Genomförande, lärande och språkutveckling i förskola

I dokument Musikdidaktik i förskolan & förskoleklass (sidor 25-28)

6 RESULTAT, ANALYS OCH DISKUSSION

6.1 R ESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHET

6.1.2 Genomförande, lärande och språkutveckling i förskola

Alla förskollärare tar upp ett gemensamt moment där de använder sig av musik och genomför musikstunder, speciellt vid samlingar där alla sjunger tillsammans med barnen. Detta kunde vi också konstatera genom en av våra observationer. F1 och F2 är överens om att de inte använder musiken vardagligen. Båda tar upp hur de använder högtalare för att kunna lyssna på musik och dansa. F2 säger “just nu skulle jag säga att vi är ganska dåliga på att använda musiken”. Vidare ger F1 ett exempel på få tillfällen som de arbetar med musik. Dessa är enligt henne “vi sjunger på samlingarna och pratar om instrument liksom trummor men i ärlighetens namn så nej, vi arbetar inte mycket med musik”. Däremot F3 säger något helt annat. Hen argumenterar att de använder sig alltid av musik i verksamheten för att det fångar barnen extra mycket. Hen hävdar att “rytmen, massa upprepningar och melodi lockar barnens intresse, så det blir ju självklart musik varje dag”. F3 betonar också på vikten av att spela och projektera sånger från Youtube för att ge barnen möjlighet till att härma och upprepa inte bara orden utan även rörelser. Detta leder till mer lärande och utveckling, enligt hen.

En observation som vi gjorde som bekräftar det förskollärarna säger om att bara använda sig av musiken vid enstaka tillfällen, är den observationen som skedde i samband med en

samling med i en barngrupp som är 1–3 år gamla. Under samlingen sjöng pedagogen en sång om fingrarna man har på händerna och även dramatiserade detta med sina fingrar som gav barnen en känsla av att det är fingrarna som sjunger. Melodin av sången var samma melodi som “broder Jakob” melodin. Sången gick till så här:

Var är tummen

(Anteckningar från observationen på förskolan 2022-03-04)

Denna sång repeterades men ordet tummen kunde bytas till pekfingret, långfingret,

ringfingret eller lillfingret. Till följd av detta sjöng även barnen med och rörde sig till sången.

Även de barnen som inte hade det verbala språket försökte härma och följa detta.

Alla förskollärare håller med om att barnen utvecklas genom musikstunderna. F1 och F2 påpekar att genom musiken kan barnen lära känna de olika typer av musiker som finns och även de olika rytmerna de har, såsom “musik som går fort och musik som går långsamt”. F2 ger ett exempel ur verksamheten där de arbetade en gång med musik och bild. Hen spelade upp olika musikgenrer som klassisk musik och rock där barnen fick måla till musiken de hör.

Hen beskriver vidare att målningarna blev annorlunda beroende på musikens hastighet. F3 förklarar också om de vikten av att barnen lyssnar på olika musikgenrerna. Exempelvis säger hen att “om vi ger barnen olika möjligheter att lyssna på olika musikgenrer, börjar de förstå musikens olikheter. Till exempel barnen börjar reagera olika på balett, rock eller rapp musik.

Detta påverkar dem då på olika sätt.” Vidare lyfter hen att olika musikgenrer bygger en interkulturell syn. Hen säger:

Barnen bygger upp en kunskap om att det finns olika musiktyper, det är samma sak som att vi människor är olika. Det utvecklar då deras tänkande vidare om att olika människor tänker olika, så om jag gillar en musiktyp betyder det inte att andra

gillar den också. Genom det kan barnen då utveckla sina estetiska, språkliga och kulturella förmågor, tycker jag

När det gäller språkets lärande och utveckling pratar F1 och F2 om delaktigheten som är viktigt för barn utan det verbala språket och även flerspråkiga barn. F1 påpekar “vi-känslan”

som skapas i musikstunderna, flera gånger. Där hävdar hen att musiken har en påverkan på barns språkutveckling, men samtidigt behöver inte barnen det verbala språket för att kunna delta i musikstunderna. Vidare förklarar hen att musiken kan även funka som ett tredje språk för barnen. Barnen som inte behärskar språket kan även använda sig av olika

material/instrument för att skapa ljud som musik för att få någons uppmärksamhet. När det kommer till flerspråkighet berättar F3 att hen upplever att föräldrarna använder sig mycket av applikationen Youtube som kan ha nackdelar när det blir för mycket för barnen. Dessa

nackdelar kan vara att barnen förlorar sin sociala förmåga, enligt F3. Däremot kan det även ha fördelar som “[...] att barnen känner till en melodi och det finns flera melodier som kommer på flera språk, t.ex. blinka lilla stjärna, imse vimse spindel eller sången om baby haj”. Fördelarna med dessa sånger är att de finns på flera språk och att barnen känner igen melodierna när de lyssnar på det på ett annat språk, vilket lockar dem till musiken och gör det enklare för dem att utveckla sitt språk.

För att kunna utforska meningen av hur barnen utvecklar sitt språk inom musikstunderna har vi under den andra observationen bara fokuserat på språkutvecklingen. Vi observerade en planerad musikaktivitet som F3 genomförde med mindre barngrupp på 4–5 år under en musikdag på en förskola, där de kopplar allt de gör under dagen till musik. F3 började med att berätta en saga som kallas för ‘’Bockarna Bruse’’. Efter hen blir klart hämtade hen en surfplatta och spelade bockarna brusenssång som handlar om samma händelser, men med koppling till en melodi. Hen speglade den på väggen där barnen tittade och lyssnade samtidigt. För att göra det roligare och samtidigt mer lärorik hämtade F3 olika laminerade bilder för berättelsens karaktärer och bad barnen att sjunga medan hen rör på karaktärer. Det första gången var med användning av surfplatta för att kunna lyssna på sången som en bakgrund, sen började barnen sjunga själva.

En del av sången:

Lilla bocken Bruse trippa över trollebro.

Nu tar jag dig! sa trollet. Vad svara bocken då?

Ta du mellan bocken, stor och fet och tjock en.

Mellanbocken Bruse trampa över trollebron.

Nu tar jag dig!” sa trollet. Vad svara bocken då?

Nej nej nej, ta inte mig, ta den som är efter mig!

Ta den stora bocken, stor och fet och tjock en

(Anteckningar från observationen på förskolan 2022-03-07)

I dokument Musikdidaktik i förskolan & förskoleklass (sidor 25-28)