Går några generella mönster att iaktta i förhållande till lärarnas ålder och geografiska

I dokument Svensklärares förhållningsätt till flerspråkighet i svenskundervisningen (sidor 47-53)

Det är viktigt att påpeka att de skillnader som iakttagits, gällande såväl ålderskategorierna som de geografiska kategoriseringarna, generellt är förhållandevis små och att det fanns stora skillnader mellan olika informanter i samtliga kategorier. Det är också viktigt att framhålla att det inte framkom någon märkbar skillnad i 7 av frågorna (olika frågor för ålderskategorierna och de geografiska kategorierna), vilket motsvarar strax över två femtedelar av de informationsgivande frågorna (frågorna 9–25) mellan såväl ålderskategorierna som de geo-grafiska kategorierna. Det tyder således på att det finns stora likheter mellan respektive kate-gorier.

De skillnader som iakttagits mellan de två ålderskategorierna, 45 år eller yngre och 46 år eller

äldre, karaktäriserar sig så att det framstår som att den äldre lärarkategorin i en större

utsträckning ansåg att elevernas samtliga språk bör tillvaratas och de prioriterade oftare att förmedla flerspråkighetens styrkor. Det framkom också att de äldre lärarna hade en mer tillåtande och uppmuntrande inställning till flerspråkighet i undervisningssammanhang. Det ska dock påtalas att en något större andel av den yngre lärarkategorin än den äldre upplevde att elevernas svenskkunskaper gynnades av att fler språk blev inkluderade i undervisningen,

men att den äldre kategorin i större utsträckning upplevde att elevernas kunskaper blev mycket

bättre genom den språkliga inkluderingen. Det visade sig vidare att en större andel lärare i den

äldre kategorin inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen men att den yngre lärarkategorin hade en större andel lärare som ofta inkluderade flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Vidare framkom det också att de äldre lärarna hade ett mer utvecklat samarbete med modersmålslärarna. Sammantaget framstår det således som att den äldre lärarkategorin som helhet bedriver en undervisning som kan betraktas som mer flerspråkig än den undervisning som den yngre lärarkategorin bedriver. Det är därför också intressant att en större del av den äldre lärarkategorin än av den yngre lärarkategorin upplever osäkerhet i hur undervisningen påverkas av att eleverna också får använda andra språk än svenska.

För de geografiska kategorierna framstår skillnaderna sammanfattningsvis på följande sätt. I större tätortsområde synliggörs oftare flerspråkigheten i de fysiska miljöerna. Här blir också förmedlandet av flerspråkighetens värde i högre utsträckning prioriterat. Lärarna i större

tätortsområde upplever också att de i högre utsträckning uppmuntrar sina elever till att också

läsa på sina andra språk och tillåtelsen till att elever först använder andra språk än svenska för formulerandet av texter som sedan översätts till svenska. I mindre tätortsområde och glesbygd framstår det däremot som att lärarna oftare har utvecklat samarbete med modersmålslärarna och oftare använder elevernas andra språk för förtydligande av undervisningsinnehållet.

8 Vidare forskning

Studien har visat att en stor del av svensklärarna, i varierande utsträckning inkluderar fler-språkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Dock finns det en del lärare som inte, eller i liten utsträckning gör det. Därför hade en utgångspunkt för vidare forskning kunnat vara att undersöka vilka insatser som skulle behövas för att även de lärarna ska börja eller öka inkluderandet av flerspråkiga undervisningspraktiker i sin undervisning.

I studien framkommer det tydligt att en stor del av svensklärarna uppmuntrar sina elever till att också läsa litteratur på andra språk än svenska. Dock framkommer det att antalet språk som det finns litteratur på är kraftigt begränsat och att det är förhållandevis vanligt att det finns litteratur på olika språk i klassrummet. De resultaten är således motsägelsefulla och det öppnar därför också upp för vidare forskning. Hur sker uppmuntrandet till läsning på elever-nas andra språk? Uppmuntrar lärarna eleverna till att läsa litteratur på andra språk i skolan eller på fritiden? Är det verkligen så att lärarna uppmuntrar eleverna till det eller är det en felaktig bild lärarna har över hur de brukar arbeta?

I studien framkommer det att de äldre lärarna i högre grad inkluderar flerspråkiga under-visningspraktiker och har en mer positiv inställning till flerspråkighet i undervisningen än vad de yngre lärarna har. Det tyder således på att den progression som tidigare har identi-fierats där skolans undervisning har gått mot ett mer flerspråkigt undervisningsklimat (se Svensson et al., 2018, s. 27–29) har avstannat eller till och med börjat vända mot ett mer enspråkigt förhållningssätt. Är det så kan det få negativa konsekvenser för skolans fler-språkiga elever och därför legitimerar det vidare undersökningar.

Generellt är också de skillnader som framkommit mellan de olika jämförda kategorierna förhållandevis små och därför skulle vidare forskning behövas för att fastslå eller dementera de framkomna skillnaderna.

Referenslista

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.

Ejlertsson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika. (2018). Kvantitativ metod från början. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.

García, Ofelia. (2011). Education, Multilingualism and Translanguaging in the 21st Century.

Hämtad 2020-11-05 från

https://ofeliagarciadotorg.files.wordpress.com/2011/02/education-multilingualism-translanguaging-21st-century.pdf

García, Ofelia & Wei, Li. (2018). Translanguaging – flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.

Ganuza, Natalia. & Hedman, Christina. (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. Nordand, 2(1), 4–22.

https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2018-01-01.

Håkansson, Gisela. (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Institutet för språk och folkminnen. (2020). Språken i Sverige. Hämtad 2020-10-28 från

https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/spraken-i-sverige.html

Lindberg, Inger. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård – tidskrift utgiven av Svenska

Språknämnden. 2002(4) 22–28. Hämtad 2020-10-29 från

https://www.isof.se/download/18.42699e142b734b551687/1529494719830/Spr%C3%A5k v%C3%A5rd%202002-4.pdf

Lindberg, Inger. & Hyltenstam, Kenneth. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I Anna Flyman Mattsson. & Catrin Norrby (red.) Language Acquistion and Use in

Multilingual Contexts. Lund: Lunds universitet. 122–141. Hämtad 2020-10-29 från

https://pdfs.semanticscholar.org/377e/394992c578d24e98c4deb0b26b3b7a9301ce.pdf?_g a=2.177459365.1033738806.1603975479-39114137.1603975479

Lundahl, Bo. (2019). Engelsk språkdidaktik – texter, kommunikation, språkutveckling (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Berit. (2017) Enspråkig undervisning i flerspråkig kontext, Educare - vetenskapliga

skrifter, (1) 9–26. doi: 10.24834/educare.2017.1.2.

Lyngfelt, Anna. (2015). Om andetsprogselevers læsning af skønlitterære tekster og

tekstproduktion. I Dagrun Skjelbred & Aslaug Veum (red). Literacy i læringskontekster. Aarhus: Klim

SFS 2009:600. Språklag (2009:600). Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600

SFS 2010:800. Skollag (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från

SFS 2011:185. Skolförordningen (2011:185). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-28 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-11-04 från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ce5f/1553967644577/pdf3 858.pdf

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad

2019. 6 uppl., Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-10-08 från

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2020a). Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2019/20. (Dnr 5.1.1–2019:387 / 2020-03-26). Sveriges officiella statistik. Hämtad 2020-10-29 från

https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9149d0/1585039519111/pdf6 477.pdf

Skolverket. (2020b). Forskning om flerspråkighet. Hämtad 2020-10-28 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet

Skolverket. (2020c). Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2019/2020 (Dnr 5.1.1– 2020:211 / 2020-03-12). Sveriges officiella statistik. Hämtad 2020-12-31 från

https://skr.se/download/18.6ab656af173e18e05342ee37/1597394204223/Skolverkets_pro gnos_pedagogisk_personal_i_skola_och_vuxenutbildning_2019_2020.pdf

Skuabb-Kangas, Tove. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber läromedel Lund

Svensson, Gudrun. (2018). Transspråkande –bakgrund, teorier och praktiknära exempel. Skolverket. Hämtad 2020-10-27 från

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf830a/157475162 9547/translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf

Svensson, Gudrun., Rosén, Jenny., Straszer, Boglárka. & Wedin, Åsa. (2018). Greppa

flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. Hämtad

2020-10-30 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3905

Torpsten, Ann-Christin. (2018) Translanguaging in a Swedish Multilangual Classroom.

Multicultural Perspectives. 20(2), 104-110. DOI: 10.1080/15210960.2018.1447100.

Trost, Jan & Hultåker, Oscar. (2016). Enkätboken 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-10-08 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-12-23 från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Vuorenpää, Sari. (2016). Litteracitet genom interaktion. [Doktorsavhandling, Södertörns Högskola] tillgänglig:

Wedin, Åsa. (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand, 1(01), 45–61.

Bilagor

I dokument Svensklärares förhållningsätt till flerspråkighet i svenskundervisningen (sidor 47-53)