6 Slutsatser och rekommendationer för framtida forskning
6.3 Framtida forskning
Det finns gedigen forskning gällande ungdomars migration. Denna uppsats tog därför ett omvänt perspektiv, vilket resulterade till kunskap om unga som vill vara kvarboende på en avfolkningsplats. På grund av detta vore det i framtiden högst intressant att djupare undersöka de som väljer att flytta tillbaks till sin hemkommun. Det intressanta i denna fråga hade varit att undersöka vem eller vilka som återvänder. Är det kvinnorna eller männen som är mest benägna att flytta hem igen? Kan det finnas några samband med vilken utbildning de har? Av vilka orsaker var det som fick en att ta beslutet om att flytta hem igen och varför valde de att flytta från landsbygden i första hand? Denna forskning är viktig för att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom avfolkning och därför behöver denna typ av forskning ske på både makro- och mikronivå. Forskningen på mikronivån bör ske på utvalda platser, för att sedan undersökas och jämföras både nationellt och internationellt på en makronivå. Om denna typ av forskning genomförs skulle förhoppningsvis landsbygden ha mycket att vinna och på så sätt kunna bevara sin befolkning på ett bättre sätt. Om flera faktorer hittas som får en att migrera, ökas kunskapen om vad som behövs på en plats för att stanna kvar eller återvända, genom detta skulle både den arbetsföra befolkningen och välfärden öka.
58
Referenslista
Agnew, J.A. (1987). Place and politics: the geographical mediation of state and society. Boston: Allen & Unwin.
Allastudier.se. (2019). Gymnasieprogrammen. https://allastudier.se/tips-o-fakta/gymnasieprogrammen-15857 [2020-05-02].
Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008). Introduktion: En regional politik i förändring.
Andersson, F., Ek, R. & Molina, I. (red.). Regionalpolitikens geografi: regional tillväxt i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. s. 7-34
Avfolkning. (u.å.a). I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avfolkning [2020-02-16]. Berger, S. (1997). Bruksanda och platsers betydelse. I Bergdahl, E., Isacson, M. & Mellander, B.
(red.). Bruksandan: hinder eller möjlighet? : rapport från en seminarieserie i Bergslagen. Smedjebacken: Ekomuseum Bergslagen. s. 30-34.
Bisnode. (2016). Näringslivsanalys Filipstads kommun.
https://www.filipstad.se/download/18.2967160d15a1361d872b34/1489997271406/Simple r%20N%C3%A4ringslivsstudie%20Filipstad%2010-15%20Offentlig.pdf [2020-02-28]. Brorström, M. & Parment, A. (2017). Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: En
studie av hållbar utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Castree, N. (2009). Place: Connections and Boundaries in an Interdependent World. I Clifford, N.J., Holloway, S.L., Rice, S.P. & Valentine, G. (red.). Key concepts in geography. (2. ed.) London: SAGE. s. 154-173
Cresswell, T. (2009). Place. Royal Holloway, University of London, Egham, UK.
Christophers, B. (2013). A Monstrous Hybrid: The Political Economy of Housing in Early Twenty-first Century Sweden. New Political Economy, 6(18), s 885-911.
59 Dahlström, M. (1996). Young women in a male periphery — Experiences from the Scandinavian
north. Journal of Rural Studies, 12(3), s 259–271.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera. (5. [dvs 6.] uppl.) Stockholm: Liber
Filipstads kommun. (u.å.a). Kommunikationer.
https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/omkommunen/kommunikationer.3 009.html [2020-02-27].
Filipstads kommun. (u.å.b). Om kommunen.
https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/omkommunen.2167.html [2020-02-27].
Filipstad kommun. (u.å.c). Statistik.
https://www.filipstad.se/toppmeny/kommunochpolitik/omkommunen/statistik.19.html [2020-02-16].
Filipstad kommun. (u.å.d). Filipstads historia.
https://www.filipstad.se/toppmeny/upplevaochgora/turismochkultur/filipstadshistoria.201 7.html [2020-03-05].
Filipstads kommun. (2016). Översiktsplan.
https://www.filipstad.se/download/18.8d8fabd1556135c79d12e17/1467270421347/%C3 %96P%5BA%5D%20Filipstad%20slutlig%20version.pdf [2020-02-27].
Genus. (u.å.b). I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus [2020-03-06].
Google Earth 7.3.2.5776. 2020. Filipstads kommun 59°42′50.22″N, 14°10′11.44″Ö, hämtad 3 mars 2020.
https://earth.google.com/web/@59.70925055,14.1673441,149.76291971a,11725.5209202 8d,35y,0h,45t,0r/data=CkwaShJECiUweDQ2NWNlNzUzNTRiMTE1MWI6MHgyMTdh
60 N2M1MTkwYjU0YzFkGVV3dkNk201AIZrPudv1VixAKglGaWxpcHN0YWQYAiABK AI [2020-03-05].
Grip, L. (2004). Annanhet en påverkansfaktor i den kvalitativa forskningsprocessen. I Schough, K. och Andersson, L. Om geometodologier. Kartvärldar, världskartor och rumsliga kunskapspraktiker, Karlstad: Karlstad University Studies, 2004(68)
Hamidi-Nia, G. (2020). Flytt från landsbygden kan ge snabbare nedskrivning av studielånet. SVT, 19 februari.
Harvey, D. (2005). A Brief History of Neoliberalism. Oxford: Oxford University press.
Hedfeldt, M. (2008). Företagande kvinnor i bruksort: arbetsliv och vardagsliv i samspel. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2008. Örebro.
Hallberg, B., Henriksson, L., Alin, W. (2014). Halmstad. [Inspelad av L. Henriksson]. På Du söker bråk, jag kräver dans [CD]. New York: Epic Records. (2014).
Hägerstrand, T. (1957). Migration and area: Survey of a sample of Swedish migration fields and hypothetical consideration of their genesis. Migration in Sweden. (Lund Studies in Geography. Ser.B 13). Lund: Gleerupska Universitetsbokhandeln.
Hörnström, L. (2015). Adapting to, or mitigating demographic change? National policies addressing demographic challenges in the Nordic countries. Stockholm: Nordiska ministerrådet, Nordregio.
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber.
Jonsson, G. (2003). Rotas, rotlös, rastlös - Ung mobilitet i tid och rum. Diss. Kiruna: Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A. & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa!: samhällsplanering ur ett genusperspektiv. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.
61 Loit, J. (2014). En stad i världsklass – hur och för vem? En studie om Stockholms sociala
stadsplanering. Diss. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. Massey, D. (1994). Space, place and gender. Oxford: Polity Press.
Mellander, C. (2017). Vart tog de unga vägen? https://vertikals.se/charlotta/2017/10/13/vart-tog-de-unga-vagen/ [2020-03-03].
Mills, C.W. (1985). Den sociologiska visionen. ([Ny utg.]). Lund: Arkiv.
Norman, H. (u.å). Migration. I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/migration [2020-02-16]. Olsson, E. (2011). I skuggan av den Norske Lykken – ambivalens, insiders och outsiders. I
Olsson, E., Berger, S., & Gottfridsson, H. O. (red.). Gränslöst liv? : En studie av två gränskommuner i Värmland. Karlstad: Karlstad University Press. s. 53-71
Olsson, K. & Vilhelmson, B. (1997). Geografiska begrepp och termer. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE.
Ravenstein, E. G. (1885). The Laws of Migration. Journal of the Statistical Society of London, 2(48), s. 167-235.
Relph, E. (1976). Place and placelessness. London: Pion.
RFSL. (2016). Att fråga om kön och trans i enkäter. https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/att-fraaga-om-koen-och-trans-i-enkaeter/ [2020-06-08].
Rönnblom, M. (2002). Ett eget rum?: Kvinnors organisering möter etablerad politik. Diss. Umeå: Umeå Universitet, 2002. Umeå.
Statistiska Centralbyrån. (2020). Folkmängd efter ålder, kön och år. Filipstad.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A /BefolkningNy/chart/chartViewColumn/ [2020-03-20].
Statistiska Centralbyrån. (2007). Kommunfakta - 2007.
62 Statistiska Centralbyrån. (2015). Urbanisering från land till stad.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/. [2020-04-06].
Svensson, L. (2006). Vinna eller försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från mindre orter. Linköping: Linköpings universitet.
Syssner, J. (2018). Mindre många: Om anpassning och utveckling i krympande kommuner. 1. uppl. Årsta: Dokument Press.
Syssner, J. (2012). Världens bästa plats?: platsmarknadsföring, makt och medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.
Tillväxtverket. (2020). Olika typer av landsbygder.
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/landsbygdsuppdrag/olika-typer-av-landsbygder.html [2020-02-19].
Urbanisering. (u.å.c). I Nationalencyklopedin.
https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/urbanisering#urbanisering-i-sverige [2020-02-16].
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2020-03-29].
Wendel, K. (2016). PLANERINGEN OCH PLATSMAKTSORDNINGEN. Magisteruppsats. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola.
63