Den första kontakten med pedagogerna som skulle intervjuas skedde an- tingen via fysiska träffar på deras arbetslagsträff eller som i något fall via telefonkontakt. De fick vetskap om att det var frivilligt att vara med i un- dersökningen. Innan vi började våra intervjuer hade vi kontaktat rektorerna på respektive skola och fått förankrat att få genomföra intervjuer med några av skolans pedagoger. Frågorna som vi ställde fick de intervjuade per e- mail eller i sitt fack i förväg efter hand som vi bokade tid för intervjuerna. De fick också veta hur lång tid vi hade tänkt att intervjun skulle ta i an-
språk. Bortsett från pilotintervjun som vi gjorde tillsammans, gjorde vi resterande
av intervjuerna var och en för sig. Intervjuerna genomfördes på de intervju- ade pedagogernas arbetsplats i ett utrymme avskilt från den vanliga ar- betsmiljön och med minimal risk att bli avbrutna. Intervjuerna skedde un- der pedagogernas arbetsplatsförlagda tid.
Vid varje intervjutillfälle började vi med att informera om att vi hanterade allt material och information vi fick vetskap om med största konfidentielli- tet. På så sätt kunde de känna sig trygga i de fall de skulle råka nämna nå- got namn som skulle kunna härledas till person. De fick också veta att ing- en information skulle kunna härledas till personer eller platser och ingen annan ska kunna förstå vem vi intervjuat.
De intervjuade visste också om att vi skulle banda våra intervjuer och att banden skulle raderas så snart arbetet var godkänt och klart. De flesta inter- vjuerna spelades in via diktafon på kassettband, men vi förde även tidvis löpande anteckningar under intervjuns gång. Detta gjorde vi för att poäng- tera vissa rörelser eller annat i kroppsspråket som vi kände var viktiga. En av de intervjuade undanbad sig att bli inspelad då denna pedagog tyckte att det kändes jobbigt. Svaren på denna intervju blev följdaktningen skrivna för hand. Vid en annan intervju började kassettbandet att krångla och resul- tatet blev att hela bandupptagningen på denna intervju gick om intet. Kvale (1997) anser att det är bra att ha intervjun på band för att kunna koncentrera sig på ämnet, följa dynamiken i intervjun och inte gå miste om någon in- formation eller om något i kroppsspråket tyder på något som kan vara av betydelse för intervjun.
5.6 Databearbetning
Vi hade vars sin bandspelare, diktafon som vi använt vid tidigare tillfällen. De flesta intervjuerna spelades in på band, vilket var bra då vi alltid kunde gå tillbaka och lyssna igen på det som sagts. Vi kunde höra hur vi ställde frågorna och vi tyckte oss båda hålla oss till ämnet. Vi valde att intervjua efter halvstrukturerade frågor. Genom att intervjua efter ett alltför fastställt intervjuschema menade vi kunde bli för neutralt i våra forskningsintervjuer. Vi ville nå en större frihet i svaren. Vi valde att ha struktur på våra frågor och en bestämd ordning av dem men med möjlighet att ställa följdfrågor. Detta dels för att vi är två olika intervjuare och dels för att vi strävade efter att nå en så gemensam grund för sammanställningen av intervjusvaren som möjligt. Detta menade vi gav ett tillförlitligt resultat.
Vi hade erfarenheten av att skriva ner allt råmaterial och visste hur tidskrä- vande och arbetsamt detta var. Om vi skulle skriva ner allt som sagts på intervjuerna skulle vi få så mycket text att det skulle vara omöjligt att han- tera materialet. Vi valde istället att skriva ut enbart svaren som svarade på de frågor vi ställt i relevans till syftet enligt Stukát (2005).
På grund av sjukdom fick två intervjuer ställas in. En av dessa ersattes med en intervju med en annan pedagog från samma arbetslag som kunde ställa upp på kort varsel. Den andra skrev ner sina svar som skickades till oss. Vi fick på detta sätt inget bortfall. Vi strök inte någon fråga under arbetets gång, utan arbetade med frågorna såsom vi planerat från början.
Var och en av oss bearbetade våra intervjuer direkt efter genomförandet, genom att lyssna av bandupptagningen och skriva ner de svar som motsva-
rade frågeställningarna och på så sätt kategoriserades svaren. Så snart en intervju var bearbetad översändes den till den andra av oss. Vi försökte att delge den andre så snabbt som möjligt efter intervjun. Detta för att om nå- gon fråga uppkom, så fanns svaren lätt till hands i minnet.
Vi strök inget i vår undersökning, då vi kände att det stämde överens med vårt syfte. Vi valde att fråga tre av de intervjuade om vi kunde få observera något tillfälle när de genomförde en konkret metod i förebyggande syfte mot elevers stress i elevgruppen. I slutändan blev det endast två observa- tioner av tids och organisatoriska skäl.
5.7 Etik
Intervjuerna är gjorda med full integritet av etiska skäl på följande sätt: Deltagandet har varit frivilligt i undersökningen. Alla intervjuer är aviden- tifierade. Vi talade om för de intervjuade att de skulle anonymisera barnens namn och hemförhållanden. I de fall något namn skulle framgå så kunde ändå den intervjuade känna sig trygg i att vi försäkrat dem om full konfi- dentiellitet och att materialet enbart skulle användas av oss. De intervjuade vet att när vårt arbete är klart och godkänt, kommer alla bandupptagningar att raderas och utskrifterna från intervjuerna att förstöras. Vi jämför inte skolorna i de olika kommunerna emellan. Vi gör inte heller jämförelser gäl- lande de intervjuades genustillhörighet, ålder på de intervjuade pedagoger- na, deras yrkeserfarenhet eller kulturella bakgrund. Detta väljer vi med hänsyn till gruppens integritet.