Det gemensamma är det bästa

Vänsterpartiet vill ha en demokratisk, jämlik och hållbar stad där medborgarna har möjlighet att påverka stadsplaneringen. Vi eftersträvar levande miljöer där vi erbjuds det mesta vi behöver i våra liv, oavsett om vi bor på landsbygden, i en mindre ort eller i en större stad. Det handlar om olika typer av bostäder, arbetsplatser, tillgång till

offentlig service som barnomsorg, skola, fritids, vårdcentraler, äldreboende och kommunala förvaltningar. Men också dagligvaruhandel, kollektivtrafik, icke- kommersiella möteslokaler och grönområden och natur. Ytor för spontanidrott och tillgängliga samlingslokaler ska finnas med redan i samhällsplaneringen. I kommunerna finns omfattande behov av investeringar i nya offentliga lokaler, såsom förskolor, skolor, gruppboenden och äldreboenden, för att möta den demografiska utvecklingen. Det finns också stora behov av investeringar för att upprätthålla standard och för att möta förändrade arbetssätt. Enligt de demografiskt betingade behoven skulle det enligt SCB behöva byggas ca 719 förskolor, 398 grundskolor, 278 gymnasieskolor, 700 äldreboenden samt 93 vårdcentraler fram till 2026. Flera kommuner har för perioden 2021–2023 redan planerade investeringar. Det fanns redan före coronapandemin en stor diskrepans mellan vad som behövs, vad som är planerat och vad som verkligen byggs. Just nu är dessutom osäkerheten mycket stor om hur kommunerna kommer att hantera sina planerade investeringar i år och kommande år. Vänsterpartiet föreslår:

12.2.1 Investeringsstöd för samhällsfastigheter

Investeringsbehoven som följer på den demografiska utvecklingen har medfört ökad skuldsättning för både kommuner och regioner. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att staten tar ansvar och bidrar till att viktiga samhällsfastigheter som är nödvändiga för

olika välfärdsfunktioner faktiskt byggs. Det är en viktig investering för framtiden. Det föreslagna stödet är både ett sätt att bistå kommuner och regioner i en svår tid och att bidra till ett bättre samhällsbygge för oss alla.

Etableringen av new public management och konsulttjänster inom välfärden har inneburit ett minskat inflytande för de som arbetar i verksamheten. Nybyggnation och renovering av befintliga byggnader måste ske i samarbete med de som sedan ska arbeta i lokalerna och se till att välfärden fungerar på bästa möjliga sätt.

Det finns ett stort behov både av nya förskolor och skolor. Det beror på en

kombination av kraftigt ökande barn- och ungdomskullar och av att många av dagens skolor är slitna, bristfälligt underhållna och inte anpassade för ett modernt lärande. Många skolor är i akut behov av nya lokaler vilket gör att man bl.a. använder sig av tillfälliga lokaler eller tvingas utöka antal elever per klass. Det är både förskolor, grundskolor, men även gymnasieskolor som behöver byggas.

Det finns ca 2 miljoner personer 65 år eller äldre. Av dessa bor ca 5,1 procent på särskilda boenden för äldre. Andelen äldre förväntas öka framöver. Enligt SCB

beräknas drygt 7 procent av befolkningen vara 80 år eller äldre år 2030. Det ställer krav på kommunerna att erbjuda moderna äldreboenden som svarar mot behoven.

Det finns också stora investeringsbehov gällande byggnader avsedda för hälso- och sjukvård hos regionerna. I det ingår också att bygga om sjukhus, vårdcentraler och andra vårdinrättningar både för att motsvara krav och riktlinjer för en modern vård och för en god arbetsmiljö.

Som ett svar på ett omfattande behov i en tid av kris föreslår vi ett tillfälligt stöd under tre år där staten står för en del av investeringskostnaderna. Kommuner och regioner ska kunna söka stödet som innebär en statlig medfinansiering om 10 procent för upprustning och 20 procent för nybyggnation. Det ska även ställas krav på

energiförbrukning och klimatåtgärder för att få ta del av stödet. Stödet, nivån på medfinansieringen och det fortsatta behovet av stödet bör utvärderas för att eventuellt justeras och fortsätta längre än den föreslagna treårsperioden.

För detta ändamål avsätter vi 10 miljarder kronor 2021 och sedan 15 miljarder kronor för 2022 respektive 2023.

12.2.2 Tillgängliga lokaler och öppen fritidsverksamhet

Tillgången till lokaler är en förutsättning för att föreningslivet och den ideella sektorn ska kunna bedriva olika typer av verksamhet. Det kan handla om allaktivitetshus, eller om att tillhandahålla skollokaler på kvällstid och helger. I flera kommuner finns

dessutom s.k. ungdomens hus och andra former av öppen fritidsverksamhet. Öppen fritidsverksamhet är inte ett lagstiftat område och därför drabbas verksamheterna ofta av nedskärningar vid sparkrav i kommunerna.

Förutsättningarna för vilken typ av verksamhet som kan bedrivas varierar dock. Förslaget innebär därför ett stöd till kommuner och föreningar i syfte att tillgänggöra lokaler och spontan fritidsverksamhet. Det kan t.ex. handla om att hålla skollokaler öppna efter skoldagens slut och/eller integrera biblioteks- och kulturskoleverksamhet med annan verksamhet. Ytterligare ett exempel är hur man på mindre orter kan använda sig av ”den rullande bygdegården”. Många orter har ingen fritidsgård, men däremot en bygdegård eller hemgård som skulle kunna användas även för ungdomsverksamhet. ”Den rullande bygdegården” är en släpvagn med material för olika aktiviteter som sport, teater, spel, filminspelning och annat. Stödet är i form av en pott som kommuner och föreningar kan söka pengar från. Vi avsätter 100 miljoner kronor per år för detta ändamål.

12.2.3 Lekparker, parklekar och spontanidrott

Det offentliga rummet ska inkludera barn och unga. Det innebär bl.a. att det måste finnas tillgång till ickekommersiella mötesplatser i närmiljön oavsett var man bor. Det kan handla om attraktiva lekplatser, bemannade parklekar med pedagogisk verksamhet eller om ytor för olika typer av spontanidrott. Det är viktigt att planeringen utgår både från flickor och pojkars intressen. Vänsterpartiet föreslår ett stöd i form av en pott som kommunerna kan söka pengar från för investeringar i lekparker, parklekar och ytor för spontanidrott. För att få ta del av stödet måste man uppnå krav på tillgänglighet. Det ska också göras en konsekvensanalys utifrån tydliga jämställdhetsmål. Vi avsätter 500 miljoner kronor per år för detta ändamål.

12.2.4 Servicebussar för det svikna Sverige

Vänsterpartiet vill återuppbygga samhällsservicen i glesbygden och förorten. Därför vill vi bl.a. satsa på särskilda bussar som ska tillgängliggöra viktig samhällsservice till områden där det offentliga har monterats ner. Genom bussen ska det t.ex. vara möjligt att få varor beställda från exempelvis apoteket, Systembolaget eller lanthandeln och att få hjälp och service med digitala tjänster till andra myndigheter. Personal från

exempelvis Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen kan turas om att åka med. Till boende i skärgården ska båtar leverera det som behövs och i storstädernas förorter kan det inrättas fasta lokaler.

Ett första steg är att genomföra pilotsatsningar. Genom att testa verksamhet på ett par orter från varje kategori, dvs. glesbygd, förort och skärgård, ges större underlag kring vilken typ av service som det finns samma behov av och hur de kan skilja sig åt. Stödet beräknas räcka till att täcka kostnaderna för uppsökande service på heltid i en tredjedel av Sveriges kommuner. Medlen utbetalas till Tillväxtverket/Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna och näringsidkarna. Vi avsätter 120 miljoner kronor per år för detta ändamål.