• No results found

Fyll i din matdagbok under 3 dagar innan laborationen Ta med matdagbok och laborationshäfte till laborationen

Kontaktperson Kristina Franzén kristina.franzen@gu.se

786 36 37

Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition

LÄG022 Fysiologi, farmakologi och biokemi, vt2015/kf

Kostregistrering, näringsvärdesberäkning, värdering av kostintag

Syfte

att beskriva olika metoder att undersöka kostvanor och kostintag

att ge träning i den metod som används som

Gold Standard

i många kostundersökningar att få förståelse för hur man fastställer energibehov för en person

att öka kunskapen om livsmedlens näringsinnehåll

att jämföra eget registrerat intag med gällande rekommendationer att ge exempel på hur man kan nå upp till rekommendationerna

Introduktion

Kostundersökningsmetodik

Kostundersökningsmetodik är viktigt för ämnet nutrition. Kostundersökningar syftar till att mäta människors kostvanor eller kostintag. Kostvanor är människors kost under en längre period där man tar hänsyn till variation t.ex. mellan årstider. Kostintaget avser intaget under en speciell period. Detta kan vara tillfälligt lågt vid t.ex. sjukdom. Det finns olika metoder för att beskriva vad människor äter:

Retrospektiva metoder täcker det som redan har hänt:

24- timmars intervju - om allt vad personen har konsumerat de senaste 24 timmarna.

Svaghet: den intervjuade glömmer ofta vissa matvaror vilket gör att intaget underskattas

Kosthistorisk intervju - om kostvanorna under en längre period. Ofta ingår frågor om måltidsmönster, hur ofta och i vilka mängder olika matvaror konsumerats. Svaghet: ju mer man frågar om, desto mer får man svar om.

Frekvensformulär (FFQ) - Undersöker hur ofta utvalda matvaror och rätter blir konsumerade under en viss tidsperiod. Ibland kan frågorna kombineras med portionsangivelser.

Svaghet: ju fler frågor, desto fler svar. Kan vara svårt ange exakt frekvens.

Prospektiva metoder baserar sig på vad som kommer att hända:

Vägd kostregistrering - Deltagarna väger och noterar allt som konsumeras vissa dagar i en speciell dagbok.

Svaghet: inkräktar på det vanliga kostmönstret.

Skattad kostregistrering - Allt som konsumeras under vissa dagar uppskattas med hushållsmått som dl, msk, tsk, kopp, etc. Svaghet: större osäkerhet i mängdangivelsen.

Kostregistrering med meny - Registrering som omfattar vad som ätits till speciella måltider eller hela dagen utan mängdangivelser. Svaghet: minskar variationen i kostmönstret.

Dubbelportionsmetod - Vid registrering insamlas en extra portion av allt som äts och dricks, motsvarande det konsumerade. Dubbelportionen analyseras på de näringsämnen som är av intresse.

Svaghet: dyrt, arbetsamt, kan bli missvisande i hemmiljö. Används främst i forskning.

Reproducerbarhet och validitet

Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition

LÄG022 Fysiologi, farmakologi och biokemi, vt2015/kf

Validiteten visar hur väl överens med verkligheten metoden stämmer när man testar olika metoder mot varandra. Man testar ofta mot en vägd kostregistrering under sju dagar eftersom den har betraktats som ”Gold Standard”, eller med hjälp av biomarkörer som dubbelmärkt vatten (energi) eller kväve i urin (protein).

Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition

LÄG022 Fysiologi, farmakologi och biokemi, vt2015/kf

Energibehov

Energi definieras som förmågan att utföra arbete i många olika former, t.ex. värme, rörelseenergi, kemisk eller elektrisk energi. SI enheten för energi är Joule (J) men i dagligt tal används ofta kilokalorier (kcal). En kcal = 4,184 kJ. Människans energibehov bestäms av kroppssammansättning, fysisk aktivitet och tillstånd (frisk, sjuk, växande, gravid etc.). Vid vila utnyttjas energin till de inre organens arbete och till att upprätthålla kroppstemperatur och membranpotentialer. Detta benämns basalomsättning eller Basal Metabolic Rate (BMR). BMR uppskattas ofta i kliniken från ålder, kön, längd och vikt enligt klassiska prediktionsekvationer utformade av Harris & Benedict. En enklare och modernare skattning beskrivs på nästa sida.

Den energikostnad som går åt till fysisk aktivitet beskrivs med hjälp av en faktor för den fysiska aktivitetsnivån, Physical Activity Level (PAL).

Ett normalt PAL-värde för ett relativt stillasittande liv är 1,5. Detta kan jämföras med PAL- värden hos skidåkare i landslagsklass på 2-3.

Energibehov (hos viktstabila personer: energibehov = energiförbrukning) hos olika individer mäts med hjälp av direkt eller indirekt kalorimetri, registrering av hjärtfrekvens eller dubbelmärkt vatten.

Energiomsättning kommer att tas upp på föreläsningen.

Laboration Före laborationen

Skriv ned allt du äter och dricker under 3 dagar i Matdagboken. Väg och mät all mat och dryck så noga du kan. I näringsberäkningsprogrammet som du ska använda på laborationen, används vikt vid inmatningen, så det blir mest exakt om du har vägt allt. Har du ingen matvåg så använd måttsats där det går.

På laborationstillfället

Beräkna ditt basala energibehov och ditt totala energibehov i laborationshäftet.

Beräkna din Matdagbok i näringsvärdesberäkningsprogrammet Dietist Net Grupp och fyll i laborationshäftet.

Jämför dina värden med Nordiska näringsrekommendationer 2012 (finns i laborationshäftet).

Rekommenderat intag och lägsta intag vitaminer och mineralämnen

Rekommenderat intag (RI) för vitaminer och mineralämnen baseras på genomsnittsbehovet samt en marginal som ska täcka behovet hos praktiskt taget hela populationen. RI uttrycks som mängd per dag men avser genomsnittsintaget från kosten under en längre period. RI används som utgångspunkt för planering av koster för grupper i svenska och nordiska näringsrekommendationer (SNR och NNR). För energigivande näringsämnen (protein, fett, kolhydrater) anges RI i första hand som ett intervall uttryckt i procent av det dagliga energiintaget, energiprocent (E%).

Värden för lägsta intag (LI) är avsedda att användas för värdering av näringsintag, i första hand för enskilda

individer

. Om intaget under längre tid understiger LI finns risk att utveckla bristsymptom. Värdena för LI bör användas med försiktighet och om möjligt relateras till kliniska eller biokemiska data. Även om intaget av näringsämnen ligger över LI utesluter detta inte att bristsymptom kan uppträda hos enstaka individer.

Referens: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/Referensvarden-for- PAL = total energiomsättning / BMR

Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition

LÄG022 Fysiologi, farmakologi och biokemi, vt2015/kf

Beräkna ditt energibehov

1. Räkna ut din energiomsättning i vila Kvinnor

Ålder Ekvation för uträkning av RMR (Resting Metabolic Rate)

19 – 30 år (0.0433 x kg) + (2.57 x _m) - 1.180 = MJ/dygn

31 – 60 år (0.0342 x kg) + (2.10 x m) - 0.0486 = MJ/dygn

Ålder Män Ekvation för uträkning av RMR (Resting Metabolic Rate)

19 – 30 år (0.0600 x kg) + (1.31 x m) + 0.473 = MJ/dygn

31 – 60 år (0.0476 x kg) + (

2.26

x _m) -

0.574

= MJ/dygn Referens NNR 2012 (Henry 2005)

2. Välj ditt ungefärliga PAL-värde (Physical Activity Level)

Aktivitetsnivå PAL-värde

Rullstolsbunden eller sängliggande 1,1 - 1,2

Stillasittande arbete med få tillfällen av förflyttning och ingen eller begränsad fysisk

aktivitet under fritiden 1,3 - 1,5

Stillasittande arbete med visst behov av förflyttning men ingen eller begränsad fysisk

aktivitet under fritiden 1,6 - 1,7

Huvudsakligen stående arbete (t. ex hushållsarbete, butiksarbete) 1,8 - 1,9 Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet/daglig idrott 2,0 - 2,4

Not 1 Vid fritidsaktivitet av måttlig grad (ex snabb promenad) lägg till 0,025 för varje timme i veckan.

Not 2 Vid ansträngande fritidsaktivitet (ex löpning, tävlingsidrott) lägg till 0,05 för varje timme i veckan.

3. Beräkna ditt totala energibehov per dygn och fyll sedan i det på sidan 6 i sammanställningen

RMR x PAL = totalt energibehov

Ditt RMR i MJ Ditt PAL-värde Ditt totala energibehov i MJ

x =

Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition

LÄG022 Fysiologi, farmakologi och biokemi, vt2015/kf