Genomförda, pågående och planerade åtgärder

Under 2013 har ett arbete med att ta fram en inriktning och övergripande handlingsplan för elberedskapsverksamheten åren 2014-2016 inletts. Syftet med inriktningen är optimera framtida elberedskapsåtgärder genom att inrikta och prioritera verksamheten.

Underlaget till inriktningen utgörs bland annat av genomförda risk- och

sårbarhetsanalyser, andra rapporter och utredningar samt information från sakkunniga inom respektive område. Synpunkter från branschen har också samlats in i samband med Kraftsamling 2013. Inriktningen ska fastställas senast vid utgången av 2013 efter behandling i insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Svenska Kraftnät.

Nedanstående beskrivning av åtgärder ska ses som exempel på åtgärder som vidtas för att förebygga, motstå och hantera allvarliga störningar i elförsörjningen.

8.2.1 Risk- och sårbarhetsanalys

Med anledning av de nya kraven på risk- och sårbarhetsanalys som riktas mot företag i elsektorn har Svenska Kraftnät och Svensk Energi beslutat att revidera Svensk Energis vägledning ”Risk- och sårbarhetsanalyser för elnät – Vägledning för elnätsföretag” från 2010. Vägledningen togs fram mot bakgrund av kraven på risk- och sårbarhetsanalys enligt ellagen. Under 2013 ska vägledningen anpassas till att också omfatta kraven enligt elberedskapslagen och målgruppen ska utökas till att även omfatta företag inom

produktion och handel.

I och med förändringarna i elberedskapslagen och att tillhörande

elberedskapsföreskrifter trätt i kraft finns nu goda formella förutsättningar för Svenska Kraftnät att inhämta underlag från branschen till den nationella risk- och

sårbarhetsanalysen. Under 2013 kommer ett urval av företag som ska lämna underlag till den nationella risk- och sårbarhetsanalysen ske, och den första begäran om underlag sker under 2014.

8.2.2 Reparationsberedskap

Under 2013 har en utredning om den framtida reparationsberedskapen ur ett

elberedskapsperspektiv inletts. Med utgångspunkt från mål för reparationsberedskapen, konsekvensanalyser vid ett antal dimensionerande scenarier, inventering av befintliga resurser, förmågebedömningar vid ett urval av landets elnätsföretag och workshops vid Kraftsamling 2013 ska en strategi tas fram för att inrikta och prioritera den framtida reparationsberedskapen. Utredningen ska färdigställas under 2013.

8.2.3 Ödrift

För att minimera konsekvenserna för samhället och för att underlätta en

driftåteruppbyggnad efter ett totalt elbortfall kan drift av delsystem vara en lösning i en krissituation. Ett sådant driftläge innebär att ett regional-, lokalnät eller en enskild anläggning försörjs med elkraft från en eller flera produktionsanläggningar inom ett avgränsat ödriftområde utan elektrisk förbindelse med stamnätet. Eftersom hela försörjningsbehovet oftast inte kan tillgodoses vid ödrift krävs prioriteringar av i första hand samhällsviktig verksamhet, där de framtagna prioriteringarna i Styrel används som underlag i ödriftplaneringen.

Ödrift är ett komplicerat driftläge som kräver omfattande förberedelser i form av tekniska installationer som till exempel installation av dieselaggregat för att möjliggöra dödnäststart, anpassningar i styr- och reglersystem för frekvensreglering samt

anpassningar i distributionsnät, dokumentation, planering, utbildning och övning. När de tekniska installationerna har genomförts krävs det också provning för att säkerställa funktionaliteten i anläggningarna.

Svenska Kraftnät arbetar aktivt med att skapa och upprätthålla möjligheter till ödrift i Stockholm, Göteborg och Malmö. Malmö och Göteborg har tekniska möjligheter till fungerande ödrift, medan Stockholm saknar detta i dagsläget. Med anledning av detta ska en utredning om tekniska och ekonomiska möjligheter för ödrift i Stockholm genomföras under 2014. I orter utanför storstadsområdena kan också tekniska

installationer som möjliggör drift av delsystem genomföras under vissa förutsättningar.

Under våren 2013 genomfördes tre ö-driftövningar i Göteborg i form av

simuleringsövningar, inom ramen för Elövning 2013. Övningarna genomfördes med hjälp av kraftsystemsimulatorn ARISTO, och deltagarna utgjordes huvudsakligen av driftoperatörer i kontrollrum för nät och produktion vid Göteborg energi. Utvärderingen av övningarna visar dels på konkreta förbättringsområden i planeringen av ödrift Göteborg och dels på mer generella behov av åtgärder som gäller all ödrift.

8.2.4 Elektroniska kommunikationer

Elförsörjningen är beroende av fungerande telekommunikationer, och det finns ett behov av att utöka samverkan mellan de båda sektorerna. Som en del i detta har Svenska Kraftnät och PTS genomfört fyra regionala El-teleseminarier under 2013. Syftet var bland annat utveckla förståelsen mellan elnätsägare, teleoperatörer, energiföretag och områdesansvariga myndigheter för respektive aktörs arbetsuppgifter och

problemställningar i händelse av elavbrott och/eller avbrott i de elektroniska

kommunikationerna. Seminarierna har utvärderats och åtgärder för att skapa ytterligare förutsättningar för el-telesamverkan har identifierats.

En central aspekt för att stärka krishanteringsförmågan vid störningar är

kommunikation mellan viktiga aktörer. En åtgärd som genomförs är därför att installera drifttelefoni (DTFN) i prioriterade driftcentraler/kontrollrum. En annan relaterad åtgärd är verifiering av driftkommunikationer för att hitta eventuella brister för styrning och övervakning av viktiga system för elförsörjningen. Vid verifieringen kontrolleras att ett singulärt fel eller ett långvarigt elavbrott inte slår ut styrning och övervakning av viktiga system. Vid identifiering av brister åtgärdas dessa. Minst två företags system verifieras per år.

Svenska Kraftnät har infört Rakel i egen organisation och hos de underhålls- och serviceentreprenörer som verket anlitar. Svenska Kraftnät verkar också för att öka användningen av Rakel i elbranschen, och Rakelutrustningar har installerats i elförsörjningens mest betydelsefulla driftcentraler och stationer. För att säkra kommunikationen inom och mellan elsamverkansledningarna har personalen i organisationen utrustats med Rakelmobiler. Under 2013 har en översyn av Svenska Kraftnäts lednings- och sambandsanalys genomförts, och brister i tidigare analyser har identifierats. För närvarande pågår en revidering av analysen, som ska ligga till grund för nya nationella riktlinjer för Rakel inom elförsörjningen. För att underlätta utbildning kring Rakel ska en webbaserad interaktiv utbildning tas fram under 2014.

8.2.5 Reservkraft

För att öka förmågan att motstå allvarliga störningar genomförs installation av reservkraft i syfte att stärka stationers lokal- och hjälpkraft vid långvariga och

omfattande avbrott för att snabbare kunna återgå till normaldrift. Installationerna sker i el- och kommunikationsdriftsmässigt viktiga stationer. Under 2013 ska reservkraft installeras i sju stationer, och ytterligare fyra är beslutade för genomförande under 2014.

I förmågebedömningen har ett behov av att öka kompetensen för att underhålla och köra reservkraft inom branschen identifierats. Med anledning av detta så har en

komplett utbildningsmiljö för reservkraft anskaffats. Två kurser skulle genomföras under 2013. Intresset var dock så stort att ytterligare ett utbildningstillfälle fick genomföras under hösten.

Det finns också behov av att se över bränsleförsörjningen till installerad reservkraft under störda förhållanden.

8.2.6 SUSIE

En ny version av elförsörjningens lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE driftsattes under 2013, och under året har omfattande utbildningsinsatser i det nya systemet genomförts både för företag och för Svenska Kraftnät. SUSIE kan ge en samlad lägesbild över elförsörjningen och innehåller samverkansfunktioner och stöd för samordning av resurser, som skapar förutsättningar för en effektivare användning av reparationsresurser. Förutom att vara ett stöd för branschens hantering av störningar, skapar också SUSIE bättre förutsättningar för Svenska Kraftnät att uppfylla sin

rapporteringsskyldighet vid störningar i elförsörjningen gentemot regeringen och MSB.

Elnätsföretag kan också i dagsläget genomföra sin rapportering enligt elberedskapslagen direkt i systemet.

Under 2014 fortsätter utvecklingen av systemets funktionalitet och en utredning ska genomföras om hur producenter och elhandlare ska integreras i systemet (i dagsläget omfattar systemet Svenska Kraftnät, elnätsföretag och entreprenörer).

I och med den nya versionen av systemet ska också Svenska Kraftnät utöka sin

användning av systemet för rapportering som stamnätsoperatör, och möjligheterna att föra över information till andra system som till exempel WIS ses över.

8.2.7 Säkerhetsskydd och informationssäkerhet

Under 2013 har ett antal säkerhetshöjande åtgärder genomförts för att öka

skyddsförmågan mot intrång och skador i prioriterade anläggningar, och ytterligare åtgärder planeras för 2014.

I förmågebedömningen har det identifierats ett behov av att öka kunskapen inom informationssäkerhetsområdet, och en förstudie av branschens behov av stöd har genomförts. Under 2013 ska en vägledning för informationssäkerhet och säkerhetsskydd färdigställas. Vägledningen innehåller också en hotkatalog för att ytterligare underlätta företagens arbete. Under 2014 ska utbildning i säkerhets- och medvetandehöjande åtgärder påbörjas med hjälp av ett interaktivt utbildningsverktyg.

I förmågebedömningen har ett utökat behov av utbyte av underrättelseinformation identifierats. Inom detta område krävs ytterligare åtgärder.

Svenska Kraftnät har genomfört en revidering av verkets föreskrifter för säkerhetsskydd och den 1 juli 2013 trädde Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd i kraft (SvKFS 2013:1). Förskrifterna behandlar bland annat företagens skyldighet att informera Svenska Kraftnät vid incidenter som har betydelse för säkerhetsskyddet och om uppgifter som rör rikets säkerhet eller skydd mot terrorism har röjts eller om det finns en misstanke om att sådana uppgifter har röjts. Under 2013 genomförs en förstudie kring hur denna säkerhetsrapportering skulle kunna

genomföras.

8.2.8 Dammsäkerhet

Svenska Kraftnät följer årligen upp länsstyrelsernas metoder och resurser för tillsyn av dammsäkerheten, anordnar seminarier om egenkontroll och tillsyn av dammsäkerhet för länsstyrelsepersonal samt gör nationella sammanställningar av dammägarnas årsrapportering avseende dammsäkerhet. Årsrapporteringen innehåller sedan 2011 även information om dammägares beredskapsplaner och larmplaner.

Svenska Kraftnät har, i samverkan med dammägare inom kraftindustrin, identifierat 20-talet dammanläggningar i sju län som i händelse av dammbrott, förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. Ett arbete med förstäkt tillsynsvägledning för denna kategori av dammar pågår. Under 2013 har en reviderad handbok getts ut som ett led i att utveckla tillsyn, uppföljning och rapportering av dammsäkerhet. Handboken

”Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn” riktar sig till länsstyrelser, dammägare, konsulter och kommuner.

Svenska Kraftnät stödjer sedan 2005 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för dammbrott genom ekonomiskt stöd för framtagande av gemensamma

planeringsunderlag, samt erfarenhetsåterföring mellan arbetsgrupperna för respektive älv. Med pilotprojektet i Ljusnan som förebild har arbetet med utveckling av

beredskapsplanering påbörjats successivt i de övriga stora kraftverksälvarna; Luleälven, Ljungan, Göta älv, Dalälven, Indalsälven, Skellefteälven, Klarälven, Umeälven och Ångermanälven samt i Lagan. Projekten bedrivs älvvis av arbetsgrupper där

dammägare, länsstyrelse och kommuner är representerade. Dammägarna låter utarbeta gemensamt planeringsunderlag i form av översvämningskartor och detaljerade uppgifter om flodvågens framfart, varefter beredskapsplaner upprättas och samordnas av

dammägare, kommuner och länsstyrelser m.fl., larmplaner upprättas och information

till allmänheten ska ges ut. Under 2013 har en kartläggning genomförts över behovet av samordnad beredskapsplanering vid dammanläggningar utanför de stora

kraftverksälvarna.

8.2.9 Övning- och utbildning

Under 2013 har en funktion som utbildnings- och övningssamordnare inrättats under en prövoperiod i syfte att förbättra samordna Svenska Kraftnäts verksamhet inom området.

Samordningen omfattar både interna och externa aktiviteter, och skapar förutsättningar för en mer effektiv och inriktad övnings- och utbildningsverksamhet.

Under 2012 och 2013 har Svenska Kraftnät genomfört branschövningen Elövning 2012 som bestod av tre olika delövningar:

> Table-top-övning som genomfördes i oktober 2012

> Simuleringsövning som genomfördes januari-februari 2013

> Fältövning som genomfördes mars 2013

Elövning 2012 fokuserade på återuppbyggnad av ett skadat elsystem, och utgick ifrån ett väderscenario med svåra störningar i elförsörjningen som drabbar stam-, region- och lokalnät nationellt och i norden. Utöver svenska aktörer deltog även nordiska myndigheter och TSO:er.

Svensk Energi erbjuder i samverkan med Svenska Kraftnät och PTS en serie utbildningar i krishantering som förbereder företag och enskilda medarbetare.

Utbildningen ska medvetandegöra kursdeltagarna om egna möjligheter och

begränsningar vid extraordinära händelser, öka kunskapen om vanliga reaktioner vid ovanliga arbetssituationer och öka handlingsberedskapen när kriser uppstår. Svenska Kraftnät och ett antal elnätsföretag deltar också i motspelet vid PTS övning Telö 13.

Under 2013 har utbildningen Svåra påfrestningar på elförsörjningen som riktar sig till medelstora nätföretag genomförts vid tre tillfällen till totalt fyra företag. Syftet är att deltagarna ska få en ökad förståelse för elektriska egenskaper vid svaga nät och för driftverksamhet vid svåra påfrestningar. Vid utbildningen ges också information om samhällets krisberedskap. Utbildningen består av en teoridel och av en rollspelsövning med hjälp av kraftsystemsimulatorn ARISTO och Rakel. Ytterligare utbildningar planeras under 2014.

Utbildning och övning genomförs också med elsamverkansområdenas personal i syfte att öka förutsättningarna för att kunna vidta åtgärder för att säkra verksamhet,

driftledning och verksamhetssamordning samt åtgärder för att möjliggöra reparationsarbete.

Under 2014 ska en stabsmetodikutbildning genomföras för Svenska Kraftnäts krisledningsorganisation, och organisationen ska också övas vid en larm- och

startövning. Svenska Kraftnät, och företag inom elbranschen, har också ambitionen om att delta i den nationella informationssäkerhetsövningen NISÖ 2014 som genomförs i MSB:s regi.