Under plogg· ngen grävde ett homogent kultur-lager i fem lika ti kom vardera 10 cm ( tick
1-5). Del bomogena kulturlagret ger inga håll-punkter för att kronologi kt avskilja olika faser.
Det gör däremot fyndmalerialet. Direkt under ploggången påträffades en svärd knapp i järn av Petersens typ H. Denna bör datera till tidig vikingatid. I stick 1 och den övre delen av stick 2 påträffades ett relativt stort material av gjut-formar för gjutning av bl.a. näbbfibulor (Lin-dell 2000:4). Dateringen är fas 1 och 2 enligt 0rsnes, dvs. sent i 500-tal och 600-tal (1966: J 20 ff.). I stick 2 avtar gjuterimaterialet och keramik-en blir ett markant inslag. Lindell menar att i stick 2 och 3 ändrar keramiken karaktär och formerna blir av äldre järnålderstyp (2000: 19).
Från stick 3 kommer också en haraldstedfibula (Helgesson manuskript). Från stick 4 och 5 finns en del mynningsbitar med facetterade eller kraf-tigt förtjockade mynningskanter, som kan date-ras till äldre romersk järnålder eller fönomersk järnålder. Längst ner i kulturlagret (stick 5) kom-mer ett större fragment av ett lerblock med tro-lig datering till förromersk järnålder (Lindell 2000: 19). Kulturlagret inom detta område är homogent och någon klar stratigrafi är omöjlig att iaktta. Däremot finns det en klar kronologi i det framgrävda fyndmaterialet. Haraldsted-fibulan är hittad i en nivå som bör vara över-gången mellan äldre och yngre järnålder vilket styrker den tidsställning som vanligen tillskrivs denna fibulatyp.
En silverfibula av typ A VII: 196 framkom i anläggning 96 vid 1999 års undersökningar.
Fibulan hittades i en grop med bl.a. restprodukter från hornhantverk och en keramikskärva (Lin-dell 2000: 10). Denna keramikskärva skiljer sig markant från de övriga genom att vara av ljus-gult gods med en glättad yta. Den är troligen import. Gropen bör dateras till Clb med tanke på fibulan, men inga andra fynd kan styrka denna datering.
enskilda föremålen är också starkt varierande.
Enkla former i järn finns i några exemplar medan det stora flertalet är av normalt utförande i brons med ett inslag av slitna exemplar. Det finns vidare finare fibulor såsom en i silver och några med silverinläggning. Ornamentik är vanlig: på de tidigare grupperna tremolierstick samt linje-ornament och på de senare en varierad ornamen-tik med linjer, punkter, facetter, tvärprofilering och snedstriering. Det sistnämnda är som nämnts karakteristiskt för haraldstedfibulor som före-kommer i några mycket fina exemplar.
Det förefaller sålunda som om materialet i stort sett är av den kvalitet som man kan vänta sig på en normal boplats. Däremot saknas praktfibulor av typen rosettfibulor eller liknande fina exemplar som man kunde vänta sig i grav-fynd där eliten blivit gravlagd. Silverfibulorna är uppenbarligen underrepresenterade. Om man exempelvis jämför med fibulamaterialet på Simrisgravplatsen så har man där många silver-fibulor. En del av elitens material saknas troligen i vårt material. Det skall emellertid framhållas att det från C3 finns mycket fina bronsfibulor av haraldstedtyp av samma utförande som de som hittats i de rika gravarna från Kristineberg vid Malmö (Stjernquist 1994). De enkla järn-fibulorna är fåtaliga i Uppåkra och påträffade vid utgrävningar. Denna grupp är troligen under-representerad beroende på att detektorsökningen inte är inställd på järnföremål. Järnföremålen har kanske inte heller bevarats i samma utsträck-ning som bronsen.
Eftersom man inte påträffat gjut-eller smides-material för fibulor från äldre järnålder kan man inte direkt påvisa att tillverkning skett på bop-latsen. Hantverksskickligheten har uppen-barligen varit hög och man kan utgå ifrån att sådan tillverkning skett både i järn och brons och sannolikt i silver. En fibula av nydamtyp är nästan i detalj likartad med en sådan från en grav i Kristineberg. Var dessa är tillverkade är med nuvarande material svårt att veta men det kan mycket väl vara i Uppåkra.
Den yngre järnålderns hantverk med aktuell litteratur diskuteras av Hårdh 1999 i en artikel om näbbfibulor från Uppåkra. Denna diskussion har giltighet även för hantverket under äldre järn-ålder. För äldre järnålder finns end::ist sporadiskt
material som visar tillverkning av fibulor. Ett fynd av betydelse är en förhållandevis nyfunnen boplats i Westfalen vilken dateras till första århundradet e.Kr. (Gtinther 1983). Där förekom-mer såväl halvfabrikat som hela fibulor i brons och järn. Materialet visar såväl råmaterial som fibuladelar från alla stadier av tillverkningen.
Hantverket under järnåldern är ett stort problem-område som kräver ingående bearbetning och analys av olika fyndkomplex.
Referenser
Albrectsen, E. 1956. Fynske Jernaldergrave Il.
Kobenhavn.
- 1968. Fynske Jernaldergrave III. Kobenhavn.
Almgren, 0. 1897. Studien uber nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahr-hunderte mit Berucksichtigung der provin zia-lrömischen und sudrussischen Formen. Zweite Auflage 1923. Leipzig.
Bemmann, J. 1993. Die Nydamfibeln. Eine Fibelform der Stufe C3? Germania 71, 1993.
Bemmann, J. & Hahne, G. 1994. Waffenföhrende Grabinventare der jiingeren römischen Kaiserzeit und Völkerwandernngszeit in Skandinavien. Bericht der Röm.-Germ. Kommission 75, 1994.
Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV, Bebyg-gelsen under brons- och järnålder. Malmöfynd 6.
Malmö.
Böhme, A. 1972. Die Fibeln der Kastelle Saalburg und Zugmantel. Saalburg-Jahrbuch 29. Berlin.
Capelle, T. 1965. Zur germanischen Fibeltracht in taciteischer Zeit. Nachrichten aus Niedersachsens Vorgeschichte 34. Hildesheim.
Cosack, E. 1979. Die Fibeln der älteren römischen Kaiserzeit in der Gennania libera. Eine technologisch -archäologische Analyse I. Neumtinster.
Ethelberg, P. 1986. Hjemsted - en gravpladsfra 4. &
5. årh. e. Kr. Haderslev.
- 1990. Hjemsted 2 -treg-ravpladser fra 3. - 4. årh. e.
Kr. Haderslev.
-2000. Skovgårde. Ein Bestattungsplatz mit reichen Frauengräbern des 3. Jhs. n. Chr. auf Seeland.
Kobenhavn.
Eggers, H.J. 1955. Zur absoluten Chronologie der römischen Kaiserzeit im freien Ge1manien. Jahrbuch des röm.-german. Zentralmuseums Mainz 11. Mainz.
Fibel und Fibeltracht. 1994. I Hoops. Reallexikon der Germanischen Altertumskunde Band 8.
Gebtihr, M. 1976. Der Trachtschmuck der älteren
römischen Kaiserzeit im Gebiet zwischen unterer Elbe und Oder und auf den westlichen dänischen Inseln. Neumi.inster.
Godlowski, K. 1970. The Chronologie of the Late Roman and Early Migration Periods in Central Eu-rope. Prace Archeologiczne 11. Krak6w.
Gi.inther, K. 1983. Eine Siedlung der älteren Römisch-en Kaiserzeit mit SchmiedeverkstättRömisch-en bei Warburg-Daseburg, Kr. Höxter (Westfalen). Vorbericht.
Germania 61. Mainz.
Hansen, U. Lund. 1972. Blik-og glasomamenterade fibler af Mackeprang type IX. Aarb(j)ger for nordisk Oldkyndighed og Historie 1971 (1972). K!ilbenhavn.
- 1987. Römischer Import im Norden. Warenaustausch zwischen dem Römischen Reich und dem Freien Germanien. K!ilbenhavn.
- 1995. Himling(/Jje - Seeland -Europa. Ein Gräbeifeld der jiingeren römischen Kaiserzeit auf Seeland, seine Bedeutung und internationalen Beziehungen. Nor-diske Fortidsminder, Serie B, Bd. 13. K!ilbenhavn.
Hedeager, L. 1990. Danmarks Jernalder. Mellem stamme og stat. Århus.
Helgesson, B. 1999. Helge -ett spår av en tidig kristen mission i Uppåkra? Hårdh, B. (red.). Fynden i Cen-trum. Keramik, glas och metall från Uppåkra. Acta Archaeologica Lundensia series altera in 8° N° 30.
Lund.
-2001. Flera spår av en tidig kristen mission i Uppåkra.
Denna volym.
- Opublicerat avhandlingsmanus.
Hårdh, B. 1999. Näbbfibulan - ett vendeltida vardags-smycke. Hårdh, B. (red.). Fynden i Centrum.
Keramik, glas och metall från Uppåkra. Acta Archaeologica Lundensia series altera in 8° N° 30.
Lund.
Jensen, S. 1978. Overgangen fra romersk til ger-manskjemalder. Hikuin 4. Viborg.
J!iJrgensen, L. 1989. En kronologi for yngre romersk og 1eldre germansk jernalder på Bornholm.
J!iJrgensen, L. (ed.). Simblegård - Trelleborg. Danske gravfund fra f(/Jrromersk jernalder til vikingetid.
Arkeologiske skrifter 3 (1990). K!ilbenhavn.
Kovrig, I. 1937. Die Haupttypen der kaiserzeitlichen Fibeln in Pannonien. Leipzig.
Larsson, L. 1982. Gräber und Siedlungsreste der Jtingeren Eisenzeit bei Önsvala im siidwestlichen Schonen. Acta Archaeologica 52. K!ilbenhavn.
Leube, A. 1999. Zur Fibel mit hohem N adelhalter im nördlichen Elbegebiet. Studien zur Sachsen-forschung 13. Oldenburg.
Lindell, M. 2000. Uppåkra 1999:2. Arkeologisk undersökning. Fornlämning 5, Uppåkra socken, Skåne. Lund.
Nordahl. E. 1959. Svenska fibulor av haraldstedform.
Tor 5. Uppsala.
Norling-Christensen, H. 1957. Haraldstedgravpladsen og JEldre Germansk Jernalder i Danmark. Aarb(j)ger for nordisk 0/dkyndighed og Historie 1956 (1957).
K!ilbenhavn.
Näsman, U. 1996. Från Region till Rike - Från Stam till Stat. Om danernas etnogenes och om den danska riksbildningen. Kr!ilger J.F. (red.) Rikssamlingen.
H(j)vdingmakt og kongemakt. Stav anger.
Ohlsson, T. 1973. A Cruciform Brooch from Lödde-köpinge. Meddelanden från Lunds universitets his-toriska museum 1971-1972 (1973). Lund. Reichstein, J. 1975. Die kreuzförmige Fibel. Zur
Chronologie der späten römischen Kaiserzeit und der Völkerwanderungszeit, in Skandinavien, auf dem Kontinent und in England. Neumi.inster.
Ringtved, J. 1986. Jyske gravfund fra yngre romertid og 1eldre germanertid. Kuml 1986. Århus 1988.
Schach-Dörges, H. 1970. Die Bodenfunde des 3. bis 6. Jahrhunderts nach Chr. zwischen unteren Elbe und Oder. Offa-Biicher 23. Neumi.inster.
Schmidt, B. 1999. Hermunduren -Angeln -Thiiringer - Franken - Sachsen. Studien zur Sachsenforschung 13. Oldenburg.
Schulze, M. 1977. Die spätkaiserzeitlichen Armbrust-fibeln mitfesten Nadelhalter. Antiquitas 3: 19. Bonn.
Schulze-Dörrlamm. 1986. Romanish oder germanisch?
Untersuchungen zu den Armbrust- und Bi.igel-knopffibeln des 5. und 6. Jahrhunderts n. Chr. aus den Gebieten westlich des Rheins und si.idlich der Donau. Jahrbuchdes röm.-german. Zentralmuseums Mainz 33, 1986.
Silvegren, U. W. 1999. Mynten från Uppåkra. Hårdh, B. (red.). Fynden i Centrum. Keramik, glas och metall från Uppåkra. Acta Archaeologica Lundensia series altera in 8° N° 30. Lund.
Slomann, W. 1977. Der Ubergang zwischen der späten Kaiserzeit und der fri.ihen Völkerwanderungszeit in Norwegen. Archäologische Beiträge zur Chrono-logie der Völkerwanderungszeit. Antiquitas 3:20.
Bonn.
Stjemquist, B. 1955. Simris. On Cultural Connections of Scania in the Roman /ron Age. Lund.
- 1961. Uber die Kulturbezieungen der Völker-wanderungszeit. Die Kunde. N. F. 12. 1961.
Hildesheim.
- 1977. Chronologische Probleme der Völkerwander-ungszeit in Si.idschweden. Chronologie der Völker-wanderungszeit. Archäologische Beiträge der Chronologie der Völkerwanderungszeit. Antiquitas 3:20. Bonn.
- 1993. Gård/ösa. An /ron Age Community in its
Nmurtil anti Social Se11i11g ll. The Archaeological Fieldwork, the Feawres and rhe Find . Acla Regiae Societalis Humaniorum Lillcrarurn Lundensis LXXX. Lund.
-1994. Amber in Iron Age Finds in Sweden. Analyses and Discussions. Stjernquist, B., Beck, C.W. &
Berg tröm, J. Archaeolocical and Scientifi tudies of Amberfrom the Swedish /ron Age. Lund.
- 199 . Gla from Uppåkra: A Preliminary Study of Finds and Problems. Hårdh, B. (red.). F mlen i Centrnm. Keramik, gla,v och metall från Uppåkra.
Acta Archaeologica Lunden ia seri altera in 8° N°
30. Lund.
Straume, E. 1997. Fibeln der römischen Kaiserzeit aus Norwegen - der Stand der Forschung. Manus-kript under tryckning.
Sörling, E. 1945. Ett nyfunnet bågspänne från Gamla Uppsala socken. Fornvännen 40. Stockholm.
Werner, J. 1951. Das Grab von Mtinchen-Ramersdorf und die Zeitstellung der Niemberger Fibeln. Jahresschrift fur Mitteldeutsche Vorgeschichte 35, 1951. Halle/Saale.
Wielowiejski, J. 1970. Kontakty Noricum i Pannonii z Ludami Polnocnymi (Beziehungen Noricums und Pannoniens zu den nördlichen Völkern). Warszawa.
Wihlborg, A. 1972. Hällristningar ochjämåldersgravar.
Meddelanden från Jönköpings läns hembygds-förbund (Småländska kulturbilder). Värnamo.
Völling, T. 1994. Studien zu Fibelformen der jtingeren von·ömischen Eisenzeit und ältesten römischen Kai-serzeit. Bericht der Röm.-Germ. Kommission 75, 1994.
Åberg, N. 1923. Kalmar läns förhistoria. Uppsala.
- 1956. Den historiska relationen mellan senromersk tid och nordiskfolkvandringstid. Stockholm.
0rsnes, M. 1966. Form og stil i sydskandinaviens yngre germanske jernalder. K\2ibenhavn.
Förkortningar
LUHM
=
Lunds Universitets Historiska Museum U = LUHM 31000Centrum och sammanhang, s. 157-168.