skulle effektivisera sin verksamhet. Effektiviseringstrycket såg vi spår av i
avsnittet om den finansiella styrningen där ökad effektivitet var ett argument
för att skapa ett trafikverk (kap. 5). I regleringsbrevet för 2010 skriver
rege-ringen via Näringsdepartementet att:
Trafikverket ska senast den 31 december 2010 till Regeringskansliet
(Näringsdepartementet) redovisa en handlingsplan för hur myndigheten
långsiktigt kan effektivisera sin verksamhet. (Regleringsbrev, 2010,
s. 4)
Genomgående sedan Trafikverkets första år har det funnits
effektivise-ringskrav på myndigheten.
6.3.1 Fokus på intern effektivitet
Frågan om effektiviseringar prioriterades internt i myndigheten (Trafikverket,
2015, Vägen till Trafikverket). En anledning var att Trafikverket fick 8,8
miljarder kronor mindre till underhållsverksamhet för perioden 2011–2021 än
vad myndigheten efterfrågade (Trafikverket, 2015, Vägen till Trafikverket).
För att adressera effektiviseringskravet skapades ett internt
effektiviserings-program som fick namnet Trafikverket 2013. Styrteknologin beskrevs också
som en övergripande målbild som innehöll fyra områden: verksamhetens
fokus, organisation och medarbetare, arbetssätt samt tillgänglighet och
lokali-sering. Fokusområdena beskrevs som nödvändiga förmågor att utveckla under
myndighetens första år. Dessutom betonades värdeorden från
värderingsstyr-ningen i målbilden. Målbilden visas i bild 6.4:
115
Bild 6.4. Trafikverket 2013. Källa: Trafikverket, 2010, Verksamhetsplan 2011–2013, s. 12.
Genom visualiseringen av Trafikverket 2013 framträder en bild av innehåll av
olika karaktär som har formaliserats i de fyra fokusområden i bilden ovan.
Ett par påståenden kopplades till Trafikverket 2013, dels påståendet om att
skapa överskott som kan omfördelas, dels möjligheten till effektiviseringar
och besparingar i och med en ny myndighet med helhetsperspektiv skapade
vilket regeringen betonade.
Ett par månader efter att Trafikverket startat sin verksamhet lanserades
effektiviseringsprogrammet, som kallades ”Trafikverket 2013”.
Pro-grammet beskrev vad myndigheten skulle leverera och ha för förmåga
efter tre år. Trafikverket skulle kännetecknas av en resultatkultur med
högsta möjliga interna effektivitet och vara en drivande kraft som
för-bättrar produktiviteten i anläggningsbranschen. (Trafikverket, 2015,
Vägen till Trafikverket, s. 48)
Påståenden som sammanlänkas med fokusområden i Trafikverket 2013
handlar ytterst om att effektivisera verksamheten mot bakgrund av de
bespa-ringskrav som regeringen ålade myndigheten. Men också om ambitionen att
pressa fram ytterligare besparingar för att omfördela medel i verksamheten.
Den interna målbilden drevs fram för att identifiera och utveckla interna
förmågor men utvecklades också som en konsekvens av
effektiviseringstryck-et. I årsredovisningen skriver Trafikverket att:
Grunden för effektiviseringsarbetet lades under hösten 2010, då bland
annat mål för Trafikverket 2013 slogs fast. Det långsiktiga målet är att
sänka den interna kostnadsmassan med 2–3 miljarder kronor i
förhållande till kostnadsnivån 2009. Det utrymme som faktiskt kan
omfördelas i verksamheten minskar dock genom att vi samtidigt får
sänkta anslag. Målet med att öka den interna effektiviteten är att frigöra
medel i verksamheten som kan omfördelas på ett sätt som bidrar till att
vi kan nå de strategiska utmaningarna och verksamhetsmålen.
(Trafik-verket, 2012, Trafikverkets årsredovisning, 2011, s. 5)
Med Trafikverket 2013 framhålls vad som skulle känneteckna Trafikverket
som organisation år 2013 (Trafikverket, 2010, Verksamhetsplan 2011–2013).
Målbilden skapades delvis för att stödja arbetet med att utveckla och
effekti-visera myndighetens verksamhet (Trafikverket, 2010, Verksamhetsplan,
2011–2013). Trafikverket 2013 togs fram för att bidra till att utveckla en
re-sultatkultur kännetecknad av högsta möjliga effektivitet (Trafikverket, 2015,
Vägen till Trafikverket). Målbilden som skapades avgränsade vad som ska
känneteckna Trafikverket som myndighet. Därmed avgränsar målbilden idén
om vad ett trafikverk ska vara.
6.3.2 Fokus på interna förmågor
År 2013 byttes Trafikverket 2013 ut mot Resmål 2016. När bytet skedde hade
Trafikverket fått ökat anslag (se avsnitt 6.4 för en mer detaljerad förklaring till
detta). Anledningen till skiftet till Resmål 2016 beskrevs av generaldirektören
som följer:
Efter tre år av etablering och effektivisering av Trafikverket blev det så
dags att blicka framåt mot de kommande tre åren. Slutsatsen i ledningen
var att organisationen och de viktigaste leveranserna fungerar, men det
återstår en del för att organisationen ska kunna svara upp mot rollen
som samhällsutvecklare och ha en god ”organisatorisk hälsa”. Det
innebär ett ökat fokus på kunder, kompetens och arbetssätt. Detta
for-mulerades i en ny målbild, ”Resmål 2016”. (Trafikverket, 2015, Vägen
till Trafikverket, s. 51).
Resmål 2016 handlade om en intern omprioritering för att utveckla
myndighetens leveransförmåga, vilket innebar att vissa förbättringsområden
117
skulle utvecklas. Till skillnad från Trafikverket 2013 hade Resmål 2016
tydligare fokus på förändring av organisationen inom ett par prioriterade
områden.
Resmål 2016 inbegriper förhållningssätt, förbättringsområden och
fokusom-råden. Förhållningssätt är ett övergripande tankesätt som skulle finnas i
myn-digheten och som tog avstamp i att Trafikverket ska leverera god
tillgänglig-het, ge samhällsnytta och utveckla samhället. De tre förbättringsområdena var
kunder, kompetens och engagerade medarbetare. Dessa operationaliserades i
fokusområden. Fokusområdena handlade till exempel om kundorientering om
tåg i tid, om dialog och om tillförlitlig trafikinformation. Resmål 2016
illu-strerades i en intern Powerpointpresentation som visas i bild 6.5.
Bild 6.5. Resmål 2016. Källa: Trafikverket, 2013, intern Powerpointpresentation om Resmål.
I bilden framträder innehållsformerna förhållningssätt, förbättringsförmåga
och fokusområden för styrteknologin Resmål 2016. Förbättringsområden
utgjorde prioriterade områden för verksamhetens leveransförmåga,
exempel-vis kundorientering som delexempel-vis handlade om att öka förståelsen för omvärlden
genom dialoger (se bild 6.5).
Resmål 2016 behandlar inte specifikt vad som ska åstadkommas i
transportsystemet, utan då finns de transportpolitiska målen och de
leveranskvaliteter som styrningen inriktas och följs upp mot […]. […]
För att nå dit [till förhållningssättet i bild 7] krävs ett nytt
förhållningssätt där fokus ligger på tre områden; kundorientering,
kompetenta och engagerade medarbetare samt smarta arbetssätt.
(Trafikverket, 2013, Verksamhetsplan 2014–2016, 2013, s. 8).
Resmål 2016, likt Trafikverket 2013, riktade fokus på interna förmågor.
Trafikverket 2013 tog däremot avstamp i ambitionen att effektivisera
verksamheten och omfördela resurser internt samt att skapa en ny myndighet.
Till skillnad från Trafikverket 2013, som bland annat betonade vilka förmågor
som skulle känneteckna hela Trafikverket, fokuserade Resmål 2016 på tre
huvudsakliga förbättringsområden, som ansågs behöva uppmärksammas.
Innehållsformerna kom att sammanlänkas med artikuleringar om att
Trafik-verkets verksamheter ska bidra till en ökad kundorientering (se citatet nedan)
och att Trafikverket ska bli en myndighet som bidrar till
samhällsutveckl-ingen. Att bidra till samhällsutvecklingen uttrycks genom
samhällsutvecklar-rollen (se kap. 5). Därtill framhäver Resmål 2016 interna förmågor och
leve-ransförmågor. Resmål 2016 innehåller två huvudsakliga områden som blir
fö-remål för styrning. Det är interna förmågor som är särskilt viktiga, och
leve-ransförmågor. Skiftet till Resmål 2016 möjliggjordes eftersom
effektivise-ringstrycket minskade, vilket öppnade upp för att betona rollen som
samhälls-utvecklare med ett helhetsperspektiv på transportsystemet, att höja
leverans-förmågan internt i myndigheten och att förstärka kundorienteringen.
En ny målbild, Resmål 2016, har tagits fram för Trafikverket. Den visar
vad som är särskilt viktigt i vårt förändringsarbete till 2016 och inriktas
på vår leveransförmåga och genomförandekraft. Resmål 2016 har
utgjort en viktig grund för planeringen där verksamheterna på olika sätt
bidrar till ökad kundorientering, kompetenta och engagerade
medarbe-tare samt smarta arbetssätt. Ökad kundorientering ligger också i linje
med framförda synpunkter från Riksrevisionen. (Trafikverket, 2013,
Verksamhetsplan 2014–2016, 2013, s. 5).
Resmål 2016 avser att ge en viss riktning för leveransförmågan (Trafikverket,
2013, Verksamhetsplan 2014–2016). Styrteknologin utvecklades i relation till
förändringar i myndigheten såsom ökat anslag, men även till påståenden om
behovet av att öka kundorienteringen och att Trafikverket ska vara en
myndighet som bidrar till samhällsutvecklingen. Det är följaktligen flera
förändringar som sammanvävs för att motivera varför interna förmågor blir
viktiga att styra. En tolkning som kan göras är att interna förmågor är områden
som inte har utvecklats tillräckligt och därmed utgör ett problemområde som
behöver styras upp.
119
6.3.3 En skiftning mot interna förmågor
Det som framträder i beskrivningen är att styrteknologierna utvecklades för
att fungera som interna prioriteringsverktyg och på så sätt synliggöra områden
som skulle förbättras genom att sätta dessa områden i fokus. Skillnaden mellan
styrteknologierna var att Trafikverket 2013 tog sin utgångspunkt i en ambition
att effektivisera verksamheten, medan utgångspunkten för Resmål var att
framhäva och synliggöra de områden som identifierats som
förbättringsom-råden. Resmål 2016 introducerades också efter det att effektiviseringstrycket
på Trafikverket hade lättat.
Båda styrteknologierna handlar om att olika former av fokusområden blir
föremål för styrning för att poängtera vissa aspekter som bedömdes behöva
uppmärksamhet. Trafikverket 2013 utgick från generella fokusområden för
vad som ska känneteckna hela organisationen. Trafikverket 2013
sammanlän-kades också med påståenden om att myndigheten behövde skapa överskott
och effektiviseringar genom besparingar. Resmål 2016 utgick däremot från
specificerade förbättringsområden som sammanlänkades med påståenden som
handlade om att myndigheten skulle bidra till positiv samhällsutveckling och
bli en kundorienterad myndighet. Resmål 2016 avgränsade interna förmågor.
Trafikverket 2013 och Resmål 2016 sammanfattas i tabell 6.4.
Styrteknolo-gier Innehåll (exempel) Påståenden
Territori-alisering (före-mål för styr-ning) Trafikverket 2013 Operationalisering av fyra fokusområ-den (Verksamhetens fokus, Organisation och medarbetare, Arbetssätt samt Till-gänglighet och loka-lisering).
Trafikverket behöver
skapa överskott som
kan omfördelas för att klara av uppdraget. Det finns (enligt rege-ringen) möjligheter till
effektiviseringar och besparingar med en ny
myndighet med hel-hetsperspektiv.
Vad Trafikver-ket är (för-mågor, leveran-ser och resultat-kultur). Resmål 2016 Formalisering av förhållningssätt och förbättringsområden (kundorientering, smarta arbetssätt och engagerade medarbetare). Operationalisering av fokusområden. Trafikverket är en myndighet som bidrar till en positiv
samhälls-utveckling (samhällsut-vecklarrollen poängte-ras). Trafikverket är en or-ganisation som är kundorienterad (mer än tidigare). Viktiga interna förmågor (såsom leve-ransförmågor).
Tabell 6.4. Sammanfattning av innehåll, påståenden och territorialisering i Trafikver-ket 2013 och Resmål 2016.
Det som framträder i det här avsnittet är att vissa påståenden i och kring
Trafikverket lyfts fram och andra försvinner. Detta får konsekvensen att annat
innehåll betonas och också att nya områden ses som särskilt viktiga att styra.
I likhet med det som beskrivits i tidigare avsnitt är det en mångfald av
påståenden och innehåll som bidrar till att styrteknologierna utvecklas och
introduceras i myndigheten. Skillnaden i detta avsnitt är att Resmål 2016
ersätter Trafikverket 2013. Men ytterligare områden görs till föremål för
styrning. Skiftet i styrteknologier skedde på grund av att myndigheten fick
ytterligare anslag från regeringen för underhållsverksamheten. Detta innebar
också att ett nytt prestationsmätningssystem skulle utvecklas för att redovisa
effekterna av det ökade finansiella anslaget.
121
In document
Kim Eriksson
(Page 130-137)