Resultatet av undersökningen ger en bild av lärares uppfattning om skolledares betydelse för lärarens arbete och skolledares ansvar för att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undersökning har bara skummat på ytan och konstaterat att skolledare har betydelse för lärares arbeten, målat med stora penslar. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i om skolledarens roll också har betydelse för sambandet mellan lärarnas undervisning och elevens måluppfyllelse.
Ett område som det ännu inte är så forskat på är hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet visar sig i undervisning. Resultaten i denna undersökning visar att det enligt lärarna är ett viktigt område som rektor ansvarar för. Hur ser man om undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet eller om den inte gör det?
Enligt vetenskapsrådet(2011) saknas det också forskning om vem som blir skolledare och varför samt effekterna av den statliga rektorsutbildningen. Vad gör rektor före och efter genomgånget rektorsprogram och vilken effekt har de kurser och konferenser som rektor deltar i och hur på verkar det skolans verksamhet och dess utveckling.
54
Referenser
Abrahamsson, B. Andersen, J. A. (2005). Organisationsteorier att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber.
Andersson, S.(2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur.
Arevik, N. (2015). vad? hur? varför? Pedagogiska Magasinet, 2015 (1), 28-33.
Ball, S.J. Maguire, M. och Braun, A (1912). How schools do policy. Policcy enactments in secondary schools. New York: Routledge.
Berg, G.(2011a). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur
Berg, G. (2014b). Splittrat uppdrag gör skolan instabil. Pedagogiska magasinet, 2014 (3), 8-11.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3:e [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U.( Red.). (2011). Skolledare i fokus – kunskap, värden och verktyg. Lund:
Studentlitteratur.
Brüde Sundin, J.(2009) Vad gör rektor hela dagarna? Lund: Studentlitteratur Djurfeldt, G. Larsson, R. Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda:
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, M. & Scherp, H-Å. (Red.). (2014). Det goda lärandets grunder. Malmö:
Studentlitteratur.
Eliasson, R.(1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Groth, E. (2010). Perspektiv på skolans utveckling: En tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. Fullan, M. (2013). Professionellt kapital – att utveckla undervisning i alla skolor. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. (2015). The top and bottom of leadership and change. Phi Delta Kappan, 97 (3), 42-48. 2 Illustrations. doi: 10.1177/0031721715614828.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.
55 Håkansson, J. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier
och metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hörnqvist, M-L.(2014). Skolledarskap och vetenskaplig grund. I E. Nihlholm & O. Johansson (Red.), Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. (s191-209). Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Jarl, M. & Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber Jervik Steen, L. (2014). Vem styr skolan – om skolledares handlingsutrymme. I E. Nihlholm
& O. Johansson (Red.), Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy.(49-64). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Krogsmark, T. (2014). Modellskolan - en skola på vetenskaplig grund för forskande lärare.
Lund: Studentlitteratur.
Kruse, S.D. & Seashore Louis, K. (2009). Building Strong School Cultures. A guide to leading change. Thousand Oaks, California: Corvin Press.
Larsson, H. (2014). Rektors uppfattningar av vad en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär. (Master thesi´s). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation HLK, Jönköpings Universitet.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:764677/FULLTEXT01.pdf Leo, U. (2015). Professional norms guiding school principals´ pedagogical leadership.
International Journal of Educational Management, 29 (4), 461-476.
doi: http://dx.doi.org/10.1108/IJEM-08-2014-0121
Lingam, G.I. Lingam, N. (2015).Are They Fit for Leading? Teachers' Perceptions of Leadership Practices of Niuean School Principals
.
International Studies in Educational Administration (Commonwealth Council for Educational Administration & Management (CCEAM) 43 (1), 35-47.
Nihlfors, E. (2012). Lärarens dubbla budskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Nihlfors, E. Johansson, O. (2014). Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Østern, A-L. (2016). Responding to the challenge of providing stronger research base for teacher education: research discourses in the Norwegian national research school for teacher education. Educational research, 58 (1), 73-90.
doi: 10.1080/00131881.2015.1129116
Patel, R. Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H-Å. (2007a). Styrning och ledning av skolverksamhet på kommunnivå. Karlstad:
Karlstad University Press.
56 Scherp, H-Å.(2013b). Lärandebaserad skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Scherp, H-Å. Scherp, G-B. (2007) Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad: Karlstad University Press.
Skolinspektionen. (2010a). Framgång i undervisningen: En sammanställning av
forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Hämtad 2015-12-06, från:
http://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf
Skolinspektionen.(2016b). Rektors ledarskap. Hämtat 2016-03-18, från:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-mojligheter/Rektors-ledarskap/
Skolverket. (2014f). http://www.skolverket.se/om-skolverket/ordlista-1.225202 Skolverket. (2014d). http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk
Skolverket. (2015a). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket.(2015b) Svenska rektorers erfarenhet i ett nordiskt perspektiv.
Skolverket. (2016c). Tema rektor.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-rektor/
Skolverket. (2016e). Förebygga diskriminering trakasserier och kränkande behandling.
Hämtat 2016-05-22, från www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/sju-timmar-om/forebygga/forebygga-diskriminering-trakasserier-och-krankande-behandling Skott, P. (2014). I mötet mellan nationell utbildningspolitik och lokala styr-rum. I E.
Nihlholm & O. Johansson (Red.), Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. (s25-48). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2007:101. Tydlig och öppen: Förslag till en stärkt skolinspektion. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/238190d7fc91449c8d8ef48242e39e12/tydlig-och-oppen---forslag-till-en-starkt-skolinspektion-sou-2007101
Thelin, K.(2013). Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se
verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet. (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogiska studier 2013:42, ISBN 978-91-7063-520-5). Karlstad:
Universitetstryckeriet.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:650353/FULLTEXT01.pdf Trost. J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
57 Vetenskapsrådet(2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2016-04-26. från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wennergren, A-C. Åman, P. Vägar till en skola på vetenskaplig grund. Didaktisk tidskrift, Vol. 20(4) 207-230.
Ärlestig, H (2008). Communication between principals and teachers in successful schools.
(Academic dissertation, Pedagogiska institutionen, 2008:2 005 474).
Umeå universitet: Print & Media. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142460/fulltext03
Ärlestig, H. (2014). Systematiskt kvalitetsarbete – ett gemensamt ansvar för rektor,
huvudmannen och Skolinspektionen. I E. Nihlholm & O. Johansson (Red.), Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. (s83-98). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
58
Bilaga 1 Missivbrev
Hej!
Jag heter Kristina Cato och läser Magisterprogrammet för utbildningsledning och skolutveckling vid Karlstads Universitet. Just nu arbetar jag med den avslutande uppsatsen där det ingår att genomför en kvantitativ enkätstudie som kommer ligga till grund för min magisteruppsats. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan lärares uppfattning om skolledares betydelse för lärares arbete och skolledares ansvar för att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Undersökningen riktar sig till Dig som är förskollärare, fritidspedagog eller lärare och arbetar inom grundskolan. Enkäten har förankrats hos Er rektor.
Jag har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets rekommendationer om etiska förhållningssätt vid skapandet av enkäten. Enkäten är frivillig och Du gör den helt anonymt via webb - enkät.
Enkäten består av ett 11 frågor och tar uppskattningsvis 10 min att fylla i. Jag ber Dig besvara enkäten senast fredagen den 15 april. Min förhoppning är att Du med din erfarenhet och kompetens vill bidra till ökad kunskap om hur framgångsrik utbildningsledning och skolutveckling kan utvecklas och organiseras.
Om Du har några frågor angående undersökningen är Du välkommen att höra av Dig till, kristina.cato@forshaga.se
Tack på förhand för din medverkan!
Kristina Cato
Magisterprogrammet i utbildningsledning och skolutveckling, Karlstad Universitet.
59
2. Vad har du för befattning?
förskollärare
fritidspedagog
lärare
3. Jag har arbetat som pedagog i
1 -5 år
5. Nedan följer ett antal påståenden som handlar om skolledares/rektors uppdrag. Hur väl stämmer dessa påståenden överens med din uppfattning.
Skolledare/rektor...