andra länder att minska sina utsläpp
Sverige har möjlighet att påverka utsläppen utanför landets gränser genom att stötta och inspirera andra länder i deras klimatarbete samt genom att utföra aktiviteter i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet, se vidare 10.4. Samtliga av Parisavtalets parter ska vart femte år kommunicera eller uppdatera nationellt fastställda bidrag (NDC). Flertalet länder arbetar även med att ta fram långsiktiga klimatstrategier i enlighet med Parisavtalet. Intensiteten i arbetet med att ta fram strategier, planer, styrmedel och att implementera dessa måste öka radikalt för att nå klimatmålet. Det innebär en stor utmaning för många länder och hur väl detta genomförs är avgörande för utvecklingen. Sverige samarbetar med och stöttar andra länder sedan långt tillbaka402 och det är viktigt att det arbetet fortgår och ständigt förbättras och utvecklas.
Hinder och möjligheter
Länder har olika förutsättningar och därav föreligger olika typer av hinder för att nå utsläppsminskningar. Grovt kan länder delas in i tre kategorier: utvecklade länder; snabbt växande ekonomier samt utvecklingsländer. Nedan beskrivs några av de större generella hinder där Sverige har möjlighet att vara ett stöd.
402 Energimyndigheten (2017), Internationella klimatinsatser till stöd för Parisavtalets genomförande, ER
Utvecklade länder
Hinder som dessa länder ofta möter är att:
Befintlig energistruktur baseras på fossila bränslen
o Fossila bränslen är ofta ett billigare alternativ än fossilfri energi, eftersom priset för skadan inte inkluderas
o Socioekonomiska aspekter - arbetstillfällen i vissa regioner försvinner/hotas
Kunskap och erfarenhet av klimatpolitiska styrmedel är begränsad
Stöd för ambitiös klimatpolitik är bristfällig hos befolkning och näringsliv o Poliska beslutsfattare har låga ambitioner
o Ambitiösa politiska förslag möter motstånd från allmänhet och intressegrupper
Snabbt växande ekonomier
Dessa möter till stor del samma hinder som utvecklade länder. Därutöver föreligger följande risker och möjligheter för dessa länder:
Snabb utbyggnad av energitillförsel och dess infrastruktur403 utgör både en risk för långsiktiga inlåsningar och en möjlighet att, med god styrning, bygga upp en ekonomi utan fossilberoende.
Snabb urbanisering, med bristande stadsplanering och risk för inlåsningar i mindre hållbara lösningar riskerar att på sikt fördyra
utsläppsbegränsningar. Utvecklingsländer
Hinder i dessa länder är:
Begränsad kunskap om sina egna utsläpp och upptag av växthusgaser och osäkerhet kring data, detta kan ge mindre förmåga till att prioritera styrmedel och åtgärder samt att följa upp dessas utkomst.
Brist på grundläggande samhällsstrukturer, tex. avsaknad av fungerande demokrati, utbredd korruption, bristfälliga offentliga institutioner. Stort behov av energi och infrastruktur, men brist på egna finansiella
resurser, vilket gör dem beroende av andra länder som därmed indirekt styr deras val.
Har andra akuta problem som prioriteras högre än långsiktiga problem som klimat. Prioriterar till exempel fattigdomsbekämpning och generell
utveckling.
Större fokus på klimatanpassning än klimatåtgärder.
403 Energimyndigheten (2017), Internationella klimatinsatser till stöd för Parisavtalets genomförande, ER
Strategiskt viktiga områden
Oavsett vilken typ av samarbete bör svenskt stöd till och finansiering av utsläppsminskningar i andra länder:
•
utgå från nationella behov och prioriteringar,•
baseras på ett tydligt ägarskap hos samarbetspartnern för att uppnå största möjliga effektivitet och långsiktig hållbarhet,•
vara en del av ett långsiktigt, brett samarbete och bygga på erkända biståndstekniska metoder och internationella överenskommelser ombiståndseffektivitet, för att inte leda till skapande av parallella klimatstrukturer där existerande strukturer redan finns för hantering av en fråga på landnivå. Nedan presenteras en rad områden för samarbeten som bör prioriteras för att Sverige på ett verkningsfullt sätt ska kunna bidra till att nå det nationella målet om begränsad klimatpåverkan tillika globala målet under Parisavtalet.
Initiera och stötta globala kompetenshöjande projekt
Sverige har möjlighet att initiera, finansiellt bidra till samt aktivt delta i internationella kompetenshöjande initiativ som kan leda till insikter som driver utvecklingen framåt. Exempel på pågående sådana initiativ är The New Climate Economy404 och Future Earth405.
Aktiv spridning av erfarenheter av politiska processer och styrning
Insatser för spridning av erfarenheter av politiska processer och styrning är särskilt viktigt att rikta mot andra utvecklade länder och snabbt växande ekonomier. I dagsläget saknas ett samordnat arbete inom området.
Omställningen till hållbara energisystem har bara börjat och det behövs mer internationellt samarbete för att vi ska lyckas. Det finns stor potential för innovation, samhällsekonomiska vinster och hållbar utveckling. För att lyckas tillvarata potentialen måste länder skapa incitament som gör att investeringar, och innovation bidrar till att utsläppen av växthusgaser minskar.406
Sverige har stor erfarenhet av politisk styrning såväl på övergripande nivå som på mer detaljerad nivå. Vi har även lyckats med folkbildning av klimatfrågan samt har en ovanligt nära samverkan mellan stat och näringsliv407, vilket är en viktig
förutsättning för acceptans och genomförande av politiken. Spridning av dessa erfarenheter och kunskaper om styrmedelsprocesser kan ge både inspiration och kunskap till andra länder som möjliggör nya viktiga politiska beslut och
404 https://newclimateeconomy.net/ 405 http://www.futureearth.org/
406 Energimyndigheten (2017), Internationella klimatinsatser till stöd för Parisavtalets genomförande, ER
2017:15
internationella ställningstaganden. Sverige har, som ett av världens mest
klimatambitiösa länder, en viktig roll att spela i detta sammanhang och bör därför arbeta strukturerat med aktiv erfarenhetsspridning i större utsträckning än vad som sker idag.
Sverige bör ta fram en strategi och genomförandeplan för detta arbete för att på ett strukturerat och systematiskt vis ta tillvara denna möjlighet. En sådan strategi kan även vara viktig för möjligheterna att öka stödet för höjda ambitionsnivåer inom EU.
Samarbete i linje med Artikel 6 i Parisavtalet
Samarbeten i enlighet med Artikel 6 i Parisavtalet bör främst inrikta sig på medelinkomstländer med växande utsläpp samt inom de nyckelsektorer som ökning av utsläpp framförallt sker408. Dessa aktiviteter möjliggör olika
samarbetsformer som dels kan leda till verifierade utsläppsrätter som kan användas som kompletterande åtgärder, se kap 6.4.3, och dels till utsläppsreduktioner som det land där de utförs kan använda för att nå sina mål eller höja sina mål. Flera så kallade nationella klimatplaner (Nationally Determined Contributions) under Parisavtalet öppnar upp för möjligheten att använda sig av internationella samarbetsmekanismer framgent för att möjliggöra ökad ambition
.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utforma ett framtida program för hur man kan arbeta med internationella samarbetsformer i linje med Artikel 6 i Parisavtalet.409
Finansiellt stöd, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer Sverige har en lång historia av att långsiktigt stötta klimatarbetet i
utvecklingsländer inom en rad sektorer och har höjt ambitionsnivån410 ytterligare sedan Parisavtalet antogs. I Sverige finns sedan 2016 ett policyramverk411 för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Miljö- och
klimatförändringar är enligt ramverket ett nyckelområde för politiken och en av tre utpekade prioriteringar. Därutöver ska ett miljö- och klimatförändringsperspektiv vara integrerat i allt svenskt utvecklingssamarbete. Ramverket betonar att Sverige ska stödja låg- och medelinkomstländers anslutning till samt genomförande av åtaganden under klimatkonventionen och implementeringen av deras nationellt
408 Energimyndigheten (2017), Internationella klimatinsatser till stöd för Parisavtalets genomförande, ER
2017:15
409Energimyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för
internationella klimatinvesteringar
410 Bilaga till regeringsbeslut, 2018-03-01 UD2018/03677/GA, Strategi för Sveriges globala
utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser 2018–2022
411http://www.regeringen.se/4af25d/contentassets/daadbfb4abc9410493522499c18a4995/policyramverk
beslutade bidrag enligt Parisavtalet. Det är av stor vikt att denna prioritering kvarligger och får fortsatt genomslag i de bilaterala, regionala och globala
tematiska samarbetsstrategier som till styr biståndet, samt att arbetet utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030412. Det är viktigt att dessa medel används för tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad för att utvecklingsländerna ska ha möjlighet att bygga nödvändig kunskap för att kunna utveckla och prioritera åtgärder för att inte låsas in i ohållbara energi- och samhällsstrukturer. Fortsatt utvecklingssamarbete för stärkta samhällsstrukturer
Då det i utvecklingsländer generellt föreligger stora hinder i bristande samhällsstrukturer, fyller den allmänna fattigdomsbekämpningen, i form av grundläggande uppbyggnad av samhällsfunktioner och institutioner, en viktig roll även för begränsning av växthusgasutsläpp, och bör fortsatt prioriteras.
Påverkansarbete för multilaterala fonder och banker
Idag driver Sverige aktivt på genom sitt arbete på styrelsenivå inom de
multilaterala institutionerna och i olika högnivåmöten för att institutionerna ska öka sina klimatåtaganden för en utveckling i klimatvänlig riktning. Att aktivt vara med och styra dessa medel i en klimatvänligare riktning kan ge mycket större effekt än den som svenskt bistånd ensamt kan ge. Det är därför viktigt att detta aktiva påverkansarbete fortsätter.