Bedömningen sker av en särskild nämnd – Vållandenämnden – utsedd av arbetsmark nadens parter. Nämnden består av domare från hovrätt och tingsrätt. Nämnden är ingen domstol utan avger ett utlåtande som skaderegleringen grundas på. Om Vållandenämnden bedömer att arbetsgivaren har vållat arbetsskadan beräknar Afa Försäkring hur stor inkomstförlusten är och lämnar ersättning för denna.
Den skadade, skyddsom budet och arbetsgivaren lämnar sin version och undertecknar blankett för vållandeutredning.
Anmälan i ett vållandeärende
Anser den skadade att arbetsgivaren varit vållande till arbetsskadan ska detta anges i skadeanmälan till Afa Försäkring. Hur och varför behöver inte anges i anmälan. När skadereg-leraren får anmälan och ser att den skadade angett vållande sänder skaderegskadereg-leraren – efter det att skadan har godkänts som en arbetsskada – en särskild Afa-blankett ’’Ut-redningsunderlag Vållande – arbetssjukdomar’’ alternativt ’’Ut’’Ut-redningsunderlag Vållande – olycksfall’’ till den skadade.
Hur ska utredningen göras?
Det är den skadade som ska skicka in de uppgifter som hon eller han vill åberopa som bevis.
Som underlag för ifyllande av adekvata uppgifter har den skadade Afa Försäkrings särskilda blankett för aktuell vållandeprövning. Alla uppgifter som den skadade vill åberopa ska fram-gå av de inskickade handlingarna. Den skadade bör därför så noggrant som möjligt beskriva i utredningsblanketten de förhållanden som orsakat sjukdomen till exempel arbetssättet, bristande skyddsutrustning, bristande ventilation och på vilket sätt arbets givaren varit för-sumlig. Det är också viktigt att redovisa hos vilka arbetsgivare och under vilka tidsperioder man varit utsatt för dessa förhållanden.
Vidare bör den skadade ange när arbetsgivaren första gången fick kännedom om att hon eller han hade besvär. Hänvisa gärna till Försäkringskassans utredning och ange vad det är som är viktigt i den. Förklara fackord och skicka gärna med foto, ritning, film eller liknande.
Blanketten ska därefter lämnas till arbetsmiljöombud/skyddsombud och arbetsgivare som ska lämna sina synpunkter på orsaken till arbetssjukdomen och på de uppgifter som läm-nats av den skadade. Samtliga ska ha undertecknat blanketten. Om någon annan har utrett arbetssjukdomen – som till exempel Arbetsmiljöverket, företagshälsovården eller arbets-miljökommittén – bör en kopia av den utredningen bifogas utredningsblanketten som sänds till skaderegleraren.
När underlaget kommer in till Afa Försäkring sammanställs det och överlämnas till Vållande-nämnden.
Vållandenämndens bedömning
När underlaget kommer in till Vållandenämnden ser nämnden i första hand till vad som kan ha orsakat skadan, vilket arbetssätt som användes, vilka skyddsanordningar som fanns, om de fungerade eller inte, vilka instruktioner som gällde och så vidare. Först när Vållande-nämnden vet detta kan den ta ställning till om arbetsgivaren vållat arbetssjukdomen eller olycksfallet av oaktsamhet.
Vållandenämnden genomför inga vittnesförhör utan allt måste finnas i utredningen. Till stöd för bedömning använder nämnden Arbetsmiljöverkets föreskrifter för den aktuella verksamheten. Nämnden ställer det konkreta fallet mot föreskrifterna och ser om arbets-givaren brustit i sina skyldigheter. Nämnden väger även in sådana faktorer som verksam-hetens ’’relativa farlighet’’ såsom hög risk för skada och om arbetsgivaren känt till att andra anställda tidigare haft liknande besvär. Slutsatsen kan bli att arbetsgivaren borde ha insett att besvär skulle kunna uppstå och därför borde ha vidtagit mer kraftfulla förebyggande åtgärder. Arbetsgivaren får i så fall anses ha vållat arbetssjukdomen av oaktsamhet.
Vållandenämnden har parternas uppdrag att bedöma om den skadade är berättigad till full ersättning för inkomstförlust och kostnader – i vissa fall även rätten till ersättning för sveda och värk – inte att ’’fälla’’ en arbetsgivare eller att döma någon straffrättsligt.
Det har klart framgått att vållandeutredningen är mycket bättre i de fall där facket, till exempel försäkringsinformatören, hjälpt den skadade med utredningen. Tyvärr är det relativt ofta så att det är magert med uppgifter från arbetsmiljöombudet/skyddsombudet i vållandeutredningen. Arbetsmiljöombudet bör kunna tillföra utredningen uppgifter om till exempel att andra anställda haft liknande besvär tidigare, vilka förebyggande åtgärder som vidtagits eller inte, vilka regler och rutiner som gällde och så vidare. Arbetsmiljöombudet är även den som i regel deltagit vid arbetsmiljöronder och har tillgång till inspektions protokoll.
Observera att Vållandenämnden inte inhämtar kompletterande uppgifter. Nämnden gör sin bedömning enbart på grundval av de skriftliga uppgifterna som kommit in med vållande-utredningen. Det är den skadade som ska visa – det vill säga bevisa att arbetsgivaren varit vållande till arbetsskadan. Brister i utredningen är ofta till nackdel för den skadade.
Hittills har drygt 50 procent av alla prövade vållandeärenden bifallits.
Omprövning
Vållandenämnden kan till skillnad mot allmän domstol ta upp frågan på nytt om den skadade kommer in med nya uppgifter.
SYNNERLIGA SKÄL
Enligt ett förhandlingsprotokoll daterat den 30 november 1994 mellan parterna inom kom-mun- och landstingsområdet kan TFA-KL lämna full ersättning för inkomstförlust och kost-nader om det föreligger ’’synnerliga skäl’’ i samband med en arbetsskada. Vid synnerliga skäl fanns inte heller tidigare krav på minsta sjukskrivningstid. Enligt KL-avtalet kan synnerliga skäl föreligga när en arbetstagare utsätter sig för fara för att rädda liv eller egendom. Det kan även vara fråga om andra skadefall som inträffat under extraordinära förhållanden och som har en koppling till kommun- och regionanställdas speciella arbetsförhållanden.
Några kortfattade exempel där synnerliga skäl kan föreligga:
En undersköterska inom äldreomsorgen som utsatts för brandrök då hon tillsammans med annan personal hjälpt en boende ut från en brinnande lägenhet. Besvären medförde en kortare sjukskrivning på grund av andningsbesvär.
Ett hemvårdsbiträde var tvungen att fullfölja ett hembesök hos en svårt sjuk pensionär trots att det rådde snökaos och alla andra besök var inställda. Hemvårdsbiträdet skadade sig allvarligt på väg från pensionären då hon halkade i en snövall.
Enligt ett särskilt avtal (undertecknat den 1 april 1997) föreligger synnerliga skäl generellt när brandpersonal skadas i samband med insats vid brand eller annat nödläge. Undantag:
synnerliga skäl föreligger inte under utryckningen till och från insatsen eller under övning.