• No results found

GIFTFRI MILJÖ GIFTFRI MILJÖBättre kunskap och information krävs för att förebygga skador Kunskap om

In document Miljömålen [2019], reviderad version (Page 116-153)

kemiska ämnens egenskaper och användning är fundamentet för förebyggande kemikaliekontroll. Kunskapen ska vara tillgänglig för alla som behöver den. Internationellt måste kraven på kunskap stärkas generellt medan det inom EU finns områden som särskilt behöver uppmärksammas, exempelvis hormon störande ämnen. Information om varors kemiska innehåll behöver tillgängliggöras.

Den förebyggande kemikaliekontrollen är avgörande för en hållbar utveck- ling och för att nå Giftfri miljö. Åtgärder behövs även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med preciseringar samt etappmålen för farliga ämnen bidrar tydligt till nio av FN:s globala hållbarhets- mål Agenda 2030.

Resultat

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen (precisering 1)

Preciseringen handlar om att minska den sammanlagda exponeringen av farliga ämnen för miljön och människor. Resultat som avser särskilt farliga ämnen respektive oavsiktligt bildade farliga ämnen redovisas i första hand under avsnit- ten för preciseringarna Användningen av särskilt farliga ämnen samt Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper.

Minskad exponering genom EU:s regelverk

Beslut under året om att begränsa användning av några farliga ämnen genom EU:s kemikalielagstiftning och produktregelverk, kommer att bidra till en mins- kad exponering för dessa ämnen (se även avsnitt för preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen). Inom Reach-förordningen har begränsningen för fta- later i leksaker och barnavårdsprodukter skärpts under 2018 genom att ftalaten DIBP lades till den tidigare begränsningen. Samtidigt utökades begränsningen till att gälla för fler typer av varor som förekommer i barns vardag vilket ytterligare förväntas minska barnens exponering för ftalater.

EU:s ministerråd tydliggör förväntningar inom kemikalieområdet

Sverige har tillsammans med några andra EU-länder288 drivit på så att EU:s

minister råd i december 2016 antog rådsslutsatser289 om kemikalier som tydligt

pekar ut regeringarnas förväntningar på policyutvecklingen inom kemikalieom- rådet. Det handlar dels om förbättringsområden i kemikalielagstiftningen Reach, dels om att EU-kommissionen snarast bör genomföra sina åtaganden enligt 7:e

288 Reach-up/Reach Forward initiative https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=

8&ved=0ahUKEwj6gfammcjZAhXChKYKHY6xCfcQFghAMAc&url=https%3A%2F%2Fwww.government.nl %2Fbinaries%2Fgovernment%2Fdocuments%2Fpublications%2F2016%2F06%2F03%2Fdiscussion- paper-reach-forward%2Fdiscussion-paper-reach-forward-version-24-may-final.pdf&usg=

AOvVaw16DTGQD2E_gEkLdRis9pNO

289 Council conclusions on the protection of human health and the environment through the sound manage-

miljöhandlingsprogrammet, bland annat att ta fram en EU-strategi för giftfri miljö. Länderna vill att strategin stakar ut vägen för EU:s kemikaliekontroll efter 2020 och samtidigt bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Ett förslag till strategi skulle ha presenterats senast 2018, men så har inte skett och kommissionen har inte heller meddelat när det kan ske.

Ett omfattande underlagsmaterial för EU-strategin för giftfri miljö har emellertid tagits fram av kommissionen, där Sverige bidrar med en expert. Underlaget finns publicerat i djupgående rapporter för prioriterade områden samt i en övergripande huvudrapport.290Rapporterna ger en lägesöversikt,

beskriver och analyserar nuvarande policyer och regelverk inom kemikalieom- rådet, identifierar luckor och brister samt pekar på möjliga lösningar.

Länderna vill också att EU tar en aktiv roll i det pågående internationella arbetet för att åstadkomma ett ambitiöst globalt ramverk för att säkerställa god kemikalie- och avfallshantering efter 2020.

NATIONELL SAMORDNINGSGRUPP FÖR ATT UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KEMIKALIERISKER

För att öka möjligheterna att tidigt kunna upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikalierisker har regeringen inrättat SamTox291, en samord-

ningsgrupp bestående av generaldirektörerna för åtta svenska myndigheter.292

Beslutet bygger på ett förslag från Kemikalieinspektionen 2016293, som togs

fram på grund av att en statlig utredning förde fram att otillräcklig samord- ning mellan myndigheter i kemikaliefrågor var en orsak till att spridningen av PFAS-föroreningar i dricksvatten kunde pågå under lång tid innan åtgär- der sattes in.294 SamTox, som har stöd i sitt arbete av Toxikologiska rådet,

ska säkerställa snabb och systematisk överföring av information och att det finns ett samarbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter, forskare och andra aktörer. Arbetet har kommit igång och Toxikologiska rådet publi- cerade 2018 en rapport som bland annat beskriver det inledande arbetet och lyfter två åtgärdsområden till SamTox. Det första handlar om ackumulering av PFAS i deponier, vilket kan bli en betydande källa till förorening av miljön. Det andra området rör allmänhetens exponering för kadmium, vilket är en känd men hittills otillräckligt åtgärdad kemikalierisk.

290 http://ec.europa.eu/environment/chemicals/non-toxic/index_en.htm

291 Regeringsbeslut 2016-12-14. M2016/02391/Ke, M2016/00642/Ke (delvis).

292 Cheferna för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten,

Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning och Havs- och vattenmyndigheten ska ingå i den nya samordningsgruppen SamTox. Kemikalieinspektionens generaldirektör blir sammankallande och ordförande för gruppen.

293 dnr M2016/02391/Ke

294 Enander, G. (2016). Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten (M 2015:B). dnr

M2016/00642/Ke.http://www.regeringen.se/contentassets/014c3e70e27c4ecf8d5b91553dd34559/ utredningen-om-spridning-av-pfas-fororeningar-i-dricksvatten.pdf

GIFTFRI MILJÖ

GIFTFRI MILJÖ

STÖD FÖR ÖKAD SUBSTITUTION

Ett centrum för ökad substitution, det vill säga att ersätta farliga kemiska ämnen med säkrare alternativ, beslutades av regeringen i november 2017 och place- rades hos forskningsinstitutet RISE i Borås. Centret startades i början av 2018 och har under året besatts med personal samt har haft ett antal möten i styrel- sen, bland annat kring verksamhetens inriktning. Centret kommer att erbjuda kompetens kring substitution till såväl företag som kommuner och landsting och avser att fungera som en administrativ nod bland dessa aktörer. Centret kommer även att stimulera utvecklingen av hållbara kemiska produkter och produktions- processer, varor och icke-kemiska metoder samt bidra till en cirkulär ekonomi. Kommunikation, rådgivning och utbildning kommer att vara centrets kärn- verksamheter.

FÖRETAG GÅR FÖRE LAGSTIFTNINGEN

Under 2018 blev det klart att nio kosmetikaföretag i samråd med Natur skydds- föreningen har påbörjat en utfasning av kemikaliegruppen PFAS ur samtliga kosmetika produkter som företagen har på marknaden.295 I praktiken innebär

detta att 57 varumärken (varav 54 är globala) berörs av omställningen. KOMMUNALA INITIATIV GER RESULTAT

I Sverige har många kommuner sedan några år tillbaka aktivt arbetat med att ta fram kommunala kemikalieplaner, för att på så sätt gå längre än gällande lag stiftning och samtidigt skynda på utfasningen av farliga kemikalier ur sina verksam heter. Många arbetar också med att minska exponeringen för kemika- lier inte minst i förskolor och skolor genom information, upphandling och krav vid nybyggnation. I Skåne har Miljösamverkan Skåne lanserat en ny webbplats med information om hur pedagoger kan utveckla en Kemikaliesmart förskola och skola samt hur föräldrar kan arbeta med kemikaliesmart vardag i hemmet.296

Stockholms stad, har genom sin verksamhet på Stockholms kemi kalie centrum beräknat hur mycket farliga kemikalier som rensats ut från kommunala förskolor de senaste fyra åren. Bland annat framkom det att staden rensat ut tusentals kilo ftalater och hundratals kilo fosfororganiska flamskydds medel – bara genom att byta ut gamla sovmadrasser mot nya.297

Stockholms kemikaliecentrum har även varit projektledare för ett internatio- nellt projekt som bland annat syftar till att stimulera städer kring Östersjön att ta fram egna kemikalieplaner på kommunal nivå, stötta lokala företag i kemika- liefrågor samt genomföra informationskampanjer för att öka medvetenheten om miljögifter hos befolkningen. Projektet, NonHazCity, har under 2018 löpt sitt sista år och har slutkonferens i Riga i januari 2019. I projektet har 18 partners från Sverige, Estland, Lettland, Finland, Litauen, Polen och Tyskland deltagit.298

295 https://www.surfejs.se/nyheter/ 296 https://kemikaliesmartskane.se/ 297 http://nonhazcity.eu/new-report-hazardous-substance-reduction-through-phase-out-of-old-articles-and- materials-in-pre-schools/ 298 http://www.stockholm.se/OmStockholm/EU--Internationellt-/Internationella-organisationer-och-natverk/ Internationella-samarbeten/NonHazCity--ett-kemikaliesmart-EU-projekt/

GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

EU-kommissionen presenterade under 2018 en plaststrategi inom handlings- planen för en cirkulär ekonomi. I strategin föreslås att all förpackningsplast ska återanvändas eller återvinnas senast 2030, vilket ställer stora krav på att plasten utformas så att risk för exponering av farliga ämnen undviks.299

Kommissionen pekar bland annat på att bristfällig information om vilka far- liga ämnen som förekommer i avfallet är en utmaning. Plastanvändning gene- rerar stora mängder avfall, varav huvuddelen inom EU går till deponi eller förbränning. Efterfrågan på återvunnen plast är än så länge mycket liten. Det beror bland annat på att det är svårt att säkerställa jämna och kvalitetssäk- rade flöden där innehållet av farliga ämnen är känt. För insatser under 2018 för ökad tillgång på information, se även avsnitt för preciseringen Information om farliga ämnen i material och produkter.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har lämnat inspel i ett samråd om EU:s arbete med gränssnittet mellan lagstiftningarna för kemi- kalier, varor och avfall. Bland annat har frågan om information om ämnen i återvunnet material och synen på ämnen som inger betänkligheter lyfts fram i inspelet.

Nordisk vision om hållbar plastanvändning

De nordiska miljöministrarna enades under år 2018 om ett ”Nordiskt sam- arbetsprogram för miljö och klimat 2019–2024”.300 I programmet beskrivs

inriktning, mål och prioriteringar inom fem olika områden samt styrning och organisation för genomförandet. Två av områdena är Cirkulär ekonomi och Kemikalier – miljö och hälsa. I programmet slås fast att de nordiska länderna under sexårsperioden bland annat ska arbeta för en cirkulär ekonomi och bidra till att konsumtion och produktion sker inom gränserna för vad naturen tål, minimera risken för skador på människor och miljö från miljögifter och kemikalier i produkter samt stoppa tillförseln av plast och mikroplast i haven.

Inom den gemensamma visionen för plast i ett hållbart samhälle, som Nordiska ministerrådet tog fram under 2017, har under 2018 arbetet fort- satt inom Nordiska ministerrådets program för att bland annat öka kunska- pen om och minska problemen med farliga ämnen i plast och i återvunnen plast.301, 302 Programmet har förlängts till 2020. Inom programmets samtliga

sex strategiska områden finansieras nordiska projekt. Ett sådant område är ”Fördjupning av kunskapen om problematiska ämnen i återvinningen av plastmaterial”. 299 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1516265440535&uri=COM:2018:28:FIN 300 http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1143447/FULLTEXT01.pdf 301 https://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/miljoeministrar-slaar-ett-slag-foer-haallbar-plastanvaend- ning 302 https://www.norden.org/sv/publication/nordiskt-program-att-minska-plastens-miljopaverkan-0

GIFTFRI MILJÖ

GIFTFRI MILJÖ

MINSKA BARNS EXPONERING

Bedömning av barns exponering

OECD har under året fortsatt med en rapport som syftar till att öka medve- tenheten om barns exponering i riskbedömningar. Rapporten beskriver delvis ett beslutsträd som kan vara till hjälp för att identifiera om en separat expone- ringsbedömning är nödvändig för barn, eller om exponeringsbedömningen för vuxna redan ger en acceptabel säkerhetsnivå för barn. Färdigställandet av rap- porten har dock dragit ut på tiden och publiceringen skedde inte under 2018 som var planerat.

OECD sammanställer också flera fallstudier där man uppskattat barns exponering när de suger på föremål. I arbetet ses osäkerheter över och några rekommendationer beskrivs när dessa riskbedömningar ska utföras. Dessa två dokument kommer tillsammans bidra till att belysa och öka kunskapen om barns exponering.

Kommunnätverket Giftfri vardag

Under 2018 har ytterligare kommuner tillkommit till det nätverk om gift- fri vardag som Kemikalieinspektionen startade i november 2015. Nätverket ska underlätta för kommunerna att samverka med varandra och sprida goda exempel. Intresset från kommunerna har varit stort och nätverket består nu av 135 kommuner samt ett 40-tal landsting, kommunala bolag och regio- ner. Tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och länsstyrelserna har Kemikalieinspektionen under 2017 och 2018 genomfört en turné om giftfri miljö och upphandling i 20 län, sammanlagt har cirka 800 personer deltagit. Syftet med turnén var att lyfta upphandling som ett verktyg i åtgärdsarbetet för en giftfri miljö och att underlätta för nätverksbyggande i länen kring kemi- kalierelaterade frågor vid upphandling.

Utbildningsmaterial om kemikalier i vardagen – från förskolan till gymnasiet

I samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent har Kemikalieinspektionen under 2018 vidareutvecklat, spridit och kommunicerat det pedagogiska utbildnings- material som tagits fram gemensamt. Utbildningsmaterialet, som finns från förskola upp till gymnasienivå, är fritt tillgängligt på webben.303 Fyra korta

filmer som belyser kemikalier i vardagen på olika sätt, har tagits fram. En mängd utbildningar har genomförts, bland annat 10 kostnadsfria utbildningar till olika kommuner med totalt ca 700 deltagare. Under 2018 har information om materialet spridits, dels via nätverket Grön Flagg till cirka 2 200 aktiva verksamheter dels genom Håll Sverige Rents Facebook-sida med över 10 000 följare. Materialet har också spridits via andra relevanta kanaler på web- ben.304

303 http://www.hsr.se/materialrum-larare-och-pedagoger/kemikaliesmart-skola-och-forskola

304 Håll Sverige Rent (2018) Slutrapport för projekt: Giftfri vardag i skola och förskola 2015-2018.

MINSKA EXPONERINGEN I MILJÖN OCH VIA DRICKSVATTEN

Åtgärder för att minska exponering från högfluorerade ämnen

Högfluorerade ämnen, eller PFAS, är vitt spridda och extremt svårnedbryt- bara i miljön. PFAS återfinns i både yt- och grundvatten över hela Sverige och på många platser har vattentäkter förorenats. Uppmätta halter i miljön visar att det finns risk för negativa effekter på människor och miljön. Människors exponering sker främst via vatten och intag av fisk. Den bristfälliga kunska- pen om toxicitet hos det stora flertalet PFAS-ämnen gör det svårt att bedöma vilka risker dessa innebär för människa och miljö. Många av dem är, förutom att de är svårnedbrytbara, också vattenlösliga och rörliga i mark. Det medför att de kan förorena vatten och dricksvattentäkter för lång tid framöver.

Tyskland och Sverige har föreslagit en EU-begränsning för en grupp PFAS- ämnen i syfte att förebygga fortsatt användning av ämnen som är identifierade antingen som persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande och toxiska (PBT) eller som mycket persistenta och mycket bioackumulerande (vPvB).305

Förslaget antogs av Echas kommittéer under 2018 och medlemsländerna för- väntas rösta om förslaget under 2019.

Sverige har under 2018 också aktivt medverkat i arbetet med att ta fram en EU-gemensam strategi för PFAS. Vidare, finns det en arbetsgrupp i Echas regi som arbetar med PFAS-frågor, vars målsättning är att koordinera medlemsländernas arbete, i första hand inom ramen för Reach- och CLP- förordningarna. På nationell nivå finns en guide306 som visar ansvarsområ-

den för olika myndigheter samt en strategi som syftar till att minska, och på sikt fasa ut, sådan användning av PFAS som kan påverka miljön negativt. Strategin lyfter bland annat ökat samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer, i Sverige och Norden, liksom inom EU och globalt.307

För att öka kunskapen om vilka kemiska produkter som innehåller hög- fluorerade ämnen har Kemikalieinspektionen infört ett krav på att företagen ska anmäla förekomst av avsiktligt tillsatta högfluorerade ämnen i produkter till produktregistret, oavsett halt. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2019. Det innebär att uppgifter om högfluorerade ämnen ska rap- porteras till produktregistret för första gången i februari 2020.

Regionalt arbete med högfluorerade ämnen

På regional nivå har flera länsstyrelser fortsatt att arbeta aktivt med att kart- lägga och minska spridningen av PFAS. Kartläggning har bland annat skett vid flygplatser och andra typer av brandövningsplatser, samt vid deponier. Mätningar av PFAS har skett i framför allt vattentäkter samt andra yt- och grundvatten men även i biologiska prover.

305 https://www.echa.europa.eu/documents/10162/88ad280c-dc05-1796-7e8f-fea3d0f2bb60

306 http://www.kemi.se/pfasguide

307 Kemikalieinspektionen (2016). Rapport 9/16. Strategi för att minska användningen av högfluorerade

GIFTFRI MILJÖ

GIFTFRI MILJÖ

Åtgärder för att minska utsläpp av rester från läkemedel och kosmetiska produkter till vatten

Under 2018 har arbetet med ny EU-förordningen för veterinärmedicin- ska läkemedel slutförts.308 Sverige har deltagit aktivt i revideringen där nya

regler har införts för att motverka antibiotikaresistens och för att minska miljöpåverkan av veterinära läkemedel. Exempelvis får kemiska ämnen som utgör en miljörisk genom att de är svårnedbrytbara och ansamlas i miljön bara ingå i veterinärläkemedel under vissa speciella omständigheter. EU-kommissionen har fått i uppdrag att fortsatt utreda ett system för gransk- ning och samman ställning av miljö egenskaperna hos de kemiska ämnen som ingår i veterinär läkemedel samt att utreda om de kan granskas i förhållande till EUs miljö lag stiftning. Kommissionen har även fått i uppdrag att utreda åtgärder för att förhindra eller minimera utsläpp av aktiva kemiska ämnen vid tillverkningen.

Läkemedelsverket har under året genomfört flera insatser för att öka den internationella förståelsen för behovet av ökad miljöhänsyn inom läkeme- delslagstiftningen inom EU och internationellt. Det gäller främst behovet av att begränsa utsläpp av aktiva kemiska ämnen vid läkemedelstillverkning. En skrift på engelska som förklarar det svenska förslaget om utsläppsbegräns- ningar är framtagen och delad inom norden.309

Havs- och vattenmyndigheten har på regeringens uppdrag under flera år finansierat olika projekt för utveckling av reningsteknik i syfte att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar från kommunala avloppsreningsverk. Uppdraget redovisades 2018 i rapporten Reningstekniker för läkemedel och mikroföroreningar i avloppsvatten.310

Ämnena okta (D4)- och deka (D5)-metylcyklotetrasiloxan som förekom- mer i kosmetiska produkter har fått miljökvalitetsnormer som gäller för kustvatten och vatten i övergångszonen från och med den 1 januari 2019.311

Ämnena har miljöfarliga egenskaper, ansamlas i levande organismer i närings- kedjan och är mycket svårnedbrytbara. Därför har man även beslutat inom EU att begränsa ämnena i kosmetiska produkter som man sköljer av kroppen från och med februari 2020.312

Insatser för att minska spridning av mikroplaster

Mikroplast uppstår ofta då plast slits och finfördelas, men mikrokorn av plast kan också aktivt ha tillsatts i exempelvis kosmetika och andra typer av kemiska produkter. På uppdrag av regeringen har Kemikalieinspektionen tagit

308 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om

veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG

309 Proposal to reduce environmental impact from the manufacture of medicines and active

pharmaceutical ingredients, Report from Swedish Medical Products Agency (November 2018)

310 Rapport 2018:7 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/2018-

06-14-reningstekniker-for-lakemedel-och-mikrofororeningar-i-avloppsvatten.html

311 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2018:17

fram förslag relaterat till förekomsten av mikrokorn av plast i kemiska pro- dukter. Uppdraget redovisades 2018 i rapporten ”Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter”.313

För att minska spridningen av små plastpartiklar i miljön finns numera ett svenskt förbud mot att sälja kosmetiska produkter som innehåller plastpartik- lar med rengörande, skrubbande eller polerande effekt. Det finns ingen nedre gräns för storleken på partiklarna vilket betyder att även plastpartiklar i nano- form omfattas. Plastpartiklar som enbart består av naturligt förekommande polymerer, till exempel cellulosa, omfattas inte av förbudet. Förbudet gäller från den 1 juli 2018, men produkter som tillhandahållits på svenska markna- den före detta datum får fortsätta att säljas fram till den 1 januari 2019.314

Kemikalieinspektionen har under 2018 medverkat i Echas arbete med ett begränsningsförslag inom Reach för avsiktligt tillsatta mikroplaster i kemiska produkter. Förslaget kommer att skickas ut på offentligt samråd och beredas i Echas två vetenskapliga kommittéer under 2019 för att kunna lämnas över till EU-kommissionen för beslut under 2020.

I december 2018 presenterades slutsatser från den utredning för att se över möjligheterna att minska de negativa miljöeffekterna från plast som Regeringen tillsatte 2017. Utredningen behandlar de fyra områdena smartare användning, ökad och säker materialåtervinning, förnybar råvara samt mins- kad nedskräpning.315 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har

fått i uppdrag att gemensamt se över möjligheterna att minska de negativa effekterna av plast till följd av nedskräpning.316

Konstgräsplaner har identifierats som en viktig källa till utsläpp av mikro- plaster i Sverige.317 Under 2018 har Naturvårdsverket publicerat en vägled-

ning om anläggning, underhåll och skötsel av konstgräsplaner med fokus på minskad spridning av mikroplaster.318

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag om att sammanställa kunskap

In document Miljömålen [2019], reviderad version (Page 116-153)