FRÅGEFORMULÄRET DOORS

Målgruppen barn och föräldrar har kartlagts dels via så kallade basdata och dels via självskattningsformuläret DOORS . Formuläret fylls i vid föräldrarnas första kontakt med samverkansteamet med syfte att fånga upp indikationer på riskförhållanden hos föräldrar och barn. I formuläret ombeds föräldern att skatta olika förhållanden om såväl sig själv och den andre föräldern som beträffande sitt/sina barn. Formulärets tio frågeområden berör bland annat upplevelser kring själva separationen, konflikthantering med den andra föräldern, hur man bedömer att den andra föräldern verka klara sig samt frågor om barnets säkerhet och trygghet. Exempel på frågeområden är huruvida man under det senaste halvåret upplevt barnet/barnen vara stressade, arga eller oroliga och om barnet/barnen bevittnat allvarliga gräl eller våld i hemmet.

Samverkansteam

(kommun) Män Kvinnor Totalt

Helsingborg 2 2 4

Malmö 7 7 14

Nacka 7 7 14

Västerås 9 15 24

Norrköping 19 26 45

1. All individdata om målgruppen barn och föräldrar har samlats in av forskargruppen vid Mälardalens högskola.

Tabell 2. Antal genomförda DOORS (1) fördelat på samverkansteam, kön.

Helsingborg

För samverkansteamet i Helsingborg har sex barn ak- tualiserats inom ramen för studien av vilka två är poj- kar och fyra flickor. Totalt fyra föräldrar har besvarat det första självskattningsformuläret (DOORS1) med lika stor andel mammor som pappor. Majoriteten av barnen (67 %) är mellan fyra och sex år gamla och bor i huvudsak med en av sina föräldrar. I hälften av fallen är båda föräldrarna födda i Sverige medan en tredjedel av föräldrarna härstammar från ett annat land. Hälften av föräldrarna känner sig nöjda med separationen från barnets förälder medan en lika stor andel förknippar densamma med negativa känslor. Samtliga föräldrar svarar att man regelbundet träffat sina barn under det senaste halvåret och ingen av familjerna i Helsingborg uppger att man vänt sig till tingsrätten för rättslig för- handling. Tre av fyra föräldrar uppger att man känt sig allvarligt oroad för det egna måendet under det senaste halvåret. Samtliga föräldrar uppger också att man på grund av problem med psykisk ohälsa, drog- eller alkoholproblem haft kontakt med sjukvården. Ingen socialtjänstutredning angående något barn rapporteras. Tre av fyra föräldrar uppger dock att den andre föräld- ern någon gång hotat att utan tillstånd ta alternativt har tagit barnet längre än överenskommet.

Teamets skattningar av samverkansprocessens utveck- ling visar på såväl försämrade som förbättrade värden medan ett antal faktorer framstår som relativt instabila över tid. Exempel på det senare är engagemang och samsyn. Några kommentarer från den sista spindel- mätningen illustrerar detta:

Det [samsyn] är ett stort begrepp. Vi vill att sam- ma saker ska bli bättre men vi ser olika vägar dit. Vi ser att vi har olika kulturer, att tänker olika i det ”finstilta”, i detaljerna.

Vi har lärt oss mycket om varandra men kan det vara så att ju mer man lär om något så upptänker man att man inte kan så mycket som man trodde. En lärdom: att ta mer tid i början att berätta för varandra vad vi gör och hur vi tänker runt det.

Resurstillgången är en av faktorerna som markant ökade under projektets första mätningar men som ses återgå något vid det avslutande mättillfället vilket man identi- fierar kan bero på ökad arbetsbelastning. Den tydligaste försämringen ses dock gällande barns och föräldrars perspektiv som ses sjunka markant mellan tillfälle tre och fyra. I mötesanteckningarna till Spindel fyra bemöts detta utifrån att teamet arbetat med relativt få familjer men att de man träffat upplevs tillfreds med teamets insatser:

”Svårt att uttala sig när vi haft så få familjer. De som varit med har fått stöd och verkar nöjda.”

På grund av att det begränsade antalet genomförda DOORS i Helsingborg (n= 4) görs inte någon fortsatt analys av samverkans utveckling i förhållande till målgruppen.

Helsingborg – Team

16

Figur 9. Utvecklingen av samverkan, Helsingborg, Team.

Anm. Maxvärdet är 4.

Teamets skattningar av samverkansprocessens utveckling visar på såväl försämrade som förbättrade värden medan ett antal faktorer framstår som relativt instabila över tid. Exempel på det senare är engagemang och samsyn. Några kommentarer från den sista spindelmätningen illustrerar detta:

Det [samsyn] är ett stort begrepp. Vi vill att samma saker ska bli bättre men vi ser olika vägar dit. Vi ser att vi har olika kulturer, att tänker olika i det

”finstilta”, i detaljerna.

Vi har lärt oss mycket om varandra men kan det vara så att ju mer man lär om något så upptänker man att man inte kan så mycket som man trodde. En lärdom: att ta mer tid i början att berätta för varandra vad vi gör

och hur vi tänker runt det.

Resurstillgången är en av faktorerna som markant ökade under projektets första mätningar men som ses återgå något vid det avslutande mättillfället vilket man identifierar kan bero på ökad arbetsbelastning. Den tydligaste försämringen ses dock gällande barns och föräldrars perspektiv som ses sjunka markant mellan tillfälle tre och fyra. I mötesanteckningarna till Spindel fyra bemöts detta utifrån att teamet arbetat med relativt få familjer men att de man träffat upplevs tillfreds med teamets insatser:

”Svårt att uttala sig när vi haft så få familjer. De som varit med har fått stöd och verkar nöjda.”

På grund av att det begränsade antalet genomförda DOORS i Helsingborg (n=4) görs inte någon fortsatt analys av samverkans utveckling i förhållande till målgruppen.

0 1 2 3 4

Tillgång till resurser (t.ex. tid)

Ledningens stöd och engagemang

Andra samverkande parters engagemang

Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan samverkansparterna Barn och föräldrars

perspektiv Utfallet av samverkan för

målgruppen är...

Helsingborg - Team

Spindel 1 Spindel 2 Spindel 3 Spindel 4