Studien visar på fortsatt behov av forskning inom ämnet för att förbättra omhändertagandet av våldsutsatta äldre kvinnor med demenssjukdom och för att utveckla demensvården. Ett förslag skulle kunna vara att genomföra fokusgruppintervjuer inom kommunal vård och omsorg utifrån författarens syfte för att vidga kunskapen och öka medvetenheten om fenomenet. Fokusgruppintervjuer skulle exempelvis kunna genomföras med anhöriga, personer med demenssjukdom, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor, biståndshandläggare, ansvariga chefer och anhörigkonsulenter. Eventuella förutsättningar och hinder gällande omhändertagandet som exempelvis organisatoriska skulle möjligt synliggöras. Fokusgruppintervjuer skulle kunna frammana viktiga kunskaper eftersom personer med demenssjukdom möter flera olika vård- och omsorgsaktörer under ”demensresan”; från demenssymtom/demensdiagnos till och med bortgång.
Framtida forskning bifynd
Utifrån bifyndet framkom att äldre personer med demenssjukdom kunde utsättas för våld av vård- och omsorgspersonal, på kommunala omsorgsboenden. Författaren finner att detta område är betydelsefullt att forska mer om för att uppmärksamma och förebygga våld inom vård- och omsorgsboenden.
30 REFERENSER
BryantLukosius, D., Carter, N., Kilpatrick, K., MartinMisener, R., Donald, F., Kaasalainen, S.,… DiCenso, A. (2010). The clinical nurse specialist role in Canada. Nursing Leadersship, 23(Special Issue), 140-166. doi: 10.12927/cjnl.2010.22273 Burgess, A. W., & Phillips, S. L. (2006). Sexual Abuse, Trauma and Dementia in the Elderly: A Retrospective Study of 284 Cases. Victims & Offenders: Journal of Evidence- based- Research, Policy, and Practice, 1(2), 193-204. Doi: 10.1080/15564880600663935. Colombini, M., Mayhew, S., Ali, S. H., Shuib, R., & Watts, C. (2013). ”I feel it is not enough…”: Health providers` perspectives on services for victims of intimate partner violence in Malaysia. BMC Health Services Research, 13(1), 1-11. DOI: 10.1186/1472- 6963-13-65
Compton, S. A., Flanagan, P., & Gregg, W. (2007). Elder Abuse in people with dementia in Northern Ireland: Prevalence and predictors in cases referred to a psychiatry of old age service. International Journal of Geriatric Psychiatry, 12(6), 632-635.
DOI:101002/(SICI)1099-1166(199706)12:6<632::AID-GPS570>3.0.CO;2-9
Cooper, C., Selwood, A., & Livingston, G. (2008). The prevalence of elder abuse and neglect: a systematic review. Age and Ageing, 37 (2), 151-160. doi.10.1093/ageing/afm194 Cooper, C., Selwood, A., Blanchard, M., Walker, Z., Blizard, R., & Livingston, G. (2009). Abuse of people with dementia by family carers: representative cross sectional survey. British Medical Journal, 3(7), 583-586. doi: https://doi.org/10.1136/bmj.b155
Edberg, A.-K. (Red.). (2011). Att möta personer med demens (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Edberg, A.-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk., H., & Öhlén. J. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå: Kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D., Winblad, B., & Sandman, P. O. (2008). Person-Centred care of people with severe Alzheimer’s disease: current status and ways forward. The Lancet Neurol, 7(4), 362–367. doi:https://doi.org/10.1016/S1474-4422(08)70063-2
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E.,…
StibrantSunnerhagen, K. (2011). Person-centered care- Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Eriksson, H. (2001). Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män: - en omfångsundersökning i Umeå kommun. (ISBN 91-974139-2-5). Umeå: Brottsoffermyndigheten.
EricssonLidman, E., FranklinLarsson, L.-I., & Norberg, A. (2014) Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 337-446.
doi:10.1111/scs.12063
Eriksson, M. (2014). Särskild sårbarhet: våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld. I G. Heimer., A. Björck., & C. Kunosson (Red.), Våldsutsatta kvinnor: - samhällets ansvar (3. uppl., ss. 73-96). Lund: Studentlitteratur.
31
Erlingsson, C. L., Carlsson, S. L., & Saveman, B. -I. (2006). Perceptions of elder abuse: voices of professionals and volunteers in Sweden - an exploratory study. Scandinavian journal of caring sciences, 20(2), 151-159. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2006.00392.x DeBoar, M. I., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A., & Rohs, T., Jr. (2013). What are barriers to nurses screening for intimate partner Violence?. Journal of Trauma Nursing, 20(3), 155-160. DOI: 10.1097/JTN.Ob013e3182a171b1
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats –: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Granskär, M., & HöglundNielsen, B. (Red.). (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Griffiths, P., Bridges, J., Sheldon, H., & Thompson, R. (2015). The role of the dementia specialist nurse in acute care: a scoping review. Journal of Clinical Nursing, 24(9/10), 1394-1405. doi: 10.1111/jocn.12717
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB.
ICN, International Councils of Nurses. (2012). Code of Ethics for Nurses. Hämtad från http://www.icn.ch/who-we-are/code-of-etics-for-nurses/
Karlsson, E., Sävenstedt, S., Axelsson, K., & Zingmark, K. (2014). Stories about life narrated by people with Alzheimer’s disease. Journal of Advanced Nursing, 70(12), 2791– 2799. doi: 10.1111/jan.12429
Kilpatrick, K., DiCenso, A., BryantLukosius, D., Ritchie, J. A., MartinMisener, R., & Carter, N. (2013). Practice Patterns and perceived impact of clinical nurse specialist roles in Canada: results of a national survey. Journal of Nursing Studies, 50(11), 1524-1536. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.03.005
Kitwood, T. (1997). Dementia Reconsidered: The Person Comes First. Maidenhead: Open University Press.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, I. E., & Sahlsten, J. M. M. (2016). The staff Nurse Clinical leader at the bedside: Swedish registered nurses` perceptions. Nursing research and practice, 12(4), 1-8.
DOI:10.1155/2016/1797014
McCabe, M., You, E., & Tatangelo, G. (2016). Hearing Their Voice: A Systematic Review of Dementia Family Caregivers' Needs. The Gerontologist, 56(5), 70-88. DOI:
https://doi.org/10.1093/geront/gnw078
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., & Wallin, A. (2011). Alzheimers sjukdom: och andra kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber AB.
32
Natan, M. B., & Rais, I. (2010). Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), 112-117. doi: 10.1097/JTN.0b013e3181e736db.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4, 1654-7195). Uppsala: NCK.
O´Dwyer, S. T., Moyle, W., Taylor, T., Creese, J., & ZimmerGembeck, M.J. (2016). Homicidal ideation in family carers of people with dementia. Aging & Mental Health, 20(11), 1174-1181. DOI: 10.1080/13607863.2015.1065793
Olive, P. (2007). Care for emergency department patients who have experience domestic violence: A review of the evidence base. Journal of Clinical Nursing, (16)9, 1736-1748. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2007.01746.x
O´Reilly, L., & Cara, C. (2010). "Being with" the person cared for in a rehabilitation context: a profound, therapeutic and transformative human relationship. Recherche en Soins Infirmiers, (103), 46-66.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Lipcott Williams & Vilkins.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010: -stöd för styrning och ledning. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/cent ralarekommendationer/aktiviteter
Socialstyrelsen 2014-2-4. Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014: Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2014). Blånader och silverhår: – utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor: Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-1-4
Socialstyrelsen. (2016). Kunskapsguiden.se: För dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Hämtad 14 januari, 2017, från
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Forskning/Sidor/default.aspx
Socialstyrelsen. (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2014:4. Våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenskt Demenscentrum. (2016). Vad är demens? Hämtad 14 januari, 2017, från
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer: inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. (ISBN:91-7307-008-4). Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
33
Westius, A., & Petersen, U. (2008). I berättelsen finns jag: Livsberättelse och livsåskådning vid demens. Stockholm: Verbum Förlag AB.
WHO. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneva: World Health Organization.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström. (2016). Evidensbaserad
BILAGA 1 (1)
Till ansvarig chef för verksamheten
Jag heter XXX och är sjuksköterska. Jag studerar på Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demens, vid Sophiahemmet Högskola. I mitt självständiga arbete, omfattande 15 poäng, har jag valt att studera: Sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende.
Jag är därför intresserad av få genomföra studien vid hemsjukvården i kommun XXX. Om Du godkänner att studien genomförs i din verksamhet, är jag tacksam för Din underskrift av denna bilaga som därefter returneras i bifogat svarskuvert. Om Du har förbehåll vill jag gärna att Du anger detta.
Har Du frågor rörande själva undersökningen är Du välkommen att kontakta mig eller min handledare.
Efter att studien är genomförd och godkänd, kommer den att publiceras på internet på DIVA som är en gemensam portal för publicering av forskningsrapporter och
studentarbeten. Forskningsetiska principer kommer att följas strikt, vilket bl.a. innebär att namn i studien (inklusive namn på arbetsplatser) kommer att vara avidentifierade.
Efter godkänd studie kommer jag gärna och presenterar mina resultat för Dig och/eller på arbetsplatsen om Du så önskar. Alternativt att jag skickar arbetet till er via e-post.
XXX 2017-XX-XX Med vänlig hälsning
__________________________________ _ Student __________________________________ __ Namnförtydligande tel: e-post: __________________________________ _ Handledare __________________________________ __ Namnförtydligande, hemvist tel: e-post:
BILAGA 1 (2)
Studiens preliminära titel: Sjuksköterkors erfarenheter i mötet med äldre kvinnor med demenssjukdom utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende: - en intervjustudie. Syftet: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende.
Problem: Enligt Eriksson (2014) så är de äldre åldersgrupperna underrepresenterade i undersökningar gällande omfattning av våldsutsatthet. Socialstyrelsen (2014) redogör för att äldre kvinnor med en demenssjukdom tillhör en riskgrupp för att utsättas för våld. De kan vidare ha svårt att bli trodda, betraktade och bemötta som ett brottsoffer (Eriksson, 2014). Sjuksköterskan kan ha otillräcklig kunskap om våld i nära relation. Våld definieras som fysiskt, psykiskt, sexuellt, försummelse, vanvård och/eller kan bestå av ekonomiskt utnyttjande. Sjuksköterskor kan vara bland de första inom vård- och omsorgen som
uppmärksammar våldsutsatthet i ordinärt boende. För sjuksköterskor är det av särskild vikt att få en utökad kunskap inom området eftersom våldsutsatta äldre kvinnor med en
demenssjukdom är en sårbar grupp. Sjuksköterskors levda erfarenheter kring problemet kan leda till ökad förståelse, lyhördhet och medvetenhet så att den personcentrerade vården kan optimeras.
Metoden: Kvalitativa intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård i en kommun. De ska i sitt nuvarande arbete mött äldre kvinnor 65 år och äldre, med en demenssjukdom utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Våldsutövaren ska vara en person som den utsatta kvinnan har en nära relation till och känner.
Önskemål från Din verksamhet: Jag önskar kunna intervjua 15 +/-10 stycken sjuksköterskor i din verksamhet. Intervjuerna, som beräknas ta 30-60 min, önskar jag genomföra i lokaler på respektive enhet och i anslutning till de intervjuades arbetspass. Det är även ett önskemål att intervjuerna kan ske på arbetstid. Intervjuerna kommer att ljud- upptas. Jag planerar att genomföra intervjuerna under januari och februari månad 2017. Alla personer som ska intervjuas kommer att få skriftlig information och deltagande kommer att vara frivilligt. Forskningsetiska principer kommer att följas.
Samtycke:
Jag samtycker till att studien genomförs på det sätt som beskrivits i detta dokument Jag samtycker till att studien genomförs, men med följande förbehåll:
……… ……… Tyvärr kan jag inte samtycka till att studien genomförs vid min enhet.
Datum: Namn:
BILAGA 2 (1)
Inbjudan till att delta i en studie om
” Sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende”.
Som en del i pågående magisterutbildning genomför jag en studie för att beskriva
sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende.
Bakgrund
Enligt Eriksson (2014) så är de äldre åldersgrupperna underrepresenterade i
undersökningar gällande omfattning av våldsutsatthet. Socialstyrelsen (2014) redogör för att äldre kvinnor med en demenssjukdom tillhör en riskgrupp för att utsättas för våld. De kan vidare ha svårt att bli trodda, betraktade och bemötta som ett brottsoffer (Eriksson, 2014). Sjuksköterskan kan ha otillräcklig kunskap om våld i nära relation. Våld definieras som fysiskt, psykiskt, sexuellt, försummelse, vanvård och/eller kan bestå av ekonomiskt utnyttjande. Sjuksköterskor kan vara bland de första inom vård- och omsorgen som
uppmärksammar våldsutsatthet i ordinärt boende. För sjuksköterskor är det av särskild vikt att få en utökad kunskap inom området eftersom våldsutsatta äldre kvinnor med en
demenssjukdom är en sårbar grupp. Sjuksköterskors levda erfarenheter kring problemet kan leda till ökad förståelse, lyhördhet och medvetenhet så att den personcentrerade vården kan optimeras.
Syfte
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende.
Förfrågan om deltagande
Du tillfrågas i egenskap av sjuksköterska i hemsjukvård att delta i denna studie. Du ska i ditt nuvarande arbete mött äldre kvinnor 65 år och äldre, med en demenssjukdom utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Våldsutövaren ska vara en person som den utsatta kvinnan har en nära relation till och känner.
Hur går studien till?
Studien kommer att genomföras i intervjuform. Plats för intervjun kommer att vara din arbetsplats eller annan plats som du väljer själv. Intervjun beräknas ta 30-60 minuter, den kommer att spelas in på band och skrivas ut i pappersform. Den kommer sedan ligga till grund för studien tillsammans med övriga intervjuer.
Fördelar med att delta?
Det finns fördelar med att delta i studien relaterat till att du får möjlighet att dela dina värdefulla erfarenheter kring problemet. Dina erfarenheter kan bidra till viktig kunskap för andra sjuksköterskor. Erfarenheterna kan leda till ökad förståelse, lyhördhet och
BILAGA 2 (2)
Risker med att delta?
Det finns en strävan att du inte ska uppleva något obehag i och med ditt studiedeltagande. Det är möjligt att det kan finnas risk med att du berörs känslomässigt då ämnet i sig kan väcka tankar som berör.
Hantering av data och sekretess
Det är endast undertecknad och handledare som kommer kunna ta del av insamlad data. Data som kommer fram kommer att avkodas och deltagarna hålls anonyma. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta deltagandet genom att meddela mig. Ingen förklaring krävs och det kommer inte få några negativa konsekvenser.
Efter att studien är genomförd och godkänd, kommer den att publiceras på internet på DIVA som är en gemensam portal för publicering av forskningsrapporter och
studentarbeten. Forskningsetiska principer kommer att följas strikt, namn i studien (inklusive namn på arbetsplatser) kommer att vara avidentifierade. Efter avslutad studie kommer insamlat material att förstöras.
Kontakta mig gärna för mer information och anmäl Ert intresse så snart som det är möjligt! Maila gärna kontaktuppgifter.
Kontaktuppgift: Student: E-post Telefon: Handledare: E-post: Tel:
BILAGA 2 (3)
Samtyckesformulär
Jag har tagit del av informationen, fått tillfälle att ställa frågor som jag fått besvarade, och samtycker till att delta i studien. Jag samtycker även till att mina personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (PUL 1998:204).
……….. Ort och Datum
………... Underskrift forskningsperson ... Namnförtydligande ……….. Ort och datum
………