I denna studie var det för få deltagare för att kunna undersöka skillnader inom de olika grupperna genom variansanalyser, till exempel en jämförelse mellan män och kvinnor inom olika verksamhetsområden. Det hade varit intressant för framtida forskning att undersöka detta vidare. Det hade också varit intressant att undersöka självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden vid distansarbete på två till tre dagar i veckan för att se hur det skiljer sig från hundra procent på distans. Denna studie baseras på hur dessa faktorer upplevs vid

distansarbetet och sedan har medarbetarna själva fått skatta hur dessa ökat eller minskat sedan påbörjat distansarbete. Att göra en inompersonsdesign vid två olika tillfällen hade varit

optimalt för att undersöka distansarbetets påverkan på självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden.

Resultatet har i denna studie visat att vissa upplever problem med digital trötthet vid distansarbete. Det hade varit intressant med vidare forskning på hur detta kan åtgärdas och vart gränsen bör ligga för antal digitala möten per vecka. Denna studie är avgränsad till den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, men för framtida forskning hade varit intressant att undersöka även den fysiska arbetsmiljön vid distansarbete. Enligt Ejlertsson et al. (2018) är återhämtning på arbetsplatsen mer effektiv än återhämtning utanför

arbetsplatsen. Det hade varit intressant för framtida forskning att studera effekten av återhämtning vid distansarbete under arbetstid. Resultatet i denna studie har även visat att många önskar ökad flexibilitet vid distansarbete, vilket skulle kunna vara ytterligare en friskfaktor. För framtida forskning hade det varit intressant att se hur flexibilitet korrelerar med självskattad hälsa. Vi hoppas att framtida forskning bygger på ett salutogent synsätt.

35 5. Referenslista

Ariza-Montes, A., Arjona-Fuentes, J. M., Han, H., & Law, R. (2018). Work

environment and well-being of different occupational groups in hospitality: Job Demand–Control–Support model. International Journal of Hospitality

Management, 73, 1–11. https://doi.org/10.1016/j.ijhm.2018.01.010

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion.

Health promotion international, 11(1), 11-18.

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

Arbetsmiljöverket. (2021). Hälsa och säkerhet. Hämtad 2021-03-30 från

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/arbetsmiljon-vid-hemarbete/

Arbetsmiljöverket. (2019). Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Hämtad 2021-04-12 fråhttps://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-

stress-hot-och-vald/utmaningen/utmaningen-ditt-ansvar-som-arbetsgivare/fragor-och-svar-arbetsgivare-utmaningen/

Bentley, T. A., Teo, S. T. T., McLeod, L., Tan, F., Bosua, R., & Gloet, M. (2016). The role of organisational support in teleworker wellbeing: A socio-technical systems approach. Applied Ergonomics, 52, 207–215.

https://doi.org/10.1016/j.apergo.2015.07.019

Beard, K. S. (2015). Theoretically speaking: An interview with Mihaly

Csikszentmihalyi on flow theory development and its usefulness in addressing contemporary challenges in education. Educational Psychology Review, 27(2), 353–364. https://doi.org/10.1007/s10648-014-9291-1

36 Bringsén, Å., Andersson, H. I., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2012). Exploring

workplace related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work: Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 42(3), 403–414.

Bringsén Å, Andersson HI, Ejlertsson G. (2009). Development and quality analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS). Scand J Publ Health, 37, 13-9.

Choi, E., & Kim, J. (2017). The association between work–life balance and health status among Korean workers. Work: Journal of Prevention, Assessment &

Rehabilitation, 58(4), 509–517. https://doi.org/10.3233/WOR-172641

Dancey, C. P., & Reidy, J. (2007). Statistics without maths for psychology. Harlow, England: Pearson/Prentice Hall.

Ejlertsson, L., Heijbel, B., Ejlertsson, G., & Andersson, I. (2018). Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: A questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care

employees. Work: Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 59(1), 155–163. https://doi.org/10.3233/WOR-172659

Folkhälsomyndigheten. (2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. Hämtad 2021-04-12 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/

García-Moya, I., & Morgan, A. (2017). The utility of salutogenesis for guiding health promotion: The case for young people’s well-being. Health Promotion International, 32(4), 723–733.

Grant, C. A., Wallace, L. M., Spurgeon, P. C., Tramontano, C., & Charalampous, M.

37 (2019). Construction and initial validation of the E-Work Life Scale to measure remote e-working. Employee Relations, 41(1), 16–33.

https://doi.org/10.1108/ER-09-2017-0229

Heiden, M. et al. (2020) ‘Telework in academia: associations with health and well-being among staff’, Higher Education. Higher Education. doi: 10.1007/s10734-020-00569-4.

Högskolan Kristianstad. (2019). Utförlig beskrivning av SHIS och WEMS. Hämtad 2021-04-13 Från https://www.hkr.se/forskning/forskningsmiljoer/manniska---halsa---samhalle/enkatinstrument-for-att-mata-/utforlig-beskrivning/

Kniffin, K. M., Narayanan, J., Anseel, F., Antonakis, J., Ashford, S. P., Bakker, A. B., Bamberger, P., Bapuji, H., Bhave, D. P., Choi, V. K., Creary, S. J., Demerouti, E., Flynn, F. J., Gelfand, M. J., Greer, L. L., Johns, G., Kesebir, S., Klein, P. G., Lee, S. Y., … Vugt, M. van. (2021). COVID-19 and the workplace:

Implications, issues, and insights for future research and action. American Psychologist, 76(1), 63–77. https://doi.org/10.1037/amp0000716.supp (Supplemental)

Karasek, R. A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain:

Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285–

308. https://doi.org/10.2307/2392498

Mulki, J. P., Bardhi, F., Lassk, F. G., & Nanavaty-Dahl, J. (2009). Set up remote workers to thrive. MIT Sloan Management Review, 51(1), 63.

Olčar, D., Rijavec, M., & Ljubin Golub, T. (2019). Primary school teachers’ life

satisfaction: The role of life goals, basic psychological needs and flow at work.

Current Psychology: A Journal for Diverse Perspectives on Diverse

Psychological Issues, 38(2), 320–329. https://doi.org/10.1007/s12144-017-9611-y

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Hämtad från Arbetsmiljöverkets

38 webbplats:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/

Perry, S. J., Rubino, C., & Hunter, E. M. (2018). Stress in remote work: Two studies testing the Demand-Control-Person model. European Journal of Work and Organizational Psychology, 27(5), 577–593.

https://doi.org/10.1080/1359432X.2018.1487402

Rubino, C., Perry, S. J., Milam, A. C., Spitzmueller, C., & Zapf, D. (2012).

Demand–control–person: Integrating the demand–control and conservation of resources models to test an expanded stressor–strain model. Journal of

Occupational Health Psychology, 17(4), 456–472.

https://doi.org/10.1037/a0029718

Törnquist Agosti, M., Bringsén, Å., & Andersson, I. (2017). The complexity of resources related to work-life balance and well-being—A survey among municipality employees in Sweden. The International Journal of Human Resource Management, 28(16), 2351–2374.

https://doi.org/10.1080/09585192.2017.1340323

van der Lippe, T., & Lippényi, Z. (2020). Beyond formal access: Organizational

context, working from home, and work–family conflict of men and women in European workplaces. Social Indicators Research, 151(2), 383–402.

https://doi.org/10.1007/s11205-018-1993-1

van Nieuwerburgh, C., Barr, M., Fouracres, A. J. S., Moin, T., Brown, C., Holden, C., Lucey, C., & Thomas, P. (2021). Experience of positive psychology coaching while working from home during the covid-19 pandemic: An interpretative phenomenological analysis. Coaching: An International Journal of Theory, Research and Practice. https://doi.org/10.1080/17521882.2021.1897637

Vegchel, N., de Jonge, J., Bosma, H. & Schaufeli, W. (2005). “Reviewing the effort–

39 reward imbalance model: drawing up the balance of 45 empirical studies”.

Social Science & Medicine vol. 60, 1117–1131.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.06.043

Wang, B., Liu, Y., Qian, J., & Parker, S. K. (2021). Achieving effective remote working during the COVID‐19 pandemic: A work design perspective. Applied Psychology: An International Review, 70(1), 16–59.

https://doi.org/10.1111/apps.12290

Wellbefy. (u.å.). Krav-kontroll-stöd-modellen. Hämtad 2021-05-04 från https://www.wellbefy.se/krav-kontroll-stod-modellen

World Health Organization. (2020). Health Promotion. Hämtad 2021-03-31

från https://www.who.int/teams/health-promotion/enhanced-wellbeing/first-global-conference

40 6. Bilagor

6.1 Bilaga 1.

Hej,

På högskolan i Gävle genomförs just nu i samband med ett examensarbete på Personal- och arbetslivsprogrammet en enkätundersökning på din arbetsplats. På grund av att den rådande pandemin har inneburit en övergång till distansarbete finns ett intresse i att undersöka medarbetarnas nuvarande arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön upplevs i relation till innan påbörjat distansarbete till följd av Covid-19.

Studien görs genom en enkätundersökning innehållande frågor där respondenten själv får skatta sin upplevda arbetsmiljö i dagsläget. Därefter kommer frågor där respondenten får göra en retroaktiv bedömning av hur arbetsmiljön förändrats efter påbörjat distansarbete till följd av Covid-19.

Insamlade uppgifter kommer att hanteras konfidentiellt och kommer enbart att användas i utbildnings- och forskningsändamål. Respondenterna i studien kommer att vara

oidentifierbara och det kommer inte att delges någon information på personnivå. Endast ansvariga över studien kommer att ha tillgång till grunddata som kommer att förstöras efter att uppsatsen är skriven. Examensarbetet kommer att presenteras på er arbetsplats samt

publiceras på DiVA portal HiG. Medverkan i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Beräknad tid för att besvara frågor är ca 10 minuter. Sista svarsdagen är den 9 april.

Påminnelser kommer att skickas ut. Vid frågor, vänligen kontakta någon av ansvariga för studien:

Hanna Wallberg: student på Personal- och arbetslivsprogrammet HiG hannawallberg93@gmail.com

Lotta Holmgren: student på Personal- och arbetslivsprogrammet HiG lotta.holmgren1972@gmail.com

Robert Ljung: handledare på Personal- och arbetslivsprogrammet HiG robert.ljung@hig.se

41 Jag samtycker till deltagande i studien

( ) Ja ( ) Nej

___________________________________________________________________________

I dokument Salutogent perspektiv på arbetsmiljö och hälsa under distansarbete på en statlig myndighet (sidor 36-43)