Den här rapporten har främst handlat om bristerna i dagens fritidshem. Det finns bilder av fritidshemmens potential, både i barnskötarnas berättelser om vad fritidshem har varit och i kommentarer från barnskötare och föräldrar om vad välfungerande fritidshem bidrar med i dag.
Även granskningar och rapporter om fritidshem pekar på de tankar och målsättningar som ligger till grund för fritidshemmen. Sammanfattningsvis kan sägas att fritidshem med hög kvalitet kan:
• Bidra till ökad måluppfyllelse i skolan, av de sociala målen men även kunskapsmål genom en mer lustfylld pedagogik.
• Motverka mobbning, trakasserier och våld.
• Kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor.
• Stärka föräldrars möjlighet att kombinera förvärvsarbete med ansvar för skolbarn.
Ökad måluppfyllelse i skolan
För att barn ska kunna lära sig något i skolan är det avgörande att de mår bra, blir sedda som individer och som någon som skolans personal har höga förväntningar på. Det menar barnskötarna som jobbar på fritids och det bekräftas i ny skolforskning.18 Skolor som aktivt arbetar med att förbättra de sociala relationerna på skolan uppnår bättre skolresultat.19 Flera forskare uppmärksammar att personalens förmåga att skapa starka sociala band till elever är avgörande för inlärning.
Barnskötarna ser barnen både i klassrum, på skolgården och i fritidsverksamhet. De menar att de skulle kunna stötta såväl bråkiga som tysta, blyga barn på ett bättre sätt än de gör i dag, om det fanns tid och utrymme.
”Jag har en keramikerutbildning i botten och har utvecklat ett material för att arbeta med språk genom lera. Som verksamheten ser ut idag kan jag nästan aldrig arbeta med lera på fritids, men det har hänt att jag har plockat ut en grupp barn som alltid ställer till bus och tagit med dem till ateljén. De blir helt förändrade. De får känna sig utvalda – Ska jag!?”
De bråkiga barnen får uppmärksamhet i skolan och på fritids. Den uppmärksamheten är ofta negativ – barnskötarna måste säga till och hålla uppsikt över de bråkiga barnen för att de inte ska ställa till det för alla andra barn. Det blir lätt ett fokus på vad barnen inte får göra. Exemplet med de busiga barnen som fick komma till ateljén visar att en annan mer positiv uppmärksamhet leder till ett annat beteende.
Tysta, blyga barn som har svårt i skolan eller med kompisar får däremot väldigt lite
uppmärksamhet på fritidshem med stora grupper och låg personaltäthet. Barnskötarna menar att fritids skulle kunna betyda enormt mycket för de barn som inte törs ta plats.
”De skulle kunna få en annan självbild, få hjälp att slussas in bland nya kompisar. Tyvärr är det barnen som skulle behöva lite peppning som får stå tillbaka.”
18 För en sammanfattning av aktuell skolforskning se Wingborg, Mats (2012) Idéer för mer kunskaper i skolan.
19 Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Forskningen visar att det är viktigt att skolan kan erbjuda olika pedagogik beroende på elevernas behov, ge utrymme för lustskapande läsning och undervisning i smågrupper. Mindre klasser i de yngre årskurserna har också positiva effekter på elevernas kunskap, både för barn med inlärnings-svårigheter och för barn som har lätt för sig i skolan. Detta ingår i fritidhemmens pedagogik. Om fritidshemspersonalens kompetens togs till vara bättre skulle deras medverkan på skoltid öka möjligheterna för skolan att undervisa i smågrupper och variera pedagogiken. En mer långtgående integrering av fritidshemmens pedagogik skulle ge skolan möjlighet att erbjuda flera olika former av pedagogik och därmed stärka skolans arbete.
Det är också viktigt att fundera över vilka kunskaper och färdigheter vi vill att barn ska få med sig från skolan. Skolforskning handlar främst om typiska skolkunskaper, som att läsa, skriva och räkna. Det är en viktig bas, men för att klara sig bra i samhället krävs många andra kunskaper och egenskaper. Den kunskap som står i fokus för fritids, social kompetens och demokratisk träning, mäts sällan men är nödvändig i vårt samhälle.
Motverka mobbning, trakasserier och våld
Mobbning, kränkande behandling och våld i skolan har fått stor uppmärksamhet på senare år.20 Svaren på föräldraenkäten i den här rapporten, där en tredjedel av föräldrarna är oroliga för sina barn när de är på fritidshemmet och många av dem oroar sig för mobbning, trakasserier och våld, bekräftar bilden att problemen är vanligt förekommande.
Skolan ska förebygga mobbning, trakasserier och våld, av flera skäl. Det främsta är naturligtvis att skolan och fritidshemmet ska vara en trygg plats för barnen att vara på. Tryggheten är också avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig kunskap. Att det blir lugn och ro är en förutsättning för effektiv undervisning.
Många skolor köper in konsultprogram av varierande kvalitet för att lösa problemen. Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning visar att programmen innehåller delar som är effektiva, men även delar som är ineffektiva och till och med kontraeffektiva. Exempel på metoder som fungerar är att det finns ett antimobbningsteam med både lärare och annan personal, rutiner för att åtgärda och följa upp både den som mobbar och den som blivit mobbad, förebyggande arbete där vuxna och elever samarbetar, rastvakter, disciplinära åtgärder och skolregler som är framtagna i samarbete mellan personal och elever. Metoder som inte hade någon effekt var till exempel peda-gogiska material och föräldrainformation. De metoder som riskerar att leda till mer mobbning är medling, särskilda lektioner och elever som aktörer.
I en avslutande reflektion i utvärderingen av konsultprogrammen konstateras att Skolverkets allmänna råd ”För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” förmodligen är ett mer effektivt mönster av insatser än något av de åtta utvärderade programmen. Fördelen med att köpa in program är att det blir en kraftsamling, men risken är stor att det uppfattas som påklistrat. Kostnaderna för programmen är betydande, och tar förstås av skolans resurser. Frågor om mobbning, trakasserier och våld måste uppmärksammas i skolans vardag och utgå från det som händer både på raster och i klassrummet. Skolverket konsta-terar att fostransuppdraget inte är skilt från kunskapsuppdraget utan en del av det. Att skolledare väljer att köpa in program utifrån med generella idéer om hur arbetet ska gå till i stället för att bygga upp ett välfungerande antimobbnings- och antikränkningsarbete med ordinarie personal,
20 Skolverket (2011b) Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket (2009a) Grövre våld i skolan – vad vet man och vad kan man göra?
kan handla om skolledares bristande kraft och tid för dessa frågor. ”Vetskapen om att det är skolan själv som har den bästa kunskapen om skolans specifika förhållanden kan då lätt få stå tillbaka.”21 Lärare klagar ofta på att de får ta ett allt större ansvar för sociala frågor och Lärarförbundet skriver att det är ”dags att rensa bland lärarnas arbetsuppgifter”22. I skoldebatten glöms annan personal i skolan än lärare ofta bort. Barnskötare är experter på konfliktlösning och att skapa sammanhållning i grupper. En möjlig tolkning av Skolverkets utvärdering är att den bästa meto-den för att motverka mobbning, trakasserier och våld är att det finns fler anställda på skolan som arbetar långsiktigt och integrerat med de sociala målen. Det kan ske genom en förstärkning av fritidshemmen och uppvärdering av barnskötarnas arbete i skolan. Intervjuerna med barnskötare i den här rapporten visar tydligt att barnskötarna anser att de har kompetens för att arbeta med detta och skulle vilja göra det, om de bara fick rimliga förutsättningar.
Kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor
En viktig grundtanke i den svenska välfärdsmodellen är att utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. Det är avgörande både för att skapa ett jämlikt samhälle och för att hela samhället ska vara väl rustat för att klara kraven från ett kunskapssamhälle.
Barn till högutbildade föräldrar med goda inkomster presterar i genomsnitt bättre i skolan än barn till lågutbildade föräldrar med lägre inkomster. Hemmiljön, att högutbildade föräldrar med goda inkomster har bättre möjligheter att stimulera sina barn till lärande, är en orsak till detta samband. Tidiga satsningar på barn, i förskola och tidig skolgång, skapar positiva spiraler där lärande föder lärande och kan kompensera de barn som inte får stimulans hemifrån. Behovet av att kompensera för familjebakgrund har varit ett avgörande argument för införandet av den sammanhållna grundskolan, på 1950- och 60-talen, utbyggnaden av förskolan, på 1980-talet, förskolans utökade lärandeuppdrag på 1990-talet och maxtaxereformen på 2000-talet.
Internationella jämförelser visar att en sammanhållen skola där barn med olika uppväxtvillkor och skilda behov går i samma klass är bra för jämlikhet och sammanhållning i samhället och förbättrar skolresultaten generellt.23 En höjning av utbildningsnivån för ”den lägre delen av utbildningsfördelningen”, alltså att de som går kortast tid i skolan går några år längre än tidigare till exempel genom att minska avhopp från grundskola och gymnasium, har även visat sig leda till lägre kriminalitet.24
På 1980-talet började utbildningspolitiker tala om likvärdig utbildning i stället för jämlikhet.
Det hängde samman med en vilja att gå från ett centraliserat skolsystem till ett mer decentra-liserat som tillät lokala variationer. Enligt Skolverket innebär att skolan är likvärdig att alla barn har lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen är kom-penserande. I skollagen står att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
”En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodo-göra sig utbildningen.” (Skollagen 1 kap. 4§)
21 Skolverket (2011b) Utvärdering av metoder mot mobbning, s. 200.
22 Sirén, Eva-Lisa (2012) ”Reformtakten ökar pressen”, Lärarnas tidning 2 mars.
23 OECD (2012) Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools.
24 De senaste åren har det kommit flera studier om likvärdighet i skolan. För en sammanfattning se Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Rapport 374 och Böhlmark, Anders och Helena Holmlund (2012) Lika möjligheter? Familjebakgrund och prestationer 1988-2010, IFAU Rapport 2012:14
”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.” (Skollagen 1 kap. 9§)
Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats sedan slutet av 1990-talet.25 De största förändringarna är att skillnaden mellan olika skolor har ökat och att det spelar större roll vilken skola en elev går i för elevens skolresultat. Skolverket menar att det behövs kraftfulla insatser för att kompensera skillnader i förutsättningar mellan olika elever.
Det finns studier som visar att familjebakgrunden, föräldrarnas socioekonomiska klass och utländsk bakgrund, har fått större betydelse de senaste tjugo åren. Andra studier visar att betydelsen är i princip oförändrad. Ingenting tyder på att familjebakgrundens betydelse har minskat.
Att fler barn går i förskola och att lärandeambitionerna där har stärkts, bedöms ha ökat likvärdigheten.26 Därför finns det skäl att tro att andra reformer på utbildningsområdet, som den ökade valfriheten och minskade styrningen av resurser, har haft omvänd effekt och minskat likvärdigheten.
Vad är fritidshemmens roll för att kompensera barns olika behov och villkor? Det finns inga studier som specifikt undersöker fritidshemmens betydelse för likvärdigheten. Eftersom fritidshemmets verksamhet har många likheter med förskola kan forskning om förskola ge några ledtrådar. Det är också värt att titta på vad forskningen säger om skolan för de yngre åldrarna, då de flesta fritidshem är integrerade i skolan. En slutsats är att resursfördelningen i utbildningssystemet bör vara ”framtung”, alltså att resurser bör fokuseras på förskola, förskoleklass och första åren i grundskolan. Här har fritidshemmen en viktig roll.
När det gäller lika tillgång till fritidshem har likvärdigheten ökat. Andelen barn som går på fritidshem har ökat markant. Detta gäller dock inte alla barn. Skolverket har visat att allt färre kommuner erbjuder plats på fritidshem om en förälder är arbetslös eller föräldraledig.27
Det är mer tveksamt om fritidshemmen har lika kvalitet och om verksamheten är kompenserande.
Fritidshem, liksom förskola, ska förena omsorg och pedagogik i den vardagliga praktiken. Mo-dellen kallas Edu-Care och är unik för Norden. Den lyfts ofta fram som ett föredöme och har kallats en perfekt ”vinna-vinna-politik”. 28 Barnen får omsorg så att föräldrarna kan förvärvsar-beta, vilket både är bra för jämställdheten och minskar barnfattigdomen. Dessutom förbättrar verksamheten barns resultat i skolan och utjämnar skillnader i skolresultat mellan barn med högutbildade och lågutbildade föräldrar.
Det går att förena omsorg och lärande i en lagom stor grupp med bra personaltätheten. I fallstudier som Skolverket gjorde 2003 fanns flera exempel på fritidshem där tryggheten inte kunde garanteras och det inte fanns något utrymme för lärandeuppdraget.29 Barnskötarnas berättelser i den här rapporten och föräldraenkäten visar att alltför många fritidshem i Sverige
25 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid, Rapport 374, Skolverket (2006) Vad händer med likvärdigheten i svensk skola?
26 von Greiff, Camilo (2009) Lika skola med olika resurser? En ESO-rapport om likvärdighet och resursfördelning, ESO nr 2009:5 Finansdepartementet.
27 Skolverket (2009e) Uppföljning av skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga, 2009. År 1995 fick barnen behålla sin plats på fritidshem om föräldern blev arbetslös i 123 av 288 kommuner, 2009 i endast 81 av 290 kommuner. För barn till föräldralediga är kommunernas regler ännu mer restriktiva. I endast 50 kommuner får skolbarn som får syskon behålla sin plats på fritidshem.
28 Se till exempel OECD (2001) Starting Strong – Early Childhood Education and Care och Esping-Andersen, Gøsta (2011) Att investera i barn och utjämna livschanser, Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg, 2011 (något bearbetad översättning av kapitlet ”Investing in Children and Equalizing Life Chances” i Esping-Andersen, Gøsta (2009) The Incomplete Revolution. Adapting to Women’s New Roles).
29 Skolverket (2003) Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem.
i dag har för stora grupper och för få pedagoger för att kunna förena omsorg och lärande. Det här innebär att likvärdigheten brister både när det gäller att erbjuda barn i olika fritidshem lika kvalitet och att verksamheten i det enskilda fritidshemmet ska vara kompenserande.
Förutom att resurstilldelningen till fritidshem behöver höjas generellt krävs särskilda resurser när behoven är extra stora. Två tredjedelar av Sveriges kommuner saknar tilläggsresurser för barn med särskilda behov på fritids.30 Nio av tio kommuner saknar tilläggsresurser till fritidshem i socioekonomiskt utsatta områden. Ansvaret för skolornas budget är delegerat till enskilda skolor, med argumentet att den enskilda skolan har mest kunskap om hur resurserna bör fördelas. Skolverket menar att rektorernas frihet inte behöver begränsas men att avdelade resurser i kommunens budget för särskilt stöd inom fritidshemmet kan vara en hjälp:
”För att fritidshemmen ska kunna ta ansvar för barn i behov av särskilt stöd och deras sociala utveckling måste modellen tydliggöra att särskilda resurser kan behövas även i fritidshem.
Det innebär inte att rektors frihet att disponera enhetens samlade resurser måste begränsas, men politikerna kan genom resursfördelningsmodellen ge rektorerna stöd för att prioritera fritidshemmens behov.”
Stärka möjligheten att kombinera förvärvsarbete och studier med ansvar för skolbarn Fritidshem av hög kvalitet är en service till föräldrar med yngre skolbarn. Barnen får omsorg under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Om verksamheten på fritidshemmet erbjuder barnen en meningsfull fritid och barnen utmanas att lära sig nya saker minskar pressen på föräldrar att organisera fritidsaktiviteter till sina barn och hämta och lämna dem på olika ställen. Det förenklar för föräldrar att kombinera ansvaret för skolbarn med förvärvsarbete eller studier.
Att var tredje förälder i föräldraenkäten är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet och hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt visar att många fritidshem inte når upp till målsättningarna att föräldrar ska känna sig trygga när barnen är på fritidshem och möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier.
30 Skolverket (2009d) Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?