Framtida frågor

I dokument Strategi för kunskapsöverföring (sidor 54-58)

Hur skapar det konkurrenskraft? 5.4.2

6 Slutsatser och vidare forskning

6.2 Framtida frågor

Projektledare lär sig olika kunskaper med samma verktyg beroende på hur lång arbetlivserfarenhet de har. Ur resultaten har framkommit att de mest erfarna projektledarna är mest attraktiva hos kunderna eftersom de bär på mer erfarenhet än de yngre, därför är det även intressant att titta på hur dessa lär sig och utnyttjar de verktyg som finns.

Haas & Hansen (2007) visade att då en management konsult frågade en kollega om hjälp/råd så spara-des inte tid men kunden upplevde mer kvalitet. Kodifierad kunskap i elektroniska dokument sparar tid men genererar inte ökad kvalitet åt kund. Ett annat intressant forskningsområde skulle således vara vilka lärprocesser som genererar att kunden märker som ökad kvalitet och fördjupa sig i hur en pro-jektbaserad organisation kan arbeta med kunskapsöverföring så att det resulterar i ökad kundupplevd kvalitet.

6.3 Slutreflektion

Den här rapporten kan ge indikationer om hur arbetet med kunskapsöverföring är på ett teknikkonsult-företag, där projekt präglar större delen av verksamheten, samt var de kan ingripa för att effektivisera kunskapsöverföringen mellan projektledarna. Som nämnt i inledningen är fallstudier kritiserade just för att de inte är tillräckliga för generalisering. Yin (2003) hävdar att en analytisk generalisering mycket väl kan göras utifrån en väl genomförd fallstudie. En tanke som författaren därför vill lyfta är hur annorlunda slutsatserna hade sett ut om ”WSP Management” hade ersatts med en annan projektba-serad organisation. Det empiriska materialet ger en rik grund att luta sig tillbaka, då information från medarbetare med olika lång erfarenhet från arbetsliv och WSP Management samt chefer och VD för affärsområdet (AOC) har analyserats. En av styrkorna i den här studien är att flera olika beviskällor

53

med teorin. Den empiriska undersökningen har gjorts över lång tid (tre månader) vilket har gjort att författaren har kunnat ”dyka” i teorin och förstått teorin bättre, vilket resulterar i en utvecklad under-sökning. Både styrka och svaghet är att författaren har vistats på fallföretaget under hela projekttiden. Det är en styrka ur det perspektivet att det har varit enkelt att få tag i rätt personer snabbt. Insikt i före-tagskulturen har på samma sätt som det påverkat författaren med företagets perspektiv av frågan kun-nat ge viktiga infallsvinklar av projektledaren på WSP Management. Hursomhelst, när författaren blir influerad av subjektiva värderingar som inverkar på forskningsprocessen, så påverkas bekräftbarheten på rapporten, enligt Bryman & Bell (2007).

Ett definitivt ja eller nej huruvida slutsatserna i den här rapporten går att generalisera låter författaren vara oskrivet. Syftet var att undersöka fallföretagets strategi för kunskapsöverföring och vilka lärpro-cesser som kan utnyttjas och faktiskt utnyttjas med denna strategi, vilket slutsatsen i 6.1 ger svar på för den specifika organisationen. Utöver det önskas läsaren också ha fått en förnyad syn på hur strategin för kunskapsöverföring kan analyseras i såväl projektbaserade organisationer som andra sammanhang också.

54

7 Referenser

Böcker

Bryman, A., Bell, E., (2007). Business Research methods. Oxfod University Press.

Bruzelius, L.M., Skärvad, P-H., (2004). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur.

Dixon, N.M. (2000). Common Knowledge: How Companies Thrive by Sharing What They Know (Hardcover).

Jansson, T., Ljung, T., (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Project Management Institute (PMI) (2008). A Guide to the Project Management Body of Knowledge. 4e utgåvan.

Svedberg, L., (2008). Grupppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlit-teratur.

Yin, R.K., (2003). Case Study Research – Design and Methods. Sage Publications.

Elektroniska böcker

Eriksson, P., and Kovalainen, A., (2008). Qualitative Methods in Business Research. London: SAGE Publications Ltd.

Dixon, N.M. (1999). Organizational Learning Cycle : How We Can Learn Collectively. Abingdon, Oxon, , GBR: Gower Publishing Limited.

Artikel (pre-publication, working paper)

Levitt, R.E., Wang, C-M.A., Ping Ho, S., Javernick-Will, A., (2011). A Contingency Theory of

Organizational Strategies for Facilitating Knowledge Sharing in Engineering Organizations.

Stanford: Collaboratory for Research on Global Projects. Stanford University.

http://crgp.stanford.edu/A%20Contingency%20Theory%20of%20Organizational%20Strategies%20fo

r%20Facilitating%20Knowledge%20Sharing%20in%20Engineering%20Organizations%20.pdf

Elektroniska tidskriftsartiklar

Ajmal, M.M. & Koskinen, K.U. (2008). Knowledge transfer in project-based organizations: An organ-izational culture perspective. Project Management Journal, 39 (1), 7-15.

55

The Example of Project-Based Firms. Journal of Product Innovation Management, 27 (5), 705-724.

Bresnen, M., Edelman, L., Newell, S., Scarbrough, H. & Swan, J. (2003). Social practices and the management of knowledge in project environments. International Journal of Project

Manage-ment, 21 (3), 157.

Cowan, R. & Foray, D. (1997). The economics of codification and the diffusion of knowledge.

Indus-trial & Corporate Change, 6 (3), 595-622.

Enberg, C., Lindkvist, L. & Tell, F. (2006). Exploring the dynamics of knowledge integration.

Man-agement Learning, 37 (2), 143-165.

Haas, M.R. & Hansen, M.T. (2007). Different knowledge, different benefits: Toward a productivity perspective on knowledge sharing in organizations. Strategic Management Journal, 28 (11), 1133-1153.

Ingason, H.T. & Jónasson, H.I. (2009). Contemporary knowledge and skill requirements in project management. Project Management Journal, 40 (2), 59-69.

Koskinen, K.U. (2012). Organizational learning in project-based companies: A process thinking ap-proach. Project Management Journal, 43 (3), 40-49.

Lê, M, & Bronn, C. (2007). Linking experience and learning: application to multi-project building environments. Engineering Construction & Architectural Management, 14(2), 150-163.

Meyer, B. & Sugiyama, K. (2007) The concept of knowledge in KM: a dimensional model. Journal of

Knowledge Management, 11(1), 17-35.

Nonaka, I. (1994). A dynamic theory of organizational knowledge creation. Organization Science, 5 (1), 14-37.

Nonaka, I. & Toyama, R. (2005). The theory of the knowledge-creating firm: Subjectivity, objectivity and synthesis. Industrial & Corporate Change, 14 (3), 419-436.

Nonaka, I., Toyama, R. & Konno, N. (2000). SECI, ba and leadership: A unified model of dynamic knowledge creation. Long range planning, 33 (1), 5-34.

Prencipe, A. & Tell, F. (2001). Inter-project learning: Processes and outcomes of knowledge codifica-tion in project-based firms. Research Policy, 30 (9), 1373-1394.

Söderlund, J. (2008). Competence dynamics and learning processes in project-based firms:: Shifting, adapting and leveraging. International Journal of Innovation Management, 12 (1), 41-67. Sveiby, K. (2001). A knowledge-based theory of the firm to guide in strategy formulation. Journal of

Intellectual Capital, 2 (4), 344-358.

Zander, U. & Kogut, B. (1995). Knowledge and the speed of the transfer and imitation of organiza-tional capabilities: An empirical test. Organization Science, 6 (1), 76-92.

Zollo, M. & Winter, S.G. (2002). Deliberate learning and the evolution of dynamic capabilities.

56

8 Bilagor

I dokument Strategi för kunskapsöverföring (sidor 54-58)