2. Inledning
2.3 Gällande lagstiftning
Skydd av vattentäkter regleras i första hand av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 § får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Vidare anges i 7 kap 22 § att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet.
Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 § utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats på grund av bestämmelsers upprättande med stöd av 7 kap 22§ miljöbalken.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i
vattenskyddsområdet kan enligt 29 kap 2 § miljöbalken dömas för brott mot områdesskydd till böter eller fängelse i högst 2 år. Enligt 29 kap 2a § kan den som gör sig skyldig till förseelse mot områdesskydd, ex. brott mot skyddsföreskrift, dömas till böter.
Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. reglerar mer specifikt skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. Bestämmelser om myndighetssamråd, underrättelse om beslut om vattenskyddsområde, överklagande m.m. regleras i förordningen.
Tillsyn över efterlevande av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap och miljötillsynsförordningen (2011:13). Enligt 26 kap 3 § ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer.
Länsstyrelsen ansvarar enligt 2 kap 8 § miljötillsynsförordningen för tillsyn i vattenskyddsområden som beslutats av Länsstyrelsen. Enligt 2 kap 9 § i nämnda förordning har den kommunala nämnden ansvar för tillsyn i vattenskyddsområden som är beslutade av kommunen. Tillsynen får av länsstyrelsen överlåtas till en kommunal nämnd.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
3.1 Gällande tillstånd
Mölndals Stad har i vattendom DVA 47, meddelad 1992-10-15, lämnats tillstånd att från Rådasjön leda bort 6 000 000 m3/år, dock högst 20 000 m3/dygn och 125 000 m3/vecka. Vattendomens maximala årsuttag innebär ett medeluttag om ca 190 l/s.
Göteborgs Stad har i vattendom DVA48, meddelad 1992-10-15, lämnats tillstånd att vid varje tillfälle då behov av reservråvatten uppkommer från Rådasjön leda bort 5 000 000 m3, dock högst 207 000 m3/dygn. Domen medger även att leda över det från Rådasjön uttagna vattnet till Stora Delsjön, samt att från Delsjöarna leda bort den från Rådasjön överförda vattenmängden. Vidare medger domen att man får leda bort vatten från Rådasjön i samband med provkörning av
anläggningen en gång per månad.
I domslutet för Götebors Stads vattendom för Rådasjön anges även att uttag inte får ske i större omfattning än att delägarna i Mölndals Kvarnby tillförsäkras erforderligt fabrikationsvatten intill en mängd av 0,3 m³/s. Uttaget får inte heller inkräkta på Mölndals Stads möjlighet att ut vatten från Rådasjön i den omfattning som deras vattendom DVA 47 medger.
För Norra Långvattnet pågår för närvarande en utredning kring omfattningen av ett par äldre vattendomar, daterade 1952 respektive 1982.
3.2 Markägarförhållanden
Pumpstationen är belägen på fastigheten Sjövalla 1:250, vilken ägs tillsammans av Göteborgs Stad och Mölndals Stad. Intagsledningarna, som sträcker sig en bit ut i Rådasjön är belägna på en samfälld fastighet, som ägs tillsammans av Mölndals Stad och Göteborgs Stad.
3.3 Vattentäktens utformning
Dricksvattenförsörjningen vid Rådasjöns vattentäkt baseras på uttag av råvatten ur Rådasjön varifrån vatten pumpas till Mölndals vattenverk, beläget vid norra änden av Norra Långvattnet. Till vattentäkten hör två råvattenintag i Rådasjöns nordvästra del, belägna på 8 respektive 15 m djup. Intagsledningarna har 1400 mm respektive 600 mm dimension och råvatten kan tas från bägge intagen till Mölndals vattenverk. Den ena intagsledningen är dock i första hand avsedd för Göteborgs reservvattenförsörjning.
Råvattnet pumpas från en råvattenpumpstation nordväst om Rådasjön via en 2,4 km ledning till vattenverket. Råvattenpumparna har kapaciteterna 200 l/s respektive 120 l/s och en lyfthöjd till vattenverket om ca 40 m.
Till Mölndals vattenverk finns även en råvattenledning i Norra Långvattnet, som kan utnyttjas för reservvattenförsörjning och räcker i ca två veckor vid
normalförbrukning. Intagsledningen används normalt ett par dagar per år, t.ex.
5 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
råvattenkvalitén i Rådasjön. Under 2017 behövde dock inte Norra Långvattnet användas som reserv.
Rådasjön är mycket viktig som reservvattentäkt för Göteborg, och används återkommande (många tillfällen per år). Volymen varierar, men i
storleksordningen 10 % av råvattnet för Göteborgs dricksvattenproduktion kommer från Rådasjön.
3.4 Mölndals vattenverk
Mölndals vattenverk har en dimensionerande kapacitet om 700 m3/h och beredningen i vattenverket består av grovsil, pH-justering, koagulering och direktfiltrering i 20 Dynasandfilter, snabbfiltrering genom 10 kolfilter, desinfektion med hypoklorit, UV-desinfektion samt pH-justering med soda. Efter behandling leds vattnet vidare via en 250 m3 spolreservoar till två högreservoarer med en maximal volym om 1000 m3 per reservoar.
3.5 Råvattenkvalitet och föroreningspåverkan Rådasjön
Råvattenprover tas kontinuerligt (1-2 ggr/vecka) ur Rådasjön, vilka analyseras både på vattenverket och skickas till ackrediterat lab för analys. Medel-, max- och minvärden från analyser av råvattenprover i Rådasjön mellan 2012 och 2017 redovisas i Tabell 1 för ett urval av parametrar.
Tabell 1. Råvattenanalyser Rådasjön 2012-2017 (urval av parametrar)
Parameter Min Medel Max
Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1 - >100
E-coli (cfu/100ml) <1 - >80
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Sjön är belägen i ett område, där det finns mycket stor risk för påverkan både från olika former av diffus belastning och från olika typer av olyckshändelser.
Riskobjekt som har identifierats inom ramen för detta arbete finns beskrivna i avsnitt 8.3.
Råvattenkvalitén vid intaget i Rådasjön är kopplad både till variationer i skiktning under olika säsonger och till inflöden av föroreningsbelastade vattendrag till sjön.
I diagram i Bilaga C2 visas årsvariationen under 2017 för ett antal parametrar (pH, temperatur, turbiditet, färg, mangan, järn, COD).
Belastningen från tillrinnande vattendrag och dagvattenutsläpp beror både av diffus belastning från t.ex. hårdgjorda ytor och av belastning i samband med olika typer av incidenter. Incidenter kan vara både nödavledning av spillvatten
uppströms eller i Rådasjön, eller olyckor med läckage av t.ex.
petroleumprodukter. I det förra fallet innebär det i allmänhet mikrobiologisk påverkan på råvattnet. Mikrobiologisk påverkan har även tidigare konstaterats i Rådasjön och i tillrinnande diken och bäckar, som har kopplats till påverkan från enskilda avloppsanläggningar och betande djur. De enskilda avloppen nära Rådasjön inom Mölndals stad har sedan dess anslutits till kommunalt VA.
Eftersom Rådasjön utgör vattentäkt både för Mölndal och för Göteborg
(reservvatten) finns ett etablerat samarbete med provtagning och rapportering av avvikelser. Under perioden 2007-2016 rapporterades ca 25 avvikelser av
Kretslopp och vatten, Göteborg i samarbetet med Mölndals Stad och Härryda kommun. Merparten av avvikelserna är kopplade till risk för mikrobiologisk påverkan från incidenter med bräddningar eller brott på ledningar. Från
sammanställningen framgår dock att en del större utsläpp inte gett någon tydlig påverkan på råvattenkvalitén vid intaget. Provtagningen har dock i huvudsak skett från den djupare intagspunkten. I tillägg till dessa incidenter finns bl.a. även några oljeutsläpp dokumenterade, vilka dock inte har lett till någon konstaterad påverkan vid intagen.
Rådasjöns vattenkvalitet har studerats i detalj med avseende på mikrobiologisk påverkan i ett samarbete mellan Mölndals Stad, Göteborg Vatten, Chalmers tekniska högskola, DHI och Härryda kommun1. Projektet genomfördes under perioden 2009-2011 och hade som huvudsyfte att värdera mikrobiologiska risker med dricksvatten från en ytvattentäkt. I detta projekt har bl.a. ingått mikrobiell källspårning, hydrodynamisk modellering, och två olika metoder för mikrobiologisk riskvärdering. Projektet baserades delvis på en omfattande provtagningskampanj i 20 provpunkter omkring Rådasjön under perioden april till september 2008, vilken under 2009-2010 följdes upp med automatiserad provtagning av mikrobiologin.
Sammanfattningsvis finns ett bra underlag för mikrobiologisk riskbedömning av
1Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt, Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning, Svenskt vatten Utveckling, Rapport Nr 2011-18.
7 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
ha förändrats.
3.6 Råvattenkvalitet Norra Långvattnet
I Tabell 2 redovisas min, medel och maxvärden för råvattenkvalitet från
provtagningar i Norra Långvattnet mellan 2015-2017. Råvattnet har generellt god kvalitet, men med ett lågt pH, låg alkalinitet och viss nitratpåverkan.
Tabell 2. Råvattenanalyser Norra Långvattnet 2015-2017 (urval av parametrar)
Parameter Min Medel Max
Turbiditet (FNU) 0,36 1,22 1,8
Färg (mg/l) 5 10 15
Konduktivitet (mS/m) 6,72 7,67 8,26
pH 5,6 6,23 6,3
Alkalinitet (mg/l) <1 2,47 3,3
Hårdhet (dH) <0,2 0,57 0,59
Kalcium (mg/l) 0,75 2,23 2,7
Magnesium (mg/l) 0,94 0,91 1,1
Järn (mg/l) 0,03 0,08 0,13
Mangan (mg/l) <0,02 0,08 0,11
Aluminium (mg/l) 0,06 0,08 0,12
Ammonium (mg/l) <0,02 - 0,06
Nitrit (mg/l) <0,004 - <0,004
Nitrat (mg/l) 2,2 3,9 8,7
COD (mg/l) <1 - 40
Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1 - 40
E-coli (cfu/100ml) 0,36 1,22 1,8
3.7 Vattenproduktion
Mölndals vattenverk står för ca 90 % av Mölndals vattenbehov och resterande del köps in från Göteborg. Mölndals vattenverk levererar även en del vatten till Härryda kommun. Under 2017 levererades 103 659 m3, vilket motsvarar ca 5 % av Härryda kommuns vattenbehov. Befintlig ledning in till Mölnlycke medger en leverans av upp till 8 l/s och Mölndals vattenverk utgör således en viktig reserv för Härryda kommun. Härryda kommun kan även leverera reservvatten till Mölndal, f.n. med en kapacitet av 20 l/s.
Under 2017 invigdes en sammankoppling mellan Mölndal och Kungsbackas vattenledningssystem, vilken innebär att 70 l/s så småningom ska kunna levereras åt båda hållen.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
3.3. Vattenproduktionen av detta råvatten sker dock vid Lackarebäcks vattenverk, eftersom råvattnet från Rådasjön först leds över till Delsjöarna.
Produktionen vid Mölndals vattenverk uppgick 2017 till ca 4,65 miljoner m3. Det motsvarar ca 12 700 m3/dygn eller 147 l/s.
Tabell 3. Uttag ur Rådasjön och vattenproduktion vid Mölndals vattenverk år 2014-2017.
År Producerat i vattenverk (m³)
Uttag råvatten ur Rådasjön (m³)
2014 4 559 914 4 772 253
2015 4 388 331 4 550 219
2016 4 678 098 4 794 273
2017 4 651 061 4 795 973
3.8 Framtida vattenbehov
Det framtida vattenbehovet inom Mölndals stad är starkt kopplat till förväntad befolkningsökning genom inflyttning och nybyggnation. Anslutningsgraden är idag redan hög (över 90 %) och det är inte troligt att en ökning av anslutningsgraden nämnvärt kommer öka vattenbehovet. I den regionala vattenförsörjningsplanen redovisas två olika scenarier för befolkningsökningen i Mölndals stad (Tabell 4).
Enligt Mölndals Vision 2020 är dock målsättningen att Mölndals invånarantal ska vara fler än 70 000 år 2022.
Tabell 4. Befolkning år 2011 och befolkningstillväxt i Göteborgsregionen enligt kommunala prognoser respektive strukturbildanalys av GR (källa GR). Ökningstakt anges som genomsnittlig procentuell ökning per år (ur regional
vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen).
Kommunal prognos GR:s strukturbildsanalys
År 2011 2025 2050 2025 2050
Befolkning 61 337 68 000 77 519 70 326 73 537
Mölndals vattenbehov har under de senaste åren varit nära 5 Mm3/år, motsvarande drygt 150 l/s. Med motsvarande vattenbehov per invånare i framtiden är därför prognostiserad medelförbrukning år 2025 ca 175 l/s och år 2050 ca 200 l/s. Ett vattenbehov om 200 l/s motsvarar ca 6,3 Mm3/år. Detta kan antingen tillgodoses genom att en större andel av tillståndsgivet uttag ur Rådasjön utnyttjas (max enligt vattendom 6 Mm3/år) eller att en större andel köps in från angränsande kommuner (Göteborg, Kungsbacka och/eller Härryda).
9 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
För Rådasjöns vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med tillhörande
skyddsföreskrifter fastställda av Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län 1996-06-25. Det nuvarande skyddsområdet redovisas i Figur 2. Skyddsområdet omfattar hela Rådasjön och en zon i närområdet kring sjön. Skyddsområdet omfattar även Mölndalsån och en zon kring denna upp till västra änden på Landvettersjön (Gröen) omedelbart öster om Mölnlycke fabriker. Vidare är industriområdena Säteriet och Solsten, samt Rv40 på en sträcka av ca 3 km inkluderade i vattenskyddsområdet. Skyddsområdet ansluter i nordväst mot Delsjöarnas vattenskyddsområde.
Figur 2: Befintligt vattenskyddsområde för Rådasjöns vattentäkt. I nordväst i kartan syns anslutningen till Delsjöns vattenskyddsområde.
3.10 Reservvatten
Mölndals stad har relativt goda reservvattenmöjligheter, framförallt genom sammankopplingen med Göteborgs vattenförsörjning, som kan täcka hela behovet. Mölndal har också sammankoppling med Kungsbackas och Härrydas vattenförsörjning, där den förra kan ge nära halva vattenbehovet (70 l/s). Norra Långvattnet i anslutning till vattenverket kan användas som reserv för råvatten och räcker då ca två veckor vid normal produktion.
3.11 Vattentäktens värde
Enligt nedanstående värderingsgrunder (Faktaruta 1) efter Naturvårdsverkets handbok (2010:5) värderas Rådasjöns vattentäkt till att ha extremt högt skyddsvärde eftersom Rådasjön är kopplad till det system, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, som av Havs- och Vattenmyndigheten 2016-09-16 förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen (se Figur 3).
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Figur 3. Karta över riksintresse för vattenförsörjning, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, beslutad av HaV 2016-09-16.
Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5
Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt.
Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning.
Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m3/d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän
vattenförsörjning samt större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning.
Normalt - lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter samt tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.
11 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
4.1 Kommunal vattenförsörjningsplan
En kommunal vattenförsörjningsplan har tagits fram av Norconsult AB på uppdrag av Mölndals Stad och är beslutad av Gatunämnden 2010-05-10, och reviderad 2014-05-13. Vattenförsörjningsplanen behandlar vattenförsörjningen inom kommunen, tillgängliga vattenresurser, vattenskyddsområden och hot och påverkan på kommunens vattenförsörjning.
4.2 Regional vattenförsörjningsplan
För Göteborgsregionens tretton medlemskommuner finns en regional
vattenförsörjningsplan framtagen och antagen i GRs förbundsstyrelse i maj 2014.
Den regionala vattenförsörjningsplanen är även antagen individuellt i samtliga tretton medlemskommuner som ett inriktningsdokument för arbetet med en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i regionen.
Arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen genomfördes i arbetsgrupp med representanter från GR, flera av medlemskommunerna och konsult. Till arbetsgruppen knöts även en förankringsgrupp med kommunernas VA-chefer och ett chefsnätverk inom avfall och VA.
I den regionala vattenförsörjningsplanen definieras en vision, tre målområden och nio delmål för att uppfylla visionen. Ett av delmålen ”Tillgång till råvatten av god kvalitet” behandlar särskilt vattenskydd och föreslår ett antal åtgärder för att detta ska bli verkningsfullt och heltäckande inom regionen.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan
Gällande översiktsplan för Mölndals stad antogs av kommunfullmäktige 2006-03-29. Översiktsplanen är en fysisk plan som ska fungera vägledande i beslut som gäller kommunens gemensamma intressen, bl.a. användning av mark- och vattenområden. I Figur 4 visas rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 vad gäller markanvändning i området kring Rådasjön.
Figur 4. Utsnitt ur karta visande rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 för Mölndal. Området kring Rådasjön berörs främst av strandskydd (F4) och kulturreservat (F5), samt detaljplaner på sjöns västra sida (D1).
Arbete med en ny översiktsplan för Mölndal pågår. Utställning är planerad till våren 2021. Arbetet följer Boverkets modell för översiktsplaner ÖP 2.0 och det förväntas bli ett effektivt sätt att säkerställa att hänsyn till vattenskyddsområde tas i respektive plan för om ett område berörs av beslutat, men även framtida skyddsföreskrifter. I området inom Mölndal som ligger inom föreslaget vattenskyddsområde är fysisk planering för nya exploateringar begränsat.
Den gällande översiktsplanen för Härryda antogs 2012 och berör stora delar av tillrinningsområdet till Rådasjön och därmed större områden inom det föreslagna vattenskyddsområdet än vad Mölndals översiktplan gör. Ett antal områden inom Härryda kommun som berör Rådasjöns avrinningsområde finns utpekade som framtida verksamhetsområden. I Figur 5 visas ett utsnitt ur
markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012 där planer på utökade
13 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
företagspark framgår. Utöver det planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet samt ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet (se även Bilaga C5c).
Figur 5. Utsnitt ur markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012. Grön färg är naturreservat, orange färg är befintliga bostäder, mörkt röda områden är utbyggnadsområden på kort sikt, ljusare röda är utbyggnadsområden på lång sikt och violetta områden är befintliga verksamheter eller utbyggnadsområden för verksamheter.
Härryda kommun har liksom Mölndals stad ett pågående ÖP-arbete med planerat samråd under våren 2021 och ett antagande hösten 2022. Härryda kommun har etablerat fungerande och effektiva processer för att i planskedet ta hand om och hantera vattenskyddsområden och se till att dessa omhändertas och hanteras.
Inom Härryda kommun finns ett upparbetat arbetssätt mellan plan- och bygglovsverksamheten och VA-verksamheten samt Miljö- och
hälsoskyddsverksamhet där frågor som rör vattenskyddsområden hanteras.
Inom tillrinningsområdet finns även delar av framförallt Partille och Lerums kommuner, där respektive översiktsplaner kan innehålla information om planerad markanvändning för områden som tillrinner Rådasjön. Dessa ytor är dock
begränsade i jämförelse med Mölndals och Härryda kommuner och beskrivs därför inte ytterligare här.
5.1.2 Detaljplaner
Ett stort antal detaljplaner finns antagna inom vattentäktens tillrinningsområde, se Figur 6, men bedöms inte vara relevanta att beskriva ytterligare i detta tekniska underlag.
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Figur 6. Antagna detaljplaner inom närområdet till Rådasjön, t.h. detaljplaner inom Mölndals Stad, t.v. detaljplaner inom Härryda kommun.
5.2 Skyddade områden 5.2.1 Riksintressen
Inom Rådasjöns avrinningsområde finns olika riksintressen, där Landvetter flygplats, Göteborgs dricksvattenförsörjning, korridor för Götalandsbanan, Rv40 samt befintlig järnväg utgör de objekt som antingen är potentiella riskobjekt eller på annat sätt har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen från Rådasjön.
Utöver dessa riksintressen är det främst riksintresse för friluftslivet som berör Rådasjöns avrinningsområde. Se Figur 7 för illustration av riksintressen mellan Mölndal och Härryda.
Figur 7. Riksintressen mellan Mölndal och Härryda (utklipp från Boverkets karttjänst). Rådasjön berörs främst av riksintresse för kulturmiljövården
(rödskrafferade områden), korridor för Götalandsbanan, Rv 40 och riksintresse för friluftsliv (gulrutigt område). Notera att riksintresse för dricksvattenförsörjning inte redovisas på denna karta (se istället Figur 3).
15 av 74
cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett antal naturreservat och andra typer av områden skyddade för natur- och/eller kulturvärden. I direkt anslutning till Rådasjön är det främst Rådasjöns naturreservat, Natura 2000-området Labbera och Gunnebo kulturreservat som berörs av ett vattenskyddsområde (Figur 8).
Även naturreservaten Bråtaskogen och Gallhålan, som förvaltas av Länsstyrelsen, berörs av ett vattenskyddsområde för Rådasjön, men är inte direkt i kontakt med Rådasjön utan har istället avrinning mot Landvettersjön (Gallhålan) eller
Mölndalsån inne i Mölnlycke via Bråtabäcken. Någon konflikt mellan skötselplaner för dessa naturreservat och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet bedöms därför inte uppkomma.
Figur 8. Skyddad natur (utklipp från Naturvårdsverkets karttjänst). På kartan redovisas naturreservat (grönskrafferade områden), kulturreservat (violett
skrafferat område) och Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet (blått skrafferat område).
5.3 Viktiga intressen inom tillrinningsområdet 5.3.1 Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag
Härryda kommun planerar att bygga ett nytt vattenverk i Hindås, med
råvattenintag i Västra Nedsjön. Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd 2017-01-19 (M 3593-15) till anläggningen med intagsledningar och pumpstation.
Tillståndet ger Härryda kommun rätt till ett uttag av högst 2,4 miljoner m3/år, dock maximalt 8 640 m3/d. Detta motsvarar ett medeluttag över året på 76 l/s och ett maxuttag på 100 l/s för enskilt dygn.
Den nya vattentäkten innebär att Härryda kommun har tagit fram ett nytt förslag till vattenskyddsområde för Nedsjöarna, som ersätter det äldre
nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx
beslut efter revideringar 2017-04-22. I Figur 9 redovisas förslag till vattenskyddsområde med primär, sekundär och tertiär skyddszon.
Figur 9. Förslag på vattenskyddsområde för Nedsjöarnas vattentäkt ( från Härryda kommuns hemsida 171229).
5.3.2 Reglering av Mölndalsån
Mölndalsån och dess biflöden är reglerade genom ett flertal dammar. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. Det finns dessutom en kraftverksdamm byggd 1978 vid Bugärde, vilket är det enda vattenkraftverket i Mölndalsån. Denna damm är dock för tillfället tömd på vatten och kraftverket
Mölndalsån och dess biflöden är reglerade genom ett flertal dammar. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. Det finns dessutom en kraftverksdamm byggd 1978 vid Bugärde, vilket är det enda vattenkraftverket i Mölndalsån. Denna damm är dock för tillfället tömd på vatten och kraftverket