Jag frågade lärarna vad det krävs för att underlätta för att arbeta mer ämnesövergripande i skolorna och de kom med en hel del förslag. Lärare A tog upp att få praktiska saker att fungerar som, schema, struktur, och tid. Han saknade tillfällen till att just träffa kolleger och planera tillsammans. Omfattning som han ville arbeta med ämnesövergripande arbete i framtiden var sporadisk. Ett temaarbete per termin tyckte han skulle räcka. Om det skulle bli mer ofta så måste man hitta ett annat upplägg än vad skolan gjorde nu vid ämnesövergripande undervisning. Allra helst hade han velat att undervisningen hade sett ut som den gör idag och att han undervisade i de ämnena som han gör men ändå samarbetade lite mer med kolleger. Han är inte 100% nöjd med ämnesövergripande arbete men gillar ändå det nära samarbetet med kollegerna. Han kände också att det kan vara värt att ta in nya impulser för att variation är viktigt för elevernas skull.
Lärare B tyckte att en engagerad ledning som kan strukturera upp lärarnas tankar och göra det lättare att ta beslut var det som behövdes för att underlätta för framtiden. Hon skulle också vilja börja planera ekonomin annorlunda för dessa gemensamma arbetsområden. Förändringen som hennes skola gjort inför hösten tyckte hon kändes jättebra. De hade bestämt att inför hösten skulle de börja arbeta mer med ämnesövergripande undervisning. De hade bestämt två teman per årskurs per termin. Lärare B kände ändå att det viktigaste inför framtiden var att man hade en bra relation till eleverna och att man arbetade på det.
Variation var också något som hon såg som väldigt viktigt i undervisningen för att motivera och nå ut till fler elever. Hon menade att som lärare måste man våga chansa och pröva nyheter och verkligen våga misslyckas.
Lärare C var nöjd med sin situation och hans skola kommer att fortsätta på samma sätt, att arbeta helt med ämnesövergripande undervisning. Han värnade om den probleminriktade undervisningen och ville inspirera fler skolor att börja arbeta så.
5 Analys
I det här kapitlet analyseras resultatet av intervjuerna med hjälp av mina valda teoretiska infallsvinklar. Teoridelen till ämnesövergripande undervisning presenteras i den teoretiska bakgrunden och den bygger på läroplaner, kursplanen för ämnet samhällskunskap och vald passande litteratur. Analysdelen är uppbyggd med samma rubriker som i resultatkapitlet. Detta för att få en mer lättförstålig och överskådlig översikt men jag har valt att inte ta med alla rubriker för vissa kändes inte lika relevanta. Syftet med analysen är att med hjälp av teoridelen och intervjuerna finna svar på mina frågeställningar och få en klarhet i hur ämnesövergripande undervisning påverkar elevernas lärande.
5.1 Möjligheter och hinder med ämnesövergripande
undervisning
Tanken med att arbeta ämnesövergripande har funnits länge och som jag tidigare nämnt i min undersökning så fanns grunden för dagens ämnesövergripande undervisning redan i den undervisningsplan som utkom 1919. Målet finns fortfarande kvar och i Lpo 94 kan man utläsa: för att skolan ska kunna förbereda eleverna för samhället utanför skolan och ge dem en överblick och ett sammanhang med sin skolgång, uppmanas skolan att arbeta ämnesövergripande. Eleverna ska också få chansen att få ta egna initiativ och känna genom detta lära sig att känna ett större ansvar för sin egen skolgång. Under undersökningens gång har min positiva syn på att arbeta ämnesövergripande bara förstärkts och jag har fått mer förtroende för arbetsmetoden när jag insett att det är ett välbeprövat arbetssätt som t.o.m. läroplanen rekommenderar.
Under intervjuerna med lärarna framkom det att alla tre lärarna såg många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Alla tre påpekade att undervisningen blev mer verklighetsanknuten och att eleverna i många fall hade lättare att se en helhet med skolan och ett sammanhang i skolarbetet. Jag tror att det kan vara en fara om eleverna inte får möjlighet att arbeta med ämnesövergripande undervisning för då är det risk att de inte är tillräckligt förberedda för samhället utanför skolan. I intervjuerna
framkom flera intressanta tankar kring hur ämnesövergripande arbete kan göra skolan mer verklighetsanknuten. Lärare A menade att ämnesövergripande undervisning gjorde att eleven lättare kunde se ett samband mellan skolan och samhället. Lärare B och C ansåg att ämnesövergripande undervisning gav eleverna en tidsvinst. De behövde inte sitta och göra nästan samma saker i flera ämnen. De ansåg att eleverna lättare kunde se en anknytning till flera ämnen och hur samhället utanför var uppbyggt.
Även pedagogikprofessorn Gunilla Svingby anser att genom att arbeta ämnesövergripande så kan man göra skolan mer verklighetsanknuten och att skolan borde arbeta för att ge eleverna det som krävs för att bli goda medborgare i samhället och utanför skolan. 32
Författarna Johan Krantz och Pelle Persson påpekar också att när eleverna får in mer verklighetsanknuten undervisning har de lättare att se en mening med själva lärandet.33De menar också att världen utanför skolan inte är uppdelad i ämnen och att det är lättare för eleverna att uppfatta verkligheten om inte skolan är det. De poängterade också hur viktigt det är att eleverna ser helheten och meningen med sitt lärande.
Att eleverna lättare ser en helhet och en mening med sitt lärande vid ämnesövergripande undervisning är något som hela tiden har återkommit i litteraturen och även i mina intervjuer. Det känns som om dessa punkter är två av huvudfördelarna med ämnesövergripande undervisning. Det är just detta som pekar mot att det blir ett mer lustfyllt lärande för eleverna, skolan kan lättare fånga deras uppmärksamhet och de finner ett intresse i undervisningen. I den nationella utvärderingen av grundskolans SO- ämnen så svarar eleverna just det som jag påpekar att de lär sig bra när de får vara med och påverka och när de arbetar med något som intresserar dem men det behöver inte nödvändigtvis inte vara ämnesövergripande undervisning.
Andra fördelar som framkom under mina intervjuer är att lärare A och B anser att eleverna ofta presterar bättre vid ämnesövergripande undervisning. Det är intressant att se att eleverna lyckas bättre när de själva får vara mer delaktiga i undervisningen. Det verkar som eleverna blir mer medvetna om sin egen läroprocess. Att det blir ett närmare samarbete med kollegerna vid ämnesövergripande undervisning var något som alla tre
32 a.a. Svingby, s 178-180. 33 a.a, Krantz, Persson, s.18
lärarna tog upp under intervjuerna. De ansåg det positivt att vara fler som kunde ”bolla” idéer och samarbeta med eleverna. Slutligen tyckte alla tre lärarna att arbetsövergripande undervisning var bra för att skapa variation i undervisningen. De menade att det var jätteviktigt att inte alla lektioner såg likadan ut och att man som lärare använde sig av många olika arbetsmoment, detta för att fånga så stor del av eleverna som möjligt. Det som skiljer de tre lärarna åt är att lärare A och B vill ha kvar den traditionella undervisningen och kombinera den med andra arbetsmetoder medan lärare C enbart vill arbeta ämnesövergripande och med olika arbetsmetoder som passar för att arbeta så.