Ekosystemtjänster
Strecksatsen framhåller människans behov av fungerande ekosystem, samt att skadade eller överutnyttjade ekosystem måste få återhämta sig så att de långsiktigt kan generera ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är funktioner hos ekosystemen som på olika sätt är nödvändiga eller nyttiga för människan. Några exempel är pollinering, rent vatten, tillgången till fisk, virke, vilt, svamp samt kulturmiljö- och naturupplevelser.
Diskussionen om ekosystemtjänster är relativt ny, men de behandlas utförligt bland annat i de internationella rapporterna Millennium Ecosystem Assessment50 och The Economics of Ecosystems and Biodiversity51. Ekosystemtjänster påverkas av hur vi använder ekosystemen. Om mark-, luft- och vattenanvändning påverkar eller skadar ekosystemen kan även ekosystemtjänsterna påverkas eller utebli. Ekosystemtjänsterna kan delas in i stödjande, reglerande, kulturella och försör- jande tjänster.
49 Naturvårdsverket (ännu opublicerad). Uppföljning av generationsmålet. Underlag till den
fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012.
50 Millennium Ecosystem Assessment, 2005. Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington DC.
51 TEEB, 2010, The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Econo- mics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB.
Biologisk mångfald och kulturmiljö
Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön ska bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Begreppet biologisk mångfald rymmer hela skalan av mångfald, från genetisk nivå (såsom genetiskt särpräglade populationer, arter, andra enhet- liga taxonomiska grupper samt naturtyper) till landskaps- och ekosystemnivå.
Med kulturmiljö avses den av människan genom tiderna formade miljön, allt från enskilda platser eller byggnader till landskapets karaktär. I kulturmiljön ingår ofta kultur- eller fornlämningar.
Hälsa
Minimal negativ miljöpåverkan för människors hälsa omfattar direkta hälsoeffek- ter, såsom fysisk skada, sjukdom och ohälsa, liksom indirekta hälsoeffekter som kommer av försämrad livskvalitet. Strecksatsen handlar också om tillgång till miljöer utan störningar från exempelvis buller, och om tillgång till miljöer, vatten och livsmedel med låg förekomst av hälsofarliga ämnen.
Med miljöns positiva inverkan på människors hälsa avses miljöer som förebyg- ger och främjar hälsa genom att ge möjlighet till fysisk aktivitet, friluftsliv, rekrea- tion och avkoppling. Hit hör både natur- och kulturmiljöer samt miljöer som upp- muntrar till fysisk aktivitet.
Kretslopp
Strecksatsen avser en resurseffektiv hantering av material i allt från utvinning och produktion till användning, återanvändning, återutnyttjande och slutlig avfalls- hantering. Kretsloppen ska också vara fria från farliga ämnen så långt det är möjligt.
Naturresurser
Naturresurserna utgör basen för livet på jorden och för människans nyttjande av systemtjänsterna. Viktiga aspekter i god naturresurshushållning är att:
• kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov beaktas,
• det globala miljöutrymmet fördelas (någorlunda) rättvist,
• fysiska och areella resurser används till det de är mest lämpade för, effektivt och med beaktande av synergieffekter,
• förnybara naturresurser utnyttjas bara i den takt de förnyas,
• strikt hushållning av icke-förnybara naturresurser tillämpas genom återanvänd- ning och återvinning.
Resursanvändning är en central miljöfråga som är nära sammanlänkad med både jordens klimat och biologiska mångfald. Tack vare generationsmålet läggs en större tonvikt än tidigare i miljömålssystemet på god hushållning med naturresurser.
Energi
Strecksatsen omfattar hela energisystemet, från produktion och distribution till användning. Den betonar att andelen förnybar energi behöver öka, samt att energi- effektivisering i alla led är viktig för att åstadkomma en minimal miljöpåverkan.
Användningen av exempelvis el, värme och drivmedel, liksom konsumtion av andra varor och tjänster, avgör hur mycket energi som behöver tillföras systemet, och därmed hur miljön påverkas. Även distributionen av energi, exempelvis bränsle och el, påverkar miljön.
Klimatförändringar har nära koppling till flera verksamheter inom energi- sektorn och andra miljömål. Riksdagen har beslutat om ett antal mål till år 2020 utifrån propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi52. Enligt propositionen ska år 2020:
• 50 procent av energianvändningen komma från förnybara energikällor,
• andelen förnybar energi i transportsektorn uppgå till 10 procent,
• energiintensiteten vara 20 procent lägre jämfört med 2008 samt
• utsläppen av växthusgaser från verksamheter som inte omfattas av handelssys- temet för utsläppsrätter (EU ETS) minskas med 40 procent jämfört med 1990. Innebörden i generationsmålets strecksats om energi bedöms överensstämma med dessa mål, eftersom de har samma målår som generationsmålet.
Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns ett mål som syftar till 20 procent lägre total energianvändning per uppvärmd areaenhet i bostäder och loka- ler år 2020, i förhållande till användningen 1995. Innebörden i generationsmålets strecksats om energi bedöms överensstämma även med detta mål.
Det finns även relevanta energi- och klimatrelaterade mål för transportsektorn (till år 2030), klimatet (2050) och bebyggelsesektorn (2050). Samtliga dessa mål har betydelse för att följa pågående samhälls- och energiomställning.
Konsumtionsmönster
Strecksatsen omfattar alla miljö- och hälsoproblem, i Sverige såväl som utom- lands, som sker till följd av svensk offentlig och privat konsumtion.
Miljö- och hälsopåverkan från svensk konsumtion uppstår lokalt och globalt både innan och efter det att svenska konsumenter köper och använder en produkt eller tjänst, det vill säga under råvaruproduktion, tillverkning, transporter och hantering av avfallet. Människors hälsa påverkas både direkt och indirekt.
Exempel på negativ miljö- och hälsopåverkan från konsumtion på lokal nivå är buller och luftföroreningar. Våra konsumtionsmönster kan även orsaka negativ miljö- och hälsopåverkan i andra länder. Man brukar tala om en, för oss i Sverige,
indirekt och osynlig miljö- och hälsopåverkan som finns ”inbäddad” i de produk- ter som vi importerar. Utvinning av naturresurser, liksom produktion och distribu- tion av varor, förorenar mark och vatten och tar naturresurser i anspråk som är nödvändiga för människors basala behov.
Konsumtionsmönstren kan också bidra till en bättre miljö och hälsa. Till exem- pel kan vi bidra till att förbättra vår närmiljö genom att ersätta bilresor med cykel på korta avstånd. Konsumtionen kan även bidra till ekonomisk tillväxt i Sverige och utomlands och därmed ge möjligheter till utveckling, även på miljö- området.