Det är viktigt att påpeka att de skillnader som iakttagits, gällande såväl ålderskategorierna som de geografiska kategoriseringarna, generellt är förhållandevis små och att det fanns stora skillnader mellan olika informanter i samtliga kategorier. Det är också viktigt att framhålla att det inte framkom någon märkbar skillnad i 7 av frågorna (olika frågor för ålderskategorierna och de geografiska kategorierna), vilket motsvarar strax över två femtedelar av de informationsgivande frågorna (frågorna 9–25) mellan såväl ålderskategorierna som de geo-grafiska kategorierna. Det tyder således på att det finns stora likheter mellan respektive kate-gorier.
De skillnader som iakttagits mellan de två ålderskategorierna, 45 år eller yngre och 46 år eller
äldre, karaktäriserar sig så att det framstår som att den äldre lärarkategorin i en större
utsträckning ansåg att elevernas samtliga språk bör tillvaratas och de prioriterade oftare att förmedla flerspråkighetens styrkor. Det framkom också att de äldre lärarna hade en mer tillåtande och uppmuntrande inställning till flerspråkighet i undervisningssammanhang. Det ska dock påtalas att en något större andel av den yngre lärarkategorin än den äldre upplevde att elevernas svenskkunskaper gynnades av att fler språk blev inkluderade i undervisningen,
men att den äldre kategorin i större utsträckning upplevde att elevernas kunskaper blev mycket
bättre genom den språkliga inkluderingen. Det visade sig vidare att en större andel lärare i den
äldre kategorin inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen men att den yngre lärarkategorin hade en större andel lärare som ofta inkluderade flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Vidare framkom det också att de äldre lärarna hade ett mer utvecklat samarbete med modersmålslärarna. Sammantaget framstår det således som att den äldre lärarkategorin som helhet bedriver en undervisning som kan betraktas som mer flerspråkig än den undervisning som den yngre lärarkategorin bedriver. Det är därför också intressant att en större del av den äldre lärarkategorin än av den yngre lärarkategorin upplever osäkerhet i hur undervisningen påverkas av att eleverna också får använda andra språk än svenska.
För de geografiska kategorierna framstår skillnaderna sammanfattningsvis på följande sätt. I större tätortsområde synliggörs oftare flerspråkigheten i de fysiska miljöerna. Här blir också förmedlandet av flerspråkighetens värde i högre utsträckning prioriterat. Lärarna i större
tätortsområde upplever också att de i högre utsträckning uppmuntrar sina elever till att också
läsa på sina andra språk och tillåtelsen till att elever först använder andra språk än svenska för formulerandet av texter som sedan översätts till svenska. I mindre tätortsområde och glesbygd framstår det däremot som att lärarna oftare har utvecklat samarbete med modersmålslärarna och oftare använder elevernas andra språk för förtydligande av undervisningsinnehållet.
8 Vidare forskning
Studien har visat att en stor del av svensklärarna, i varierande utsträckning inkluderar fler-språkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Dock finns det en del lärare som inte, eller i liten utsträckning gör det. Därför hade en utgångspunkt för vidare forskning kunnat vara att undersöka vilka insatser som skulle behövas för att även de lärarna ska börja eller öka inkluderandet av flerspråkiga undervisningspraktiker i sin undervisning.
I studien framkommer det tydligt att en stor del av svensklärarna uppmuntrar sina elever till att också läsa litteratur på andra språk än svenska. Dock framkommer det att antalet språk som det finns litteratur på är kraftigt begränsat och att det är förhållandevis vanligt att det finns litteratur på olika språk i klassrummet. De resultaten är således motsägelsefulla och det öppnar därför också upp för vidare forskning. Hur sker uppmuntrandet till läsning på elever-nas andra språk? Uppmuntrar lärarna eleverna till att läsa litteratur på andra språk i skolan eller på fritiden? Är det verkligen så att lärarna uppmuntrar eleverna till det eller är det en felaktig bild lärarna har över hur de brukar arbeta?
I studien framkommer det att de äldre lärarna i högre grad inkluderar flerspråkiga under-visningspraktiker och har en mer positiv inställning till flerspråkighet i undervisningen än vad de yngre lärarna har. Det tyder således på att den progression som tidigare har identi-fierats där skolans undervisning har gått mot ett mer flerspråkigt undervisningsklimat (se Svensson et al., 2018, s. 27–29) har avstannat eller till och med börjat vända mot ett mer enspråkigt förhållningssätt. Är det så kan det få negativa konsekvenser för skolans fler-språkiga elever och därför legitimerar det vidare undersökningar.
Generellt är också de skillnader som framkommit mellan de olika jämförda kategorierna förhållandevis små och därför skulle vidare forskning behövas för att fastslå eller dementera de framkomna skillnaderna.
Referenslista
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Ejlertsson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Annika. (2018). Kvantitativ metod från början. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
García, Ofelia. (2011). Education, Multilingualism and Translanguaging in the 21st Century.
Hämtad 2020-11-05 från
https://ofeliagarciadotorg.files.wordpress.com/2011/02/education-multilingualism-translanguaging-21st-century.pdf
García, Ofelia & Wei, Li. (2018). Translanguaging – flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.
Ganuza, Natalia. & Hedman, Christina. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Nordand, 2(1), 4–22.
https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2018-01-01.
Håkansson, Gisela. (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Institutet för språk och folkminnen. (2020). Språken i Sverige. Hämtad 2020-10-28 från
https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/spraken-i-sverige.html
Lindberg, Inger. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård – tidskrift utgiven av Svenska
Språknämnden. 2002(4) 22–28. Hämtad 2020-10-29 från
https://www.isof.se/download/18.42699e142b734b551687/1529494719830/Spr%C3%A5k v%C3%A5rd%202002-4.pdf
Lindberg, Inger. & Hyltenstam, Kenneth. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I Anna Flyman Mattsson. & Catrin Norrby (red.) Language Acquistion and Use in
Multilingual Contexts. Lund: Lunds universitet. 122–141. Hämtad 2020-10-29 från
https://pdfs.semanticscholar.org/377e/394992c578d24e98c4deb0b26b3b7a9301ce.pdf?_g a=2.177459365.1033738806.1603975479-39114137.1603975479
Lundahl, Bo. (2019). Engelsk språkdidaktik – texter, kommunikation, språkutveckling (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Berit. (2017) Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext, Educare - vetenskapliga
skrifter, (1) 9–26. doi: 10.24834/educare.2017.1.2.
Lyngfelt, Anna. (2015). Om andetsprogselevers læsning af skønlitterære tekster og
tekstproduktion. I Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum (red). Literacy i læringskontekster. Aarhus: Klim
SFS 2009:600. Språklag (2009:600). Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600
SFS 2010:800. Skollag (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från
SFS 2011:185. Skolförordningen (2011:185). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-11-04 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ce5f/1553967644577/pdf3 858.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad
2019. 6 uppl., Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-10-08 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2020a). Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2019/20. (Dnr 5.1.1–2019:387 / 2020-03-26). Sveriges officiella statistik. Hämtad 2020-10-29 från
https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9149d0/1585039519111/pdf6 477.pdf
Skolverket. (2020b). Forskning om flerspråkighet. Hämtad 2020-10-28 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet
Skolverket. (2020c). Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2019/2020 (Dnr 5.1.1– 2020:211 / 2020-03-12). Sveriges officiella statistik. Hämtad 2020-12-31 från
https://skr.se/download/18.6ab656af173e18e05342ee37/1597394204223/Skolverkets_pro gnos_pedagogisk_personal_i_skola_och_vuxenutbildning_2019_2020.pdf
Skuabb-Kangas, Tove. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber läromedel Lund
Svensson, Gudrun. (2018). Transspråkande –bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Skolverket. Hämtad 2020-10-27 från
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf830a/157475162 9547/translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf
Svensson, Gudrun., Rosén, Jenny., Straszer, Boglárka. & Wedin, Åsa. (2018). Greppa
flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. Hämtad
2020-10-30 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3905
Torpsten, Ann-Christin. (2018) Translanguaging in a Swedish Multilangual Classroom.
Multicultural Perspectives. 20(2), 104-110. DOI: 10.1080/15210960.2018.1447100.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar. (2016). Enkätboken 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-10-08 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-12-23 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vuorenpää, Sari. (2016). Litteracitet genom interaktion. [Doktorsavhandling, Södertörns Högskola] tillgänglig:
Wedin, Åsa. (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand, 1(01), 45–61.