Framtida forskning

I dokument Biokolsproduktion från släke (sidor 29-33)

Rapporten är utförd på ett rent teoretiskt tillvägagångssätt utifrån uppställda begränsningar, vilka nämns i 1.4 Avgränsningar. Följaktligen skulle denna studie kunna lägga grund för vidare forskning med möjlighet att omfatta fler faktorer och andra aspekter. En vidare teoretisk undersökning i form av en livscykelanalys, skulle kunna bidra till en mer verklighetsbaserad analys av biokolsproduktion från gotländskt släke. För att bidra till en ny hållbarhetsdimension på biokolsproduktionen skulle exempelvis ekonomiska och sociala aspekter kunna undersökas genom bland annat willingness-to-pay (WTP). För att identifiera släkets lämplighet ur ett fullständigt hållbarhetsperspektiv är det av stort intresse med vidare forskning. Att utföra ett projekt där biokolsproduktion från gotländskt släke genomförs med konkreta tester och analyser är relevant för framtida projekt. Även en empirisk undersökning av biokolet effekter på gotländsk jordbruksmark är väsentlig för verklig tillämpning inom jordbruket.

6 Slutsats

Utifrån detta arbete finns det belägg för både för- och nackdelar med biokolsproduktion baserat på gotländskt släke. Då släke är en outnyttjad resurs skulle det kunna medföra till att biokolsproduktionen kan anses vara relativt hållbar, eftersom inga intressekonflikter uppstår. Det som dock talar emot detta biokol är att det vid användning finns potentiell risk för kadmiumutsläpp till exempelvis odlingsmarker. Utöver detta så är släke rikt på vatten vilket bidrar till en energikrävande framställningsprocessen. Sammanfattningsvis så är svårt att bedöma lämpligheten att genomföra en släkesbaserad biokolsproduktion utifrån resultatet, vilket öppnar upp för vidare forskning.

7 Referenser

Bird, M., Wurster, M. C., de Paula Silva, P. H., Bass A. M., de Nys, R., (2010). Algal biochar - production and properties. Bioresource Technology. 102: 1886-1891.

Bohm, J. (2006). Samhällets inverkan på Östersjön. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet. [Hämtad 2018-03-28]

Brownsort, P. A. (2009). Biomass pyrolysis processes: Performance parameters and their influence

on biochar system benefits. Diss., University of Edinburgh

BSAG. (u.å.). Baltic Sea. The Baltic Sea Group. Tillgänglig: https://www.bsag.fi/en/baltic-sea/ [Hämtad 2019-05-06]

Cui, L., Noerpel, M. R., Scheckel, K. G., Ippolito, J. A. (2019). Wheat straw biochar reduces environmental cadmium bioavailability. Environmental International. 129: 69-75. Tillgänglig: https://www-sciencedirect-com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S016041201832926X [Hämtad 2019-05-07]

24 Davis, C. (2013). Heat of Combustion of algae for use in a diesel engine. Diss., The University of Tennessee. Tillgänglig:

https://scholar.utc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1096&context=theses [Hämtad 2019-04-27]

Devi, P., Saroha, A. K. (2014). Risk analysis of pyrolyzed biochar made from paper mill effluent treatment plant sludge for bioavailability and eco-toxicity of heavy metals. Bioresource Technology. 162: 308-315. Tillgänglig:

https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0960852414003988?token=7BE4556BAE1D4F17360AD13 E8AF9104E2A00E77F729096B4A768369B52A78E79EE5BB810901D01EC4FB646E4491E3386 [Hämtad 2019-05-08]

Djurberg, H. (2016). Gotlands grundvatten och dricksvatten - Förutsättningar och utmaningar inför

framtiden Region Gotland. Tillgänglig: https://www.gotland.se/94272

[Hämtad 2019-05-22]

EUSBSR. (2019). Better Together, 10 Years, EU Strategy For The Baltic Sea Region. Tillgänglig:

https://www.balticsea-region-strategy.eu/attachments/article/591073/Better%20Together%20-%2010%20Years%20of%20the%20EU%20Strategy%20for%20the%20Baltic%20Sea%20Region.pdf [Hämtad 2019-05-21]

Felder, R. M., Bullard, L. G., Rosseau, R.W. (2017). Felder´s Elementary Principles of Chemical

Processes. 4th Edition. Singapore. John Wiley Sons.

Fernholm, U och Hellström, J. (2016). Rent släke kan bli gödsel på åkern. Sveriges Radio. 29 december. Tillgänglig: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6591915 [Hämtad 2019-05-21]

Franzén, D., Gröndahl, F., Infantes, E. (2019). Beach-cast as biofertiliser in the Baltic Sea region-potential limitations due to cadmium-content. Ocean and Coastal Management. 169: 20-26 [Hämtad: 2019-02-04]

Giftinformationscentralen. (2014). Alger. Tillgänglig: https://giftinformation.se/ovrigt/alger/ [Hämtad 2019-05-21]

Govers, L. L., Lamers, L. P.M., Bouma, T. J., Eygensteyn, J.., de Brouwer, J. H.F., Hendriks, J. A., Huijbers, C. M., van Katwijk, M. M. (2014). Seagrasses as indicators for coastal trace metal pollution: A global meta-analysis serving as a benchmark, and a Caribbean case study. Environmental Pollution. 195: 210-217. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0269749114003777 [Hämtad 2019-05-11]

Greger, M. Malm, T. Kautsky, L. (2007). Heavy metal transfer from composted macroalgae to crops.

European Journal of Agronomy. 26(3): 257-265 Tillgänglig:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1161030106001389?via%3Dihub [Hämtad 2019-05-07]

25 Gröndahl, F., Svanström, M. (2011). Hållbar utveckling - en introduktion för ingenjörer och andra

problemlösare. Första upplagan. Kina; Liber AB

Gustafsson, M. (2013). Pyrolysis of Heat Production. Diss., Gävles Universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:655188/FULLTEXT02.pdf

[Hämtad 2019-05-02]

Hagemann, N., Spokas, O., Schmidt, H-P., Kägi, R., Böhler, M. A., Bucheli T. D., (2018). Activated Carbon, biochar and charcoal: Linkages and Synergies across Pyrogenic Carbon’s ABCs. Water. 10(2).

Havet.nu. (u.å.). Så mår svenska hav. Tillgänglig: https://www.havet.nu/?d=199 [Hämtad 2019-05-21]

Kemikalieinspektionen. (2018). Kadmium i mineralgödsel. Tillgänglig:

https://www.kemi.se/global/tillsyns-pm/2018/tillsyn-7-18-kadmium-i-mineralgodsel.pdf [Hämtad 2019-05-10]

Laxmar, E., (2017). Skördeeffekter av biokolstillsats och kompletterande gödsel gödsling i två

fältförsök. Kandidatuppsats, Sveriges lantbruksuniversitet.

Lindskog, A-L. (2013). Miljonanslag till forskning om termokemisk omvandling av biomassa. Umeå

Universitet. 29 januari. Tillgänglig:

https://www.umu.se/nyheter/miljonanslag-till-forskning-om-termokemisk-omvandling-av-biomassa_5828583/ [Hämtad 2019-05-21]

Margenberg, L. S. Han håller stränderna fria från släke. Hela Gotland. 17 Juli 2015. https://www.helagotland.se/samhalle/han-haller-stranderna-fria-fran-slake-11300633.aspx [Hämtad 2019-05-05]

Martinsson, J. (2016). Effekt av bortforsling av alger på turbiditet och organisk halt i grunda

gotländska vikar. Jem Analytics. Tillgänglig:

http://www.vattenpagotland.se/wp-content/uploads/2016/11/Projektrapport-2016-algsk%C3%B6rd.pdf

Michael, D. (2002). Höst- och vårveteodlingen på Gotland 1913-1999 och klimatets betydelse för

densamma. C-uppsats, Göteborgs Universitet.

Namgay, T., Singh, B., Singh, B. P. (2006). Plant availability of arsenic and cadmium as influenced

by biochar application to soil. Australia: The University of Sydney. Tillgänglig:

https://www.iuss.org/19th%20WCSS/Symposium/pdf/1965.pdf [Hämtad 2019-05-09]

Nationalencyklopedin. (u.å. a). Gotlands län. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotlands-l%C3%A4n [Hämtad 2019-05-22]

26 Nationalencyklopedin. (u.å. b). Träkol. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/träkol [Hämtad 2019-05-21]

Nationalencyklopedin. (u.å. c). Tungmetall. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tungmetall [Hämtad 2019-05-12]

Naturskyddsföreningen. (2018). Faktablad: Östersjön. Tillgänglig:

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad-ostersjon [Hämtad 2019-03-28]

Nilsson, S. Släke-ilskan: Vem vill bada i gödsel?. Hela Gotland. 11 Maj 2019. Tillgänglig: https://www.helagotland.se/samhalle/slake-ilskan-vem-vill-bada-i-godsel-15525284.aspx Region Gotland (u.å.). Gotland i siffror, 2017. Tillgänglig:

https://www.gotland.se/64224 [Hämtad: 2019-05-22]

Rest till Bäst. (u.å.). Från Rest till Bäst Tillgänglig: https://biokol.org/ [Hämtad 2019-04-16]

Roberts, T. L. (2014) Cadmium and Phosphorus Fertilizers: The Issues and the Science. Procedia

Engineering. 83: 52-59. Tillgänglig:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705814011059 [Hämtad 2019-04-28]

Salman, C. A. (2014). Techno Economic Analysis of Wood Pyrolysis in Sweden. Diss., Kungliga tekniska högskolan Stockholm. Tillgänglig:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:761039/FULLTEXT02.pdf [Hämtad 2019-04-29]

Schlacher, T. A., Schlacher-Hoenlinger, M. A. (1997). Differential Accumulation Patterns of Heavy Metals Among the Dominant Macrophytes of a Mediterranean Seagrass Meadow. Chemophere. 37(8): 1511-1519. Tillgänglig:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0045653598001465?via%3Dihub [Hämtad 2019-05-07]

Smedberg, Ulf; entreprenör, Smedbergs Gård och bevattning AB. Gotland. (2019). Släkesskördning, Intervju 17 april.

Vidyasagar, A. (2016). What are algae?. Live Science, 4 juni. Tillgänglig: <https://www.livescience.com/54979-what-are-algae.html>

27 Vigouroux, R. Z. (2001). Pyrolysis of biomass. Diss., Kungliga Tekniska Högskolan. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:8949/FULLTEXT01.pdf

[Hämtad 2019-05-07]

Waila (u.å.). Om Waila. Tillgänglig: https://waila.se/ [Hämtad 2019-04-16]

Weber, K., Quicker, P. (2018). Properties of biochar. Fuel. 217: 240-261

Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0016236117316216?via%3Dihub [Hämtad 2019-03-26]

Woolf, D., Amonette J.E., Street-Perrott, A.F., Lehmann, J., Joseph, S. (2010). Sustainable biochar to mitigate global climate change. Nature Communication. 1(5)

[Hämtad: 2019-02-04]

WTEnergy. (u.å.). Sorting & Recycling. Tillgänglig:

http://www.wt-energy.com/wte-solutions/municipal-solid-waste/system-technology/ [Hämtad 2019-05-07]

WWF. (2019). Övergödning och algblomning. Världsnaturfonden. Tillgänglig: https://www.wwf.se/hav-och-fiske/ostersjon/overgodning-och-algblomning/ [Hämtad: 2019-03-28]

Yu, K. L, Lau, B. F., Show, P. L., Ong, H. C. Ling, T. C., Chen, W-H., Ng, E. P. Chang, J-S. (2017). Recent developments on algal biochar production and characterization. Bioresource Technology. 246: 2-11

Zhang, B. Wu, J. Deng, Z. Yang, C. Cui, C. Ding, Y. (2017). A Comparison of Energy Consumption in Hydrothermal Liquefaction and Pyrolysis of Microalgae. Trends in Renewable Energy. Tillgänglig: https://pdfs.semanticscholar.org/5388/f156b413bae740a124f0abb5739ee8a1decc.pdf

[Hämtad 2019-04-27]

Bilagor

Bilaga A: Möte med Daniel Franzén, KTH

I dokument Biokolsproduktion från släke (sidor 29-33)