Framtidsbild för kollektivtrafiken

Utifrån de mål, utmaningar och strategier för regionen som formulerats i det regionala utvecklingsprogrammet har kollektivtrafikens vision formulerats.

Visionen skall i första hand ses som en långsiktig inriktning men det finns genom visionens utformning även delar som kan uppnås succesivt och inom en kortare tidsrymd.

 Kollektivtrafiken ska vara det naturliga förstavalet för resor i regionen

 Kollektivtrafiken ska öka sin marknadsandel gentemot resor med egen bil 4.2 Målområden

För att kollektivtrafiken ska kunna uppnå sin vision har det vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet formulerats sex mål- och strategiområden för kollektivtrafiken. De tre första mål- och strategiområdena har ett större fokus på utvecklingen ur ett samhällsperspektiv medan de tre sista är mer att betrakta som mål- och strategiområden sett ur ett kundperspektiv.

Utifrån samhällsperspektivet har åtgärder som syftar till att stärka integrationen inom regionen högst prioritet följt av åtgärder för att utveckla kommunikationerna norrut mot Stockholmsregionen. Mellan de tre strategierna som utformats utifrån kundperspektivet finns inte någon prioritering framtagen.

 Integration

Bästa möjliga integrering inom regionen

 Position

Medverka till ett bra utbyte med Stockholm

 Expansion

Vidga gränserna där det är möjligt

 Konkurrenskraftig

Vara ett riktigt alternativ till bilen

 Attraktiv

Lätt och attraktivt att börja åka kollektivt

 Personlig

Personliga tjänster med fokus på pendlare

4.3 Integration

Kollektivtrafiken ska bidra till bästa möjliga integrering i Östergötland Det finns tydliga samband mellan funktionella regioners storlek och deras

utvecklingskraft. Stora funktionella regioner har en större marknad, vilket gynnar tillväxten i en uppåtgående spiral. Östergötlands relativt låga tillväxttakt när det gäller befolkningsökning innebär dock att möjligheten att skapa en större och slagkraftigare region ligger i en fortsatt integrering mellan Östergötlands olika delar.

Östergötland har en mångfasetterad ortsstruktur inom en yta som medger daglig pendling utan allt för stor uppoffring av tid, vilket gör att många kan välja och byta bostadsort och arbetsort oberoende av varandra, något som i sin tur ger stora valmöjligheter för regionens invånare. Befolkningsminskningen i de mindre kommunernas tätorter medför dock att underlaget för offentlig service och kommersiell service minskar – en utveckling som på sikt hotar inte bara orterna, utan även den omgivande landsbygden. Med de två städerna Linköping och Norrköping som centrum utgör Östergötland som helhet dock en region som sett till koncentration av människor och arbetstillfällen är den fjärde största i landet efter de tre storstadsregionerna.

Sammantaget innebär de faktiska förhållandena att regionen kan sägas ha goda förutsättningar att utvecklas till en tät, flerkärnig stadsregion.

För att en utveckling i den riktningen ska kunna komma till stånd måste regionens aktörer samverka kring det faktum att en funktionell infrastruktur och en väl fungerande kollektivtrafik är de kanske enskilt viktigaste faktorerna för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en flerkärnig

stadsregion.

Integration

Expansion

Former för samverkan mellan kollektivtrafikplanering, fysisk planering och bebyggelseplanering måste utvecklas för att skapa förutsättningar för ett ökat resande med kollektivtrafiken och därmed en långsiktigt hållbar miljö. Ny bebyggelse bör lokaliseras så nära de större kollektivtrafikstråken som möjligt.

För att skapa möjligheter för boende i mer perifera områden att resa med kollektivtrafiken är det nödvändigt att utveckla trafikformer för mer yttäckande trafik, som i strategiska noder ansluter till de regional stråken.

4.3.1 Mål

 Kollektivtrafiken ska bidra till utvecklingen av Östergötland som en gemensam arbetsmarknad genom att erbjuda attraktiva restider mellan regionens centrala delar och större orter i regionens ytterområden. I dessa relationer skall restider understigande 45 minuter eftersträvas.

 Kollektivtrafiken skall bidra till att landsbygdskommunernas centralorter stärks i rollen som tydliga stödpunkter i regionens landsbygdsområden genom att centralorterna garanteras ett lägsta utbud av resetillfällen till regionens centrala delar.

 Kollektivtrafiksystemet skall utformas som ett integrerat system med goda bytesmöjligheter mellan i systemet ingående trafiktyper. Bytestiden mellan regiontrafik och sådan tätortstrafik som trafikerar viktiga regionala

målpunkter bör inte överstiga 5 minuter i högtrafik.

4.3.2 Strategier

 Utveckla en flerkärnig stadsregion genom att knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik.

 Satsa på tät trafik med ett strukturerat kollektivtrafikutbud i de stora pendlingsstråken och större städerna.

 Kraftsamla resurserna där det finns stora resandeunderlag.

 Upprätthålla en kollektivtrafik på en nivå som gör det möjligt att – om än med tidsmässiga uppoffringar - arbetspendla dagligen mellan regionens geografiskt perifera delar och de centrala delarna.

4.3.3 Indikatorer

 Restiderna mellan orter med minst 1 500 invånare och endera av Norrköping, Linköping eller Mjölby.

 Turutbudet mellan orter med minst 1 500 invånare och endera av Norrköping, Linköping eller Mjölby.

 Andel av invånarna i tätorterna som har mindre än 600 meter till stomlinjehållplats.

 Andel av arbetsplatserna som ligger inom 600 meter till stomlinjehållplats.

 Turutbud i förhållande till pendling

 Bytestiden mellan regiontrafik och tätortstrafikens stomlinjer 4.3.4 Prioriteringar

 Samhällsnyttan ska styra hur resurserna till kollektivtrafiken fördelas.

4.3.5 Kort om strategierna

4.3.5.1 Knyt ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik

En väl fungerande infrastruktur som knyter ihop Östergötlands ortssystem till en flerkärnig stadsregion, med en snabb och effektiv kollektivtrafik, är ett medel för regionförstoring. Östergötlands runda form med relativt korta avstånd mellan fler-talet av regionens kommuncentra och Norrköping eller Linköping underlättar kommunikationslösningarna. Huvudstråken för vägar och järnvägar bidrar till att skapa möjligheter för att koppla samman regionens knutpunkter inom rimliga res-tider. Med en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik kan regionens olika orters utbud när det gäller arbete, studier och fritid komplettera varandra på ett hållbart sätt.

Bild 3: The Regional City

Källa: Integrerad kollektivtrafik, Tomas Svensson, VTI

Det regionala pendeltågsystemet, Östgötapendeln, är ryggraden i kollektivtrafik-systemet. Kompletterande express- och regionbussar är i första hand avsedda att säkerställa förbindelserna mellan regioncentrum och regionens yttre delar som saknar tågförbindelser men kan i vissa fall även ses som ett komplement till Östgötapendeln. I strategiska noder ansluter en mer yttäckande linje- eller områdestrafik.

Bild 4: Strategi för integrering av stomlinjetrafik och övrig kollektivtrafik Källa: Yngve Westerlund, MobistikUtveckling.

4.3.5.2 Strukturerat kollektivtrafikutbud i de stora stråken

För att skapa en konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs, förutom tillfredställande lösningar på frågor som rör kollektivtrafikens tillförlitlighet, komfort m.m., att restiderna förkortas. För att klara en sådan utmaning behöver den framtida

kollektivtrafiken utvecklas utifrån ett tydligt stråktänkande. Kollektivtrafiken skall därför utvecklas utifrån följande:

 Knyta samman de större orterna i varje stråk

 Utveckla en snabb och frekvent kollektivtrafik i varje stråk

 Framkomlighet för kollektivtrafiken i stråken skall garanteras

 Till stråken bör samordnad linje/områdestrafik ansluta i strategiska noder

 Även tätortstrafiken bör omfattas av stråktänkandet

Bild 5: Regionala kollektivtrafikstråk

Källa: Regionförbundet Östsam

Framkomlighetsfrågorna har stor betydelse för kollektivtrafikens möjlighet att erbjuda snabba förbindelser mellan de slutliga målpunkterna i sådana regionala resor som kräver byten till/från tätortstrafik. Genom att etablera stråktänkandet även i planeringen för tätortstrafiken kan analyser genomföras för hela stråket. I de stora tätorterna är det av stor vikt att infartsvägarna utformas och prioriteras för kollektivtrafikens behov så att restiderna kan minskas.

Även den rena tätortstrafiken måste kunna erbjuda korta restider och hög turtäthet för de som har ett lite längre reseavstånd. När avstånden blir så långa att gång- och cykelalternativen inte upplevs som ett reellt alternativ väljer många annars att resa med bil. Undersökningar visar att reseavstånd i tätort som överstiger 5 km idag inte upplevs tillräckligt attraktiva annat än med bil. Här måste stor kraft läggas på att gång- och cykelvägar som ansluter till resecentra och större hållplatser måste förbättras och ges bra orienterbarhet i staden.

4.3.5.3 Kraftsamla resurserna där det finns stora resandeunderlag Kollektivtrafiksystemet skall i första hand utformas så att det kan erbjuda möjlighet till daglig pendling för arbete och studier. Genom att erbjuda täta, regelbundna och snabba resmöjligheter i relationer med tillräckligt stort

resandeunderlag kan kollektivtrafiken bli ett verkligt alternativ för fler invånare än idag. I lägen där den totala ekonomiska ramen inte kan ökas, kan omprioriteringar av medel från befintligt, mindre utnyttjat, utbud bidra till att förbättra trafiken i starka stråk och fler invånare kan därmed välja kollektivtrafiken för sina resor.

Utbudet av kollektivtrafik skall fördelas med utgångspunkt från den totala pendlingens storlek till de relationer där attraktiva restider kan åstadkommas och där det finns ett tillräckligt stort resandeunderlag.

Stråk där restiden med kollektivtrafiken redan idag ligger på 40-50 minuter samtidigt som det finns en omfattande arbets- och studiependling är:

 Pendeltågsstråket Norrköping – Linköping – Mjölby – Boxholm - Tranås, med utbyggnad till Skänninge – Motala.

 Finspång – Norrköping

För att utveckla Östergötland till en region med balans mellan centrum och omland är det nödvändigt att utveckla möjligheterna till att pendla med kollektivtrafiken till och från Norrköping/Linköping.

Den långsiktiga trenden har varit att befolkning och sysselsättning har ökat i centrala delar och minskat i yttre delar av regionen. Med relativt korta restidsavstånd mellan kommuncentra i länets yttre och centrala delar har det samtidigt utvecklats successiva balansförhållanden mellan orter. Bra

kommunikationsmöjligheter och kollektivtrafik mellan de centrala och yttre delarna underlättar möjligheterna för kvinnor och män att bo i de yttre och arbeta i de centrala delarna och omvänt. Större och bredare utbud av arbete, studier och fritid på annan ort kan på så sätt utnyttjas av flera.

4.4 Position

Kollektivtrafiken ska medverka till ett bra och ökat utbyte med Stockholmsregionen

Parallellt med arbetet att förbättra integreringen inom regionen behöver även regionens position, både nationellt och internationellt, stärkas. Genom en utvecklad samverkan med omgivande regioner, där särskilt samverkan med Stockholmsregionen prioriteras, kan Östergötland få tillgång till sådana fördelar som följer av att planera och arbeta utifrån ett större geografiskt sammanhang. På sikt skulle ett sådant samarbete kunna leda till att Östergötland och

Stockholmsregionen utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion för stora grupper av invånarna i de båda regionerna.

En framgångsfaktor för den här typen av utveckling är att aktörerna inom kollektivtrafikens område, liksom regionens aktörer inom andra områden, driver regionens intressen på ett aktivt och kompetent sätt och söker position i alla relevanta sammanhang som kan bidra till regionens utveckling.

Bild 6: Framtida utveckling i Östra Mellansverige Källa: RUFS 2010

4.4.1 Mål

 Kollektivtrafiksystemet skall utformas så att kunderna erbjuds ett utifrån behovet tillräckligt stort turutbud med attraktiva restider mellan

Östergötland och Stockholmsregionen.

4.4.2 Strategier

 Medverka till att arbetsmarknadsregionen Östergötland uppfattas som kommersiellt attraktiv och intressant för ett ökat utbyte med i första hand Stockholmsregionen.

 Medverka till förbättrade kommunikationer mellan de båda regionerna för bättre möjligheter till dagligt utbyte för arbete och studier.

 Samverka och samarbeta utifrån perspektivet ”Hela resan”.

 Stödja väl fungerande terminaler och resecentra samt möjligheter för att ta sig mellan dessa och omlandet.

4.4.3 Indikatorer

 Turutbudet med kollektivtrafik från Mjölby, Linköping respektive Norrköping till Stockholm.

 Restiderna med kollektivtrafik mellan Mjölby, Linköping respektive Norrköping och Stockholm.

 Bytestiden mellan region/tätortstrafik och den interregionala trafiken till Stockholm

4.4.4 Prioriteringar

 I arbetet med att förbättra Östergötlands kommunikationer med grannregioner skall relationen Östergötland – Stockholm ges högsta prioritet följt av relationerna Östergötland – Jönköping/Göteborg och Östergötland – Malmö.

4.4.5 Kort om strategierna

4.4.5.1 Östergötland ska uppfattas som en intressant region

För att Östergötlands ambition att utveckla samarbetet med omgivande regioner ska bli framgångsrik krävs att våra presumtiva samarbetspartners upplever Östergötland som en tillräckligt attraktiv samarbetspartner som de själva kan ha nytta av att samarbeta med. Mycket av arbetet med att stärka regionens image faller naturligt på regionala aktörer inom andra områden men även inom

kollektivtrafikens område behöver en analys om vilka åtgärder som kan hjälpa till att förbättra regionens attraktivitet genomföras.

Ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem, anpassat för snabba och smidiga byten från den interregionala trafiken, så att kunderna på ett enkelt sätt kan nå regionens viktiga målpunkter är exempel på ett område där kollektivtrafiken kan spela en stor roll.

4.4.5.2 Förbättra möjligheterna till dagligt utbyte

En av förutsättningarna för att Östergötland ska kunna ingå i ett utvecklat

storregionalt samarbete med Mälardalen och Stockholmsregionen är att det finns välutvecklade kommunikationslösningar mellan regionerna.

Med både Södra stambanan och E4 i stråket kan sådana grundläggande

förutsättningar som infrastruktur som binder samman regionerna anses uppfyllda, men den allt besvärligare kapacitetsbristen på stambanan är ett växande hot mot möjligheterna till fortsatt utveckling och förbättring av

kommunikations-lösningarna mellan regionerna.

När kraven på de framtida kommunikationslösningarna mellan Östergötland och omgivande regioner formuleras måste utgångspunkten vara att lösningarna skall medge dagligt utbyte för arbets- och studiependling. Redan idag sker det parallellt med att arbetspendlingen inom Östergötland ökar, även en ökning av det dagliga utbytet över länsgränsen och då i första hand till omgivande områden norr om regionen. I takt med, och som en önskvärd effekt av ett utökat samarbete kommer den här typen av resor att fortsätta öka och med det även kraven på förkortade restider.

4.4.5.3 Samarbete med omgivande regioner utifrån ”Hela resan”‐perspektivet Att resa med kollektivtrafiken blir inte attraktivt för kunderna om inte hela resan, från den plats där resan påbörjas till slutdestinationen kan genomföras på ett för kunden nöjaktigt sätt. Sker resan inom den egna regionen ”äger” regionen också merparten av de frågeställningar som behöver hanteras för att ett sådant tillstånd skall uppnås. Sker någon del av resan utanför den egna regionen krävs dock ett utvecklat samarbete mellan regionerna för att säkerställa funktionen hos ”Hela resan”. Ett sådant samarbete kan till exempel handla om utformning och

tillhandahållande av information om bytespunkter, anpassningar av trafiksystemen som förenklar byten mellan systemen, likformigt utformade resevillkor och

samverkan kring biljett- och betallösningar.

4.4.5.4 Funktionella terminaler och resecentra

För att klara av att hantera den ökning av antalet resor till och från Östergötland som ett utvecklat samarbete med omgivande regioner leder till ställer högre krav på de bytespunkter som i första hand kommer att få hantera det ökande resandet.

Ur det här perspektivet är funktionen på Norrköpings och Linköpings resecentra av strategisk betydelse för regionens utveckling. Stora delar av det ökande resandet mellan Östergötland och Stockholmsregionen kan förväntas ske i snabb tågtrafik som endast kommer att stanna för resandeutbyte vid ett fåtal stationer inom Östergötland. Resurser måste satsas på att utveckla funktionerna på dessa bytespunkter så att kunder som kommer till stationen, eller ska åka från stationen, med regionens eget kollektivtrafiksystem erbjuds den service som krävs för att kunden ska uppleva resan som attraktiv.

4.5 Expansion

Kollektivtrafiken ska i övrigt bidra till bästa möjliga integrering med övriga omgivande regioner där så är möjligt

Med en ökad integrering inom Östergötland kommer de funktionella sambanden mellan olika delar av regionen att stärkas. Samverkan utanför regionen skall i första hand ske genom förbättringar i kopplingarna norrut, mot Stockholms-regionen men även med andra grannregioner finns det ett behov av att samarbetet förstärks. En förutsättning för att en utveckling där regionen på ett starkare sätt knyts samman med dessa omgivande regioner är en det finns en väl fungerande kollektivtrafik mellan regionerna. I första hand krävs en trafik som möjliggör ett dagligt utbyte med inte alltför stor uppoffring i restid. I utvecklingsarbetet är det därför viktigt att, tillsammans med våra grannar, identifiera de stråk där det finns tillräckligt resandeunderlag och möjlighet att skapa resmöjligheter för dagligt utbyte.

4.5.1 Mål

 Det ska vara möjligt att med upphandlad eller kommersiell kollektivtrafik nå, ur ett regionförstoringsperspektiv, intressanta orter utanför

Östergötland med en för kunderna attraktiv restid.

 Kollektivtrafiksystemet skall utformas så att turutbudet mellan

Östergötland och för regionförstoring intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier.

4.5.2 Strategier

 Vidga regionen genom goda resmöjligheter för arbets- och studiependling samt, där så är möjligt, tjänste- och fritidsresor.

 Fokusera på relationer med restider under timmen för att skapa möjligheter för daglig pendling.

 Satsa på samordnade prissystem 4.5.3 Indikatorer

 Antal orter och invånare utanför Östergötland som har en restid till regionen som understiger 60 minuter.

 Relationer till orter i angränsade regioner där restiden med kollektiv-trafiken är högst 60 min och där turutbudet medger en uppehållstid i båda ändpunkterna motsvarande normal arbetstid vardagar.

4.5.4 Prioriteringar

 Kollektivtrafiksystemet skall i första hand erbjuda möjlighet till pendling för arbete och studier under vardagarnas mest förekommande arbetstider. I andra hand prioriteras trafik som utformats för att svara upp mot behovet av arbetsresor andra tider samt tjänste- och fritidsresor.

 Trafik skall i första hand upprätthållas på de relationer som har det största resandeunderlaget.

4.5.5 Kort om strategierna 4.5.5.1 Regionförstoring om möjligt

I gränsområdena mellan Östergötland och omgivande regioner finns i vissa fall ett stort resande som sträcker sig över regiongränsen. Även från lite mer avlägsna orter i grannregionerna finns starka kopplingar till regionen, t ex till Universitetet och Universitetssjukhuset i Linköping. Även i andra delar av regionen finns det en potential att utbytet med orter i omgivande regioner skulle kunna öka om bara förutsättningarna fanns för att på ett enkelt, smidigt och snabbt sätt förflytta sig mellan regionerna. Här kan en utbyggd kollektivtrafik, samordnad mellan de olika regionerna, såväl planeringsmässigt som i utförandet spela en viktig roll.

4.5.5.2 Fokus på dagligt utbyte

Kollektivtrafikens bidrag till regionförstoringen skall i första hand fokuseras på att skapa förbindelser för daglig pendling till arbete och studier. I situationer då det finns starka knytningar till befintlig bostadsort och avståndet till en presumtiv arbetsplats kan verka avskräckande är det ofta restiden mellan platserna som är avgörande. En väl utbyggd kollektivtrafik som erbjuder ett tillräckligt stort

turutbud och attraktiva restider kan i sådana situationer var den avgörande faktorn.

Utbyggnaden av kollektivtrafik till omgivande regioner skall i första hand ske på sådana relationer där det går att komma ner till restider under 60 minuter enkel väg. När restiderna överstiger denna nivå avtar intresset för dagliga resan relativt snabbt med följden att det blir mycket svårt att attrahera några stora

resandeströmmar.

4.5.5.3 Samordnade prissystem

För att öka kollektivtrafikresandet behövs samordnade åtgärder inom många olika områden. Exempel på sådana områden är åtgärder som säkerställer prisvärdheten för kollektivtrafikresan, ett annat är åtgärder som innebär att kunderna i högre grad än idag upplever kollektivtrafikresandet som enkelt. För de lite längre resorna som passerar regiongränser behöver åtgärder av den här typen samordnas mellan de olika regionerna. Då reglerna och villkoren för resandet, t ex

resevillkor, resegarantier, villkor för prissystem etc., är utformade på samma sätt i de olika regionerna blir det lättare för kunderna att genomföra resor som sträcker sig över regiongränser.

4.6 Konkurrenskraftig

Konkurrenskraftiga resor genom bra utbud och korta restider

Att dagligen kunna resa kollektivt skall vara ett verkligt alternativ till bilen. Att nå målet om full konkurrenskraft ställer dock stora krav på trafiken i flera avseenden.

Trafiksystem måste utformas utifrån att trafiken skall vara långsiktig och uthållig, det skall vara möjligt att planera bosättning och sysselsättning utifrån ett stabilt trafikutbud.

Kollektivtrafiken skall inte konkurrera med gång och cykel utom där trafiken har ett tydligt servicesyfte för kunderna och utgör ett alternativ till färdtjänst.

Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen när resan går tillräckligt snabbt, är bekväm och när det finns tillräckligt med avgångar att välja mellan.

Utbudet av resmöjligheter skall baseras på resandeunderlaget. Kunskaper skall finnas om pendling relativt boende och arbete – studier samt andra viktiga målpunkter för resande. Kommersiell och upphandlad trafik skall ses som en helhet i utbudet.

Där det finns stora och stabila resandeunderlag skall kollektivtrafiken ges en fast

Där det finns stora och stabila resandeunderlag skall kollektivtrafiken ges en fast

In document Fastställande av samrådsversion av regionalt trafikförsörjningsprogram (Page 10-0)