I avsnittet 3.2 Genomförande, innehållande de fyra underavsnitten 3.2.1 Urval, 3.2.2 Presentation av informanter, 3.2.3 Datainsamling och 3.2.4 Databearbetning och analysmetod, förtydligas genomförandet av studiens metod.
3.2.1 Urval
Studiens aktuella skolor, där informanterna är verksamma, valdes ut för att medvetet få en bredd i det insamlade materialet. Kriterierna för val av skolor var skillnader i förutsättningar och användande av digitala verktyg. Skolorna som valdes ut ligger i två olika städer, vilket var ett medvetet val, då en skillnad i kommunerna skulle kunna möjliggöra ännu större bredd i det insamlade materialet. Denscombe (2018, s. 67) förklarar detta som ett subjektivt urval.
Bekvämlighetsurval underlättar när en studie har en kortare tidsram att förhålla sig till (Denscombe, 2018, s. 71). Detta var ytterligare en aspekt i urvalet av denna studie då
informanterna kontaktades utifrån insamlarnas personliga kontaktnät. Utifrån dessa valdes de informanter med tidigast tillgänglighet ut för att på ett tidseffektivt sätt genomföra
datainsamlingen. Vi valde att intervjua lika antal klasslärare på de två olika skolorna för att på bästa möjliga sätt samla in en likartad mängd av information från dessa. Dessutom valdes en speciallärare ut för att få en förståelse för ASL, ett arbetssätt som endast utövas på den ena skolan, vilket specialläraren ansvarar för. En begränsning gjordes genom att endast utgå från årskurs 1–3 och majoriteten av de informanter som valdes ut har varit verksamma i samtliga tre årskurser, för att på bästa sätt möjliggöra att studiens syfte uppfylls.
3.2.2 Presentation av informanter
Informant 1, 2 och 3 är verksamma på en skola med mer begränsad tillgång till digitala verktyg. Informant 1 och 2 har varit verksamma i årskurs 1–3 på den aktuella skolan medan informant 3 har varit verksam i årskurs 1 och 2.
• Informant 1 är verksam som klasslärare i årskurs 3. Har varit verksam lärare i drygt 30 år och på den aktuella skolan samtliga år.
• Informant 2 är verksam som klasslärare i årskurs 2. Har varit verksam lärare i ungefär 2 år och på den aktuella skolan samtliga år.
• Informant 3 är verksam som klasslärare i årskurs 2. Har varit verksam lärare i ungefär 2 år och på den aktuella skolan samtliga år.
Informant 4, 5, 6 och 7 är verksamma på en skola med större tillgång till digitala verktyg.
Samtliga lärare har varit verksamma i årskurs 1–3 på den aktuella skolan.
• Informant 4 är verksam som klasslärare i årskurs 1. Har varit verksam lärare i cirka 20 år och på den aktuella skolan i drygt 7 år.
• Informant 5 är verksam som klasslärare i årskurs 1. Har varit verksam lärare i drygt 8 år och på den aktuella skolan i ungefär 7 år.
• Informant 6 är verksam som klasslärare i årskurs 1. Har varit verksam lärare i drygt 10 år och på den aktuella skolan samtliga år.
• Informant 7 är verksam som speciallärare i årskurs 1 och ansvarig för arbetssättet ASL. Har varit verksam lärare i drygt 36 år, speciallärare i cirka 25 år och på den aktuella skolan samtliga år.
3.2.3 Datainsamling
Studiens intervjuer genomfördes med sju F–3-lärare, verksamma på två olika skolor, anpassat efter informanternas scheman. Inför informanternas deltagande skickades ett
informationsbrev (se informationsbrevet, Bilaga 1) ut för att informera om studiens syfte och hur studien förhåller sig till de etiska principerna. Intervjuerna skedde genom individuella Zoom-samtal, med video- och ljuduppkoppling, och båda insamlarna deltog vid samtliga samtal. Samtalen pågick i ca 30 minuter och spelades in via audioinspelning för att förenkla arbetet med framtida transkribering. För att minska risken för tekniska problem ansvarade båda insamlarna för varsin inspelning av varje intervju. Inför intervjuerna skapades en intervjuguide med öppna frågor som kom att användas som vägledning genom intervjuerna och samtidigt ge utrymme för spontana följdfrågor och diskussioner (se intervjuguiden, Bilaga 2).
Observation av tillgången till digitala verktyg genomfördes på båda skolorna och anteckningar fördes. Observationen undersökte huruvida skolorna har tillgång till smartboard
och lärplattor, och i vilken utsträckning. Hur lärplattor förvaras och vilka tillbehör som finns tillgängliga för dessa observerades.
3.2.4 Databearbetning och analysmetod
Inledningsvis vid bearbetning av intervjuerna transkriberades materialet. Materialet sorterades sedan efter utsagor, vilket innebär olika uttalanden från informanterna, vilka var ett antal på 387. Därefter valdes relevanta delar av intervjuerna ut för studiens syfte och anteckningar fördes. Utifrån dessa anteckningar skapades sedan koderna Tillgänglighet, Kompetens, ASL, Konkreta arbetssätt, Påverkansfaktorer, Stödinsatser, Lustfyllt lärande och motivation, Varierat arbetssätt, Svenska som andraspråk, Inkluderande arbetssätt och Genomtänkt arbetssätt. Det gemensamma i dessa koder bildade sedan de tre kategorierna Förutsättningar, Användning av digitala verktyg och Inställning till digitala verktyg. Koderna och kategorierna användes som metod för analys. Trots reducering av materialet gjordes återkommande
kontroller av utsagorna i transkriberingarna för att säkerställa att dessa utsagor inte tas ur sitt sammanhang och därmed minska risken för feltolkningar. Nedan exemplifieras hur kategorin Användning av digitala verktyg skapades. Detta tydliggörs med fyra utsagor och deras
anteckningar som bildat fyra koder (se tabell 1).
Tabell 1. Exempel på hur fyra utsagor med anteckningar bildat koder och skapat kategorin Användning av digitala verktyg.
Utsagans nummer
Utsaga + Informant Anteckning Kod
Utsaga 16 “Nu är jag i årskurs ett och jag hoppas ju att vi kan följa dem i 3 år som vi brukar göra nu då. [...] Och sen kör vi ju inte rent ASL, utan det är ju, vi har ju börjat någon gång på mitten av höstterminen. Så börjar vi med att de fick skriva på iPaden med det här Skolstil så att de har ett ljudande tangentbord, och det gör vi en lektion i veckan bara, alltså ska man köra riktiga så skriver de väl allt på tangentbordet eller med iPaden ” (I7 [Informant 7]) har, eller jag har börjat introducera dem till att skriva meningar och texter på iPad och då är det [...] Skolstil [...]. Jag har tagit fram en bild på tavlan så har de fått skriva meningar om den här bilden på iPad.” (I2)
Utsaga 44 “Tidpunkt på dagen kan också spela stor roll. Jag har ju oftast genomgångar och sådär jobb i början på dagen och sen efter lunch blir det då mer iPads i min klass, liksom när man vet att nu orkar de inte liksom längre och fokusera [...].” (I5)
Tidpunkt på dagen det skulle vi kunna kalla special-iPad, sådana som behöver ha det mera liksom och kanske har svårt att skriva till exempel för hand och skriver allt på iPaden så till exempel.” (I1)
Lärplattor används som
I denna tabell visualiseras framtagandet av kategorin Användning av digitala verktyg.
Inledningsvis har vi valt ut de 161 utsagor i kategorin som var relevanta för studiens syfte, anteckningar fördes för att synliggöra utsagans huvudsakliga innehåll och för att påbörja en sortering. Dessa anteckningar sorterades efter liknande innehåll och bildade koderna. Denna process exemplifieras med hjälp av utsaga 44 från tabellen som fick anteckningen “Tidpunkt på dagen påverkar när läraren använder sig av lärplattor i undervisningen” och koden
“Påverkansfaktorer”.