Går det att förändra ett bostadsområde som kännetecknas av fragmentering eller upplösning till att bli mer integrerat, tryggt och med högre tillit? Innan denna fråga besvaras är det viktigt att slå fast ett antal punkter. För det första handlar det sällan om att ett helt bostadsområde upplevs som oordnat eller otryggt. Snarare är den koncentrerad till vissa platser, hus eller gårdar. På andra delar i samma bostadsområde kan det finnas bättre fungerande delar eller kvarter. För det andra kan de individer eller grupper som utvecklar normbrytande beteenden vara väldigt olika och behöva olika hanteringsstrategier. Ungdomar som upplevs som stökiga bör mötas på ett annorlunda sätt än hushåll som inte anpassar sig till vardagslivets regler gällande ljud, sophantering, tvättstuga, utemiljö, parkering osv. Aktiva drogmissbrukare eller kriminella behöver i sin tur andra förhållningssätt. Utmaningen blir att utveckla ett brett spektrum av strategier som kan användas för vissa situationer, individer eller platser. En annan utmaning är att många av dessa bost-
adsområden också är etablerings- eller transitområden där boende stannar en period men sedan flyttar vidare (jfr. Salonen 2014). Ofta finns det också en stor andel barnfamiljer och unga vuxna. Det innebär att de redan från början har siktet inställt på att boendet är tillfälligt och inte investerar tid eller engagemang i sitt bostadsområde. Då ekonomin blir bättre flyttar man. Därmed tenderar platsens sociala relationer eller nätverk att ständigt förändras eller brytas upp.
Går det då att förändra en gård, grannskap eller bostadsområde som kännetecknas av otrygghet och upp- levd social oordning? Svaret måste naturligtvis vara ja, men det krävs samordnade insatser mellan bo- ende, civilsamhälle, fastighetsägare, näringsliv och myndigheter. Kort sagt mellan de fem aktörsgrupper som identifierades tidigare i kapitlet. Det lokala sociala kapitalet måste stärkas utifrån de dimensioner som redan nämnts dvs. nätverk, organisering, normer och kollektiv förmåga. Oftast finns det livaktiga organisationer inom civilsamhället som kan utgöra en viktig grund för detta arbete. Det stöd som mån- ga fastighetsägare erbjuder genom husvärdar, bosociala utvecklare och liknande kan utvecklas ytterligare. Myndigheters och särskilt polisens arbetssätt kan bli bättre, mer förebyggande och komma närmare med- borgarna. Om det finns många barn och ungdomar bör särskilda insatser sättas in för att de skall få en meningsfull skolgång och fritid.
För att minska människors sociala riskutsatthet måste åtgärder vidtas på flera olika nivåer. Det handlar om strukturella förändringar som ökar möjligheterna till egenförsörjning. Det innebär utveckling av när- demokrati och civilsamhälle som ger människor möjligheter till större inflytande över sitt grannskap och bostadsområde. Men det kan också handla om förutsättningar att utveckla det lokala sociala kapitalet för att öka den kollektiva förmågan. Målen för arbetet kan sammanfattas i att boende skall känna trygghet, trivsel och stolthet över sitt bostadsområde, de skall uppleva tillit till myndigheter och andra i lokalsam- hället samt delaktighet i bostadsområdet och samhället i övrigt. I Bilaga 10.2 presenteras en katalog av idéer som tagits fram i de forskningscirklar som varit knutna till projektet och som kan ingå som viktiga beståndsdelar i områdesutveckling. Hur arbetet mer konkret skall bedrivas måste utvecklas utifrån de loka- la förutsättningarna som finns men med det centrala målet att de boendes behov alltid skall stå i centrum.
referenser
Bursik, R J, and Gramsmick, H G (1993) Neighbor-
hoods and Crime: The Dimensions of Effective Com- munity Control, Lanham, MD: Lexington Books.
Gerell, M (2013) Skadegörelse, bränder, grannskap och
socialt kapital, Malmö University Publications in
Urban Studies (MAPIUS).
Gerell, M & Hallin, P-O (2014) Kroksbäck - ett bost-
adsområde med många ansikten och stora möjligheter, manuskript, Institutionen för Urbana studier &
Kriminologiska institutionen, Malmö högskola Hallin, P-O, Jashari, A, Listerborn, C & Popoola,
M (2010) Det är inte stenarna som gör ont. Röster
om konflikter och erkännande från Herrgården, Rosengård, Malmö University Publications in Ur-
ban Studies (MAPIUS).
Herbert, M (2013) Stadens skavsår: inhägnade fler-
bostadshus i den polariserade staden. Malmö Uni-
versity Publications in Urban Studies (MAPIUS), Malmö.
Hirschman, A O (1970) Exit, Voice and Loyalty. Re-
sponses to Decline in Firms, Organizations and States,
Cambridge: Harvard University Press.
Ivert, A K, Chrysoulakis, A, Kronkvist, K & Tor- stensson-Levander, M (2012) Malmö områdesun-
dersökning 2012: Lokala problem, brott och trygghet,
Rapport från institutionen för kriminologi, Malmö högskola.
Kaliber, Sveriges Radio. 140928
Land, M van der & Doff, W (2010) Voice, Exit and Efficacy: Dealing with Perceived Neighbourhood
Decline without Moving Out, Journal of Housing
and the Built Environment, vol. 25, nr 4, s. 429-445.
Rothstein, B (2003) Sociala fällor och tillitens prob-
lem, SNS Förlag.
Salonen, T (2014) Sysselsättning och försörjnings-
villkor i Lindängens hyresrätt - en sociodynamisk analys, Rapport inom MIL-projektet, Fakulteten
för hälsa och samhälle, Malmö högskola
Sampson, R J & Graif, C (2009) Neighborhood So-
cial Capital as Differential Social Organization: Resident and Leadership dimensions, American
Behavioral Scientist, Vol. 52:11, 1579-1605.
Skogan, W G (1990) Disorder and Decline: Crime
and the Spiral of Decay in American Neighborhoods,
Bilaga 10.1. exempel på destabiliserande faktorer i ett bostadsområde
Fokusområden Destabiliserande faktorer
Fastighetsägare och boende- miljö
Fysisk utformning i bostadsområdet och dess omgivningar försvårar möten och informell social kontroll
Kortsiktig och vinstmaximerande fastighetsägarstrategi. Täta ägarbyten
Dålig kommunikation med boende.Boende känner bristande inflytande över sin boende miljö.
Eftersatt underhåll i fastigheter och utemiljö (broken windowssyndromet). Trångboddhet.
Kraftiga hyreshöjningar.
Levnadsförutsättningar
Hög arbetslöshet, avsaknad av meningsfull sysselsättning (svag ekonomi, förändrade dagsrutiner, bristande självkänsla, risk för psykisk ohälsa).
Brister i stöd till familjer och ungdomar med särskilda behov (risk att föräldrar, barn och ungdomar inte får det stöd som krävs men försämrade utvecklingsmöjligheter som följd).
Många vuxna med brister i skolgång och utbildning (svårigheter att få arbete, svag ekonomi, bristande självkänsla).
Många elever går ut grundskolan med brister i studieresultat. Brister i fritidssysselsättning (attraheras av normbrytande beteende).
Grupper av ungdomar hamnar utanför ”systemet” (NEET – Inte i arbete, utbildning eller praktik).
Civilsamhälle och socialt kapital
Svagt utvecklat civilsamhälle.
Avsaknad eller svag intressegemenskap och gemensamt normsystem.
Avsaknad eller svaga stabila sociala nätverk för att utveckla kollektiv förmåga och social kontroll.
Avsaknad av eller svagt förankrade lokala nätverksbyggare/ ledare.
Ej fungerande samverkansformer mellan bostadsområdets huvudaktörer (boende, fastighetsföretag, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv).
Det finns få mötesplatser där boende kan träffas planerat eller spontant. Hög omflyttning.
Negativ social kontroll
Det förekommer informella bestraffningssystem som ”bötesfällning” eller liknande. Utveckling av parallella ”rättsystem” och maktordningar.
Ovilja att vittna eller samarbeta med polis eller rättssamhälle.
Normbrytande beteende med omfattande negativa
konsekvenser
Individer eller familjer med normbrytande beteende som upplevs som oroskapande av omgivningen.
Ungdomar (oftast unga pojkar) med normbrytande beteende som upplevs som oroskapande i främst utemiljön.
Fokusområden Destabiliserande faktorer
Normbrytande beteende med omfattande negativa
konsekvenser
Det finns negativa rollmodeller som vissa unga ser upp till.
Mer eller mindre organiserade nätverk av unga (främst) män som begår brott i närområdet, kontrollerar och säljer droger på vissa platser samt i vissa fall rekryterar unga pojkar som stödstrukturer.
Konflikter mellan grupper av unga män och polis respektive räddningstjänst (sten- kastning, anlagda bränder och ”polisfällor”).
Grovt kriminella individer eller nätverk vars verksamhet påverkar närmiljön negativt samt kan ha stort inflytande över yngre i området.
Bilaga 10.2. idékatalog för områdesutveckling
Organisering, nätverk och civilsamhälle
1. Kommun, fastighetsägare eller båda måste ta en tydlig och synlig ledarroll i förhållande till de boende.
Vara långsiktig och konsekvent i sitt agerande.
2. Genomför samråd med boende och civilsamhällets organisationer för att identifiera viktiga behov och
önskemål för bostadsområdets utveckling.
3. Fördjupa demokrati och delaktighet i området genom att initiera någon form av råd eller forum med
representanter från områdets samtliga aktörsgrupper. Inrätta boendepanel, boenderåd för att följa och diskutera områdets utveckling.
4. Utifrån samrådet initiera och kommunicera mobiliserande, strategiskt och symboliskt viktiga projekt
och processer som visar att kommun och fastighetsägare satsar på området. Det kan vara allt från ombyggnadsprojekt till mer socialt inriktade åtgärder.
5. Vidareutveckla kontaktytor mellan fastighetsföretag och boende (trapp-, hus- eller gårdsombud),
samt kontakter mellan boende.
6. Utveckla självförvaltning.
7. Utveckla en genomtänkt strategi för att stödja civilsamhället. Det gäller inte minst fördelning av
föreningslokaler. Verksamheter som är gränsöverskridande och vänder sig mot (alla) boende är sär- skilt viktiga.
Kommunikation
8. Utveckla en genomtänkt och samordnad kommunikationsstrategi från fastighetsägares och kommuns
sida. Hur fungerar nuvarande kommunikationsformer? Snabb återkoppling när boende tillfrågas.
9. Starta informationskontor dit boende kan vända sig för information och rådgivning om det svenska
samhället.
Förvaltning
10. Undersök för- och nackdelar med att införa alternativa upplåtelseformer som kooperativ hyresrätt
och andelsägarlägenheter i bostadsbeståndet för att skapa en ekonomisk intressegemenskap för de boende. Alternativt kan lokalt fastighetsföretag bildas där de boende har majoritet eller en stor andel styrelseledamöter.
11. Undersök möjligheterna att inrätta en områdesbaserad utvecklingsfond som byggs upp genom
minskade kostnader för underhåll och skadegörelse och med inflytande för boende och ungdomar. Synliggör socialt orsakade kostnader i bostadsområdet och i samhället.