En annan aspekt är vardagsmotionen. Ju fler som går eller cyklar till jobbet eller studierna, desto fler är det som får den fysiska aktivitet som behövs. Stadsplanering som främjar gång- och cykeltrafik främjar rörelse. Här är hela grönstrukturen viktig, att den hänger ihop och erbjuder gång- och cykelvä- gar där man känner sig skyddad från trafiken. Men det kan också handla om att erbjuda varierade upp- levelser och målpunkter på vägen. En annan trend kopplat till detta är de utegym som blir allt vanli- gare i svenska städer.
Miljöer som främjar den här typen av fysisk aktivitet är ofta stråk eller större parker. Stora parker ger såväl stödjande som reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Parker kan också innehålla möjlig- heter till stadsodling, ”matparker” har blivit allt vanligare de senaste åren, De bidrar då dessutom med försörjande ekosystemtjänster, även om de sociala vinsterna ofta är minst lika viktiga som själva mat- produktionen.
Stråk med naturinslag används ofta av motionärer. Dessa miljöer består ofta av gång- och cykelvägar kantade av trädrader, planeringar och gräsmattor. Träd och planteringar, speciellt i stora volymer, ger många ekosystemtjänster inom de reglerande och kulturella områdena. Det kan till exempel handla om luftkvalitet, lokalklimat, skydd mot extremt väder såväl som rekreation, estetik och sinnliga upplevel- ser. Med rätt utformning kan stråk också fungera som spridningskorridorer för olika arter.
49
Skogsområden i tätortsnära lägen är uppskattade av motionärer. Ofta handlar det om att skydda och stärka befintliga naturområden, så att de inte försvinner eller stympas i samband med städernas tillväxt och exploatering av närliggande mark. Men det finns också exempel där den här typen av miljöer har anlagts i samband med nämnda exploatering. Eftersom det handlar om större områden med stor variat- ion kan vi förvänta oss att de levererar en myriad av stödjande, reglerande och kulturella ekosystem- tjänster. Om de innehåller inslag av odling, energiskog eller produktionsskog tillkommer dessutom försörjande ekosystemtjänster.
Det är också viktigt att tänka på vilka det är som är i störst behov av motion. Vi ska inte förvänta oss att de största riskgrupperna tar sig ut ur staden för att motionera. För att få dessa människor att för- ändra sin livsstil handlar det om att skapa attraktiva miljöer med spännande aktiviteter och utmaningar i deras vardagliga närmiljö.
Exempel: Pildammsparken i Malmö – miljö som främjar motion och fysisk aktivitet Beskrivning
En park etablerades i Malmö i samband med Baltiska utställningen, som invigdes i maj 1914. Arkitek- ten Ferdinand Boberg skapade en kunglig paviljong under utställningen, Margaretapaviljongen, med blomstergata och omgivande trädgårdar. På platsen för utställningsområdet fanns sedan tidigare en stor öppen yta med två invallade dammar, Pildammarna, som var Malmös vattenreservoar, ett gam- malt vattenverk samt ett vattentorn.
Kronprinsessan Margaretas blomstergata. Foto: Göran Nilsson.
Inför Baltiska utställningen bebyggdes platsen med en stor mängd paviljonger och attraktioner. Första världskrigets utbrott i augusti blev ett hårt slag för arrangörerna, två av de deltagande länderna, Tysk- land och Ryssland, hamnade i krig med varandra och lämnade utställningen. Efter det att utställningen stängt i oktober 1914 monterades utställningsbyggnaderna, med några få undantag, ned och området lades i träda. I slutet av 1920-talet, efter några års omfattande planteringsarbeten, invigdes Pildamm-
50
sparken i sin nuvarande skepnad. Parken har idag en viktig funktion som arrangemangs- och aktivi- tetspark men lockar också många besökare för sin storslagna arkitektur och de naturupplevelser man får här.
Det finns många inslag i Pildammsparken som lockar till motion, fysisk aktivitet och till kulturella upplevelser. Parken har ett väl utbrett gångvägnät som ger besökare många valmöjligheter för sin promenad. För joggare och andra motionärer finns flera motionsspår: runt hela parken går en slinga som är 3 kilometer lång och runt Stora dammen en slinga på 1,5 kilometer. Dessutom finns det ett elbelyst 2-kilometersspår samt en kortare slinga på drygt 1 kilometer. Flera motionslopp anordnas årligen i och runt Pildammsparken, till exempel Vårruset och Kalvinknatet. Vintertid, om förhållan- dena tillåter, erbjuds skridskoåkning på Stora dammen och kälk- och pulkaåkning i Himlabacken. I Pildammsparken finns två utegym. I Tallriken, en cirkelrund öppen yta med 160 meters diameter, anordnas under sommarhalvåret gympa i grupp. ”Träna i parken” är ett initiativ i Pildammsparken, och i andra parker i Malmö, en mötesplats där instruktörer, klubbar och föreningar anordnar gratis trä- ningspass. För bollspel finns boulebanor samt gräsyta tillgänglig för fotbollsträning eller improvise- rade matcher. Förskolor med naturpedagogisk inriktning bedriver verksamhet i parken och det anord- nas Mulleverksamhet enligt Friluftsfrämjandets riktlinjer. Här finns två temalekplatser, Spindellek- platsen främst för de mindre barnen, och Teaterlekplatsen för barn i alla åldrar. I Galatheas hage, en lugn plats med omgivande höga häckar, anordnas regelbundet gruppmeditation. För nöjeslystna er- bjuds sommartid teaterföreställningar och konserter i Pildammsteatern, en amfiteater i södra delen av parken.
Inblandade ekosystemtjänster Högst prioriterade:
Lokalklimat och luftkvalitet
• Parkens storlek och dess mångfald av snart hundraåriga träd har en stor betydelse för luftkvali- teten. Varma sommardagar ger träden skugga och ett bättre lokalklimat i den omgivande täta stenstaden.
Rekreation samt mental och fysisk hälsa
• I parken finns goda möjligheter till rekreation och träning, både i grupp i organiserade former och på egen hand genom ett rikt utbud av stigar och spår. Barnen har god åtkomst till olika lek- och aktivitetsmiljöer.
Sociala interaktioner
• Pildammsparken med sina öppna ytor och estetiskt tilltalande miljöer är en populär plats för gemenskap i form av till exempel picknic. Även organiserade motionsaktiviteter samt frilufts- teaterns föreställningar bidrar till möten och gemenskap.
Dessutom följande: Habitat, Biologisk mångfald, Bullerreglering, Upptag och inlagring av kol, Mildra extrema väderhändelser, Pollinering, Naturpedagogik, Turism, Estetik och sinnliga upplevelser, Spiri- tuella upplevelser och platsanknytning.
Erfarenheter
Pildammsparken, med alla sina attraktioner och aktiviteter, är ett omtyckt utflyktsmål. För många Malmöbor är parken platsen där man tar sin dagliga promenad eller samlar familj och vänner för en picknick.
2012 publicerade Malmö stads gatukontor en utvecklingsplan för parken. Syftet med planen (eller programmet) var att föreslå åtgärder som behövs för att bevara och förfina parkens befintliga värden samt att öka parkens attraktivitet genom att tillskapa nya värden. Arbetet med att ta fram utvecklings- planen skedde i dialog med brukare och föreningar, aktiva i och i närheten av Pildammsparken. Hu-
51
vudfokus för åtgärdsförslagen ligger på att skapa ökad attraktion och tillgänglighet till parkens dam- mar samt att utveckla/rusta upp parkens finträdgårdar och övriga parkrum.
Läs mer
Hårde, U. 2013. Pildammsparken 1914-2014. Bokförlaget Arena.
Malmö stad, Gatukontoret. 2012. Program för utveckling av Pildammsparken.