• No results found

6. RESULTAT OCH ANALYS

6.3. FRITID OCH MÖTESPLATS

Besökare diskuterar mötesplatsen som en möjlighet att använda sig av och kunna träffas på

när de är lediga. Öppettiderna nämns som viktiga. Den här informationen kan relateras till uppfattningar om fritid som i mångt och mycket just kan uppfattas delas upp i schemalagd tid och ledig tid (Friberg & Jonsson, 1999: NE, Fritid 2011-04-23).

Merparten av besökarna, även de som inte går dit, tycker att mötesplatsen måste locka med något för att de ska gå dit och ta del av verksamheten. De går inte dit för att göra ingenting. Motivation är viktigt i sammanhanget (Friberg & Jonsson, 1999). Intresset för mötesplatsen kan uppfattas vara att det som erbjuds på mötesplatsen ska riktas till just de som besökare. De är intresserade av vad just de, med individuell betoning, kan tänkas få ut av mötesplatsen. Den här informationen kan kopplas till Normanns (2000) diskussion om att människor blir mer och mer intresserade av att vara konsumenter efter egna intressen. Det handlar också om att de aktiviteter som väljs och görs på fritiden ska ha kvalitet.

Möjligheten till organiserade aktiviteter nämns som viktigt och att det i många fall är just de organiserade aktiviteterna som medverkar till att de går till mötesplatsen. Framförallt vuxna berättar att mötesplatsen används mestadels genom de organiserade aktiviteterna. Det är organiserade aktiviteter som motiverar (Friberg & Jonsson, 1999).

Två av besökarna, mammor med barn, som intervjuas är på mötesplatsen för första gången och vill veta mer om mötesplatsen och dess utbud. Till varför de är där nämns annonsering av mötesplatsen och att de är med bekanta som är på mötesplatsen regelbundet i samband med organiserade aktiviteter. Det kan uppfattas i linje med det som Normann (2000) diskuterar som sanningens ögonblick och då angående kundrelation och respons som i det här fallet medverkar till att fler besöker mötesplatsen.

38

Framförallt ungdomar berättar att det händer för lite på mötesplatsen. De hade förväntningar och har fortfarande förväntningar om att mötesplatsen ska fyllas med aktiviteter. Aktiviteter efter sina intressen. Två kvinnor berättar att de har varit på mötesplatsen en gång och väntar nu på att verksamheter ska komma igång såsom biblioteket. Detta kan diskuteras med Normanns (2000) teori om goda och onda cirklar där förväntningarna på mötesplatsen kan uppfattas stå och väga däremellan.

Fyra pensionärer berättar att möjligheten att kunna ta del av mötesplatsens verksamhet är positivt. De går på gitarrkursen. De berättar att de är på mötesplatsen endast när det är gitarrkursen. Pensionärerna tycker att det ger dem mycket att kunna få den här möjligheten. Förmodligen hade de inte tagit steget till att spela gitarr om inte den här möjligheten hade funnits. Kursen är något som de ser fram emot varje vecka. En av pensionärerna säger sig även ta del av andra organiserade aktiviteter på mötesplatsen.

Mötesplatsen är mer än bara aktiviteter (citat av besökare)

Mammor med barn som tar del av det organiserade utbudet menar att det är bra med mötesplasten som de ser som en möjlighet att kunna träffa andra människor samt att det är positivt att det erbjuds aktiviteter för de mindre barnen. Och att det är bra att alla kan mötas där och att mötesplatsen inte bara riktar sig till en specifik målgrupp. Det som också berättas är att även om man kanske inte har barn som deltar i de organiserade aktiviteterna så kan man följa med andra som har barn i verksamheten och få möjligheten till att kunna träffa andra människor ändå. Mötesplatsen fyller ett viktigt socialt behov. Det är positivt att mötesplatsen inte utestänger någon. Det är inte bara aktiviteterna som är det viktigaste utan även att kunna träffa andra. Precis som i magisteruppsatsen skriven av Carlsson och Persson (2001) är det möjligheten till att träffa andra människor som är viktigt i samband med mötesplatsen. Tillgängligheten nämns också av den här gruppen besökare. Det som nämns är att tillgängligheten med gångvägar till mötesplatsen är mycket bra. Även möjligheten med stadsbussen nämns då den stannar utanför mötesplatsen.

Fem besökare som intervjuas bor inte i det aktuella området. Det är en pensionär, en pappa med barn och tre mammor med barn. De tar sig till Mötesplats Ljungdala för att ta del av den organiserade verksamheten som erbjuds. Planerade och organiserade aktivteter eftersöks oavsett var man bor berättar en av dem.

En besökare (förälder till ungdomar och som själv varit på mötesplatsen) berättar om

problematik, tillit och trygghet i samband med mötesplatsen då det enligt besökaren har varit en del orosmoment och konflikter på mötesplatsen på grund av otydliga regler. Besökaren menar att tillit och trygghet är viktigt. Oavsett vilken verksamhet det handlar om.

Informationen som delges kan diskuteras i samband med socialt kapital och då att ha tillit till andra människor spelar roll för att vilja ta del av något tillsammans med andra (Stolle, 2003).

Personalen diskuterar mötesplatsen som en möjlighet för människor i vardagen att kunna

träffa andra människor på samt umgås privat med vänner och bekanta, även om det är på en mötesplats utanför hemmet. Och då kunna mötas förutsättningslöst. Det ska vara enkelt att komma till mötesplatsen och umgås med sina vänner. Det handlar också om att välja

39

mötesplatsen utifrån egna intressen såsom att man väljer någon annan fritidsaktivitet. Mötesplatsen ses som ett andra vardagsrum.

En sådan enkel grej att komma hit och umgås med sina vänner (citat av personal). Det behövs ett brett spektrum av aktiviteter för att fylla besökarnas behov. Personalen berättar att angående organiserade aktiviteter så är det mestadels etniska svenskar som kommer till mötesplatsen och tar del av dem. Andra etniska grupper tar del av mötesplatsen mer spontant och tar inte del av det organiserade i samma utsträckning som de etniska svenska besökarna. Det behöver inte vara självklart att människor har intresse av att mötas. Personalen menar att en process i arbetet med mötesplatsen är att aktivt skapa en attraktiv mötesplats som besökare motiveras att vilja ta del av (Normann, 2000; Weick, 1995).

Diskussionen handlar mycket om mötesplatsen i samband med organiserade aktiviteter. En i personalen betonar att för många besökare är det just organiserade aktiviteter som kan

uppfattas vara starten till att de kommer och tar del av mötesplatsen. Det behövs organiserade aktiviteter för att kunna nå vissa målgrupper. Å ena sidan kan arbetet kring mötesplatsen uppfattas handla om att möjliggöra en verksamhet som alla kan ta del av och å andra sidan så måste det riktas verksamheter för att nå olika målgrupper för att kunna uppfylla målsättningen med mötesplatsen. Med tanke på Normanns (2000) teori om processer kring kundrelationer så handlar det om att nå besökarna i deras intressen.

Related documents