Kodens huvudsakliga syfte är att stärka förtroendet för svenska börsnoterade företag genom att reglera företagens bolagsstyrning. Koden utgör ett komplement till lagstiftning och andra regler. Bakgrunden till koden är ju, som tidigare nämnts, flera företagsskandaler som uppdagades. Frågan är om koden verkligen kan motverka ytterligare händelser som dessa. Som Magnus Teeling på Tilgin påpekar så finns det alltid en risk att två personer går samman för att lura till sig pengar. För personer som vill bedriva en oärlig verksamhet eller tillgodose sina egna intressen på sitt företags bekostnad går det nog alltid att hitta vägar till detta.
Koden fyller ett visst syfte utifrån en agentteori-synpunkt, då aktieägarna får ökad trygghet och en större insyn i vad som sker på företaget. Koden är också till för att hålla ledningen på företaget ansvarig för den interna kontrollen. Om något skulle inträffa, likt skandalerna på 2000-talet, ska koden vara ett sätt att hålla ledningen till svars. Den interna kontrollen i företaget är ett sätt att strukturera ansvarsfördelning och förebygga att något sådant inträffar. COSO-modellen erbjuder ett sätt att strukturera den interna kontrollen för att förebygga skandaler av olika slag.
Då kan man ju fråga sig om koden verkligen fyller sitt syfte, när de intervjuade företagen menar att den mest utgör formalia, det vill säga att företagen inte egentligen förändrar något utan bara dokumenterar vad som redan görs på ett övergripande sätt. De lägger inte ner mycket tid eller arbete på att implementera den och tycker kanske inte heller att den är så viktig. Dessutom förekommer ingen kontroll av om koden efterföljs vilket innebär en risk att företag dokumenterar att koden efterföljs utan att den verkligen gör det.
De företag vi intervjuat verkar alla anse att koden är onödig och ett nödvändigt ont. Det är något de följer men inte lagt alltför mycket tid eller arbete på. De pratar varken om positiva eller negativa aspekter i någon hög utsträckning, men verkar ändå anse att koden innebär onödigt administrativt arbete. Checklista verkar vara dess viktigaste funktion och det ger företagen en mer strukturerad bolagsstyrning, åtminstone på papperet. I praktiken innebär koden dock inga stora skillnader. I jämförelse med Sarbanes-Oxley Act är den extremt mjuk och om den ska uppfylla sin funktion att förhindra oegentligheter bör den kanske bli ett mer omfattande regelverk. Som den ser ut i dagsläget verkar den inte fylla någon viktig funktion utan kan ses som relativt onödig.
6 SLUTSATS
Fyller koden sin funktion eller är det enbart ett nödvändigt ont? De negativa aspekterna verkar överväga de positiva för de intervjuade företagen och trots att den inte inneburit några stora förändringar för företagen verkar respondenterna i allmänhet vara negativa till koden. I dagsläget har den för få positiva aspekter i förhållande till de negativa vilket innebär att den egentligen är ganska onödig.
Implementeringen av koden har inte medfört några väsentliga kostnader för företagen, vilket beror på att företagen inte heller har gjort några stora förändringar i och med koden utan mest sett den som formalia.
Koden reviderades just med anledning att vara lättare för även mindre företag att följa men risken finns att den i stället förlorade en del av sin funktion. De intervjuade företagen avviker inte nämnvärt från koden. Det kan bero på att kodens regler är alltför övergripande, det är enkelt att påstå att man följer dess regler. Det finns ingen som tillser att koden faktiskt efterföljs av företag. Kanske kommer det i framtiden att bli hårdare, med ett tvingande regelverk som noga granskas, liksom Sarbanes-Oxley Act i USA. Till dess verkar dock koden vara något som mindre företag använder på ett pragmatiskt sätt för att det ger en viss trygghetsstämpel för dess investerare. Framför allt verkar de intervjuade företagen se den som en checklista.
7 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Då vår undersökning tyder på att små företag inte ser någon direkt nytta eller fördel med att följa koden kan det behövas ytterligare en revidering av den. Det kan därför vara intressant att undersöka hur företag av olika storlek anser att en kod för bolagsstyrning bör vara utformad. Det kanske bör finnas olika koder för olika typer av företag, till exempel för små respektive stora bolag. Det kanske bör vara ett strängare regelverk med sanktioner om den inte efterföljs.
8 KÄLLFÖRTECKNING
INTERVJUER
Bengtsson, Jan. VD på Uniflex AB, Stockholm. Personlig intervju, 5 maj 2009, Stockholm. Blomén, Jan. Ekonomichef på Beijer Alma, Uppsala. Personlig intervju, 5 maj 2009, Uppsala. Påhlson, Mats. Finansdirektör på Poolia AB, Stockholm. Personlig intervju, 20 april 2009, Stockholm.
Teeling, Magnus. Ekonomi- och finanschef på Tilgin AB, Stockholm. Personlig intervju, 6 maj 2009, Stockholm.
Hallqvist, Katarina. Bolagsjurist på Tilgin AB, Stockholm. Personlig intervju, 6 maj 2009, Stockholm.
SKRIFTLIGA KÄLLOR
Beijer Alma. 2009. Årsredovisning 08. Uppsala.
Bryman, A. & Bell, E. 2007. Business Research Methods. 2nd edition. Oxford: Oxfords University Press.
Carlsson, Rolf H. 2007. ”Swedish Corporate Governance and Value Creation: owners still in the driver's seat”, Corporate Governance, Vol 15, No 6, Page 1038-1055.
Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). 2006. Internal control over financial reporting – Guidance for Smaller Public Companies, volume 1: Executive summary. http://www.coso.org/documents/SB_Executive_Summary.pdf
Falkman, P. & Gavel, S. 2005. ”Infrastruktur för effektivare styrning i offentlig verksamhet – en governancemodell”, Balans, Årgång 31, Nr 5, sida: 35-36.
Grinblatt, M. & Titman, S. 2002. Financial Markets and Corporate Strategy. 2nd edition. McGraw Hill Higher Education.
Hart, Oliver. 1995. ”Corporate governance: some theory and implications”, The Economic Journal, Vol. 105, Issue 430 (May95), p.678-689.
Internrevisorerna. 2006. COSO-översättning.
http://www.internrevisorerna.se/uploads/cosooversattning.pdf (2009-03-15)
Jensen & Meckling. 1976. “Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure”, Journal of Financial Economics, Vol. 3, Issue 4, p.305-360.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2008 (a). Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm. Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2008 (b). Årsrapport 2008. Stockholm.
Poolia AB. 2009. Årsredovisning 2008. Stockholm.
Sevenius, Robert. 2007. Bolagsstyrning. Första upplagan. Stockholm: Studentlitteratur.
Stattin, Daniel. 2008. Bolagsorgan och bolagsstyrning – en lärobok. Uppsala: Uppsala Universitet Tilgin AB. 2009. Årsredovisning 2008. Stockholm.
Uniflex bemanning. 2009. Årsredovisning Uniflex AB 2008. Stockholm.
WEBSIDOR
Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. 2009. COSO. http://www.coso.org/ (2009-04-15)
Hillbom, Christer. 2003. ”Ekonomiåret 2003: En värld i obalans” Nationalencyklopedins årsbok 2003. http://www.ne.se/rep/ekonomi%25C3%25A5ret%25202003%3A%2520en%2520v
%25C3%25A4rld%2520i%2520obalans/RP35275 (2009-04-16)
The Institute of Internal Auditors. 2009. Definition of Internal Auditing.
(2009-04-19)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (a). Bolagsstyrningens utveckling.
http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/bolagsstyrningens-utveckling (2009-04-03) Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (b). Gällande kod.
http://www.bolagsstyrning.se/koden/gallande-kod (2009-04-03)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (c). Syfte. http://www.bolagsstyrning.se/koden/syfte (2009-04-03)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (d). Följ eller förklara. http://www.bolagsstyrning.se/koden/folj-eller-forklara (2009-04-03) Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (e). Bolagsstyrning. http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning (2009-04-07)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (f). Den svenska modellen för bolagsstyrning. http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellen-for-bolagsstyrning (2009-04-10)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (g). Bolagsstämma.
http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellen-for-bolagsstyrning/bolagsstamma (2009-04-07)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (h). Styrelse.
http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellen-for-bolagsstyrning/styrelse (2009-04-07)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (i). VD.
http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellen-for-bolagsstyrning/vd (2009-04-07)
svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellen-for-bolagsstyrning/revisor (2009-04-07)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (k). Svensk bolagsstyrning. http://www.bolagsstyrning.se/ bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning (2009-04-07)
Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 2009 (l). Historik. http://www.bolagsstyrning.se/koden/historik (2009-04-19)
Nationalencyklopedin. 2009 (a). Cost-benefit-analys. http://www.ne.se/l %C3%A5ng/costbenefitanalys (2009-04-18)
Nationalencyklopedin. 2009 (b). Alternativkostnad. http://www.ne.se/l %C3%A5ng/alternativkostnad (2009-04-18)
Nationalencyklopedin. 2009 (c). Svensk kod för bolagsstyrning. http://www.ne.se/l %C3%A5ng/svenskkodf%C3%B6rbolagsstyrning (2009-04-15)