Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god eko-nomisk hushållning i sin verksamhet, på kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning, är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslu-tar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas.
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushåll-ning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnader får därför inte öka i snabb-are takt än skatteintäkter och generella stats bidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande generationer måste betala för denna överkonsumtion, vilket inte går ihop med kommunal lagens grundtanke om att varje generation ska bära sina kostnader.
En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppfölj-ning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nöd-vändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning.
Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Det är alltså inte tillräckligt att i resulta-tet uppnå balanskravet, d.v.s. nollan. För att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt måste resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt.
Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalender år så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå skulle uppstå under året ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Detta kan innebära att en överkonsum-tion under ett år kan medföra stora konsekvenser för kommunens verksamheter de följande åren då under-skottet ska hämtas hem för att få ekonomin i balans igen.
God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensio-ner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden.
Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och att väga verksamhetens behov på längre sikt.
Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den ser-vice som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat.
Verksamhetsperspektiv tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffek-tivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa för-utsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter.
Det är viktigt att varje nämnd kontinuerligt följer upp sin ekonomi mot tilldelad ram, utvecklingen av mål, kvalité och volymer i förhållande till beslutad fler-årsstrategi. Nämnderna måste också vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom tilldelad ram då ramen är begränsningen för verksamhetens omfattning på netto kostnadsnivå.
Enligt kommunallagen ska kommunerna i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen ska ange de finansiella förutsättning-arna eller ramförutsättning-arna för den kommunala verksamheten utifrån respektive kommuns ekonomiska situation.
Vidare ska de finansiella målen ange en ambitionsnivå för kommunens finansiella utveckling och ställning.
Flerårsstrategi 2018-2020 innehåller finansiella mål som ska säkerställa att kravet på god ekonomisk hus-hållning uppfylls.
Resultatnivån för att uppnå god ekonomisk hus-hållning varierar beroende på bland annat kommu-nens befolkningsutveckling och behov av investeringar.
Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resul-tat på en nivå som gör att dess ekonomi inte ur holkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av inves-teringar. Ett resultat på minst två procent ger utrymme för att över en längre tid självfinansiera större delen av en normal investeringsvolym i kommunen. Det innebär att Alingsås kort- och långsiktiga finans iella handlings-utrymme, i form av likviditet och solidi tet behålls. I en växande kommun som Alingsås med allt större investe-ringsvolymer bör därför resultat målet vara i paritet med de investeringsambitioner som kommunen har och där-med höjas till en högre nivå än riktvärdet om två pro-cents överskott. 2-3 propro-cents överskott överensstämmer i högre utsträckning med kommunens Tillväxtprogram och därtill kommande investeringsplaner. Resultatmålet är även en förutsättning för att klara snabba förändringar i samhälls ekonomin och fungerar därmed som en buf-fert för konjunktursvängningar.
Det är viktigt att begränsa nettokostnadsutveck-lingen till utvecknettokostnadsutveck-lingen av skatteintäkter och generella statsbidrag för att Alingsås på längre sikt ska kunna behålla en god ekonomi och ett finansiellt utrymme för att möjliggöra tillväxt. Med en oförändrad skattesats är det även viktigt att verksamheterna bedrivs ändamåls-enligt och kostnadseffektivt för att kunna möta de demografiska utmaningarna.
Kommunen ska självfinansiera samtliga investeringar i skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att kom-munen inte ska låna. På så sätt stärks komkom-munens lång-siktiga finansiella handlingsberedskap.
Soliditeten är ett mått som visar hur stor del av till-gångarna som finansierats med egna medel och är där-för ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Om soliditeten är hög har till-gångarna till stor del finansierats med egna medel och lånefinansieringen är låg. De faktorer som påverkar soliditeten är dels årets resultat, dels hur tillgångar och skulder förändras under året. Soliditeten exklusive
utlå-ning till de kommunala bolagen bör vara oförändrad eller öka för Alingsås. På så sätt stärks kommunens eko-nomi på längre sikt.
VA- och avfallsverksamheten ska planeras och genomföras inom ramen för taxan, med målet att even-tuella överuttag eller underuttag ska regleras mot bru-karna inom en treårsperiod. Långsiktigt ska VA- och avfallsverksamheten finansiera sina investeringar med egna medel.
mål för god ekonomisk hushållning
Kortsiktiga mål
• Ekonomiskt resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
• Årets investeringar i skattefinansierad verksamhet exklusive Tillväxtprogrammet ska självfinansieras genom resultat och avskrivningar.
• Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Långsiktiga mål
• Avvikelsen mellan redovisade nettokostnader och referenskostnader ska minska.
• Soliditeten exklusive utlåning till de kommunala bolagen bör vara oförändrad eller öka
ekonomistyrprinciper
Den kommunala verksamheten och dess ekonomiska förvaltning regleras i stor omfattning av kommunal-lagen samt kommunal-lagen om kommunal redovisning. Alingsås kommuns ekonomistyrprinciper utgår från att redo-visningen sker enligt Kommunal redovisningslag och övrig tillämplig lagstiftning.
Ekonomistyrprinciperna behandlar vidare hur våra skattemedel ska brukas. Kommunfullmäktige fast-ställer årligen den budget inom vilken verksamheten ska bedrivas och alla kostnader täckas. En nämnd får inte förbruka mer resurser än vad den blivit tilldelad.
Om detta ändå sker ska nämnden täcka underskottet inom två år. En åtgärdsplan ska i samband med bokslu-ten föreläggas kommunstyrelsen för godkännande.
Årets investeringar i skattefinansierad verksam-het exklusive Tillväxtprogrammet ska självfinansieras genom resultat och avskrivningar.
Centralisering av lokalkostnader
Redan i flerårsstrategi 2017-2019 gavs uppdraget att centralisera kommunens lokalkostnader i syfte att få ner hyreskostnaderna för kommunen. Uppdraget kvar-står 2018.
Kommunstyrelsen ska ha huvudansvaret för kom-munens lokalplanering och i detta ligger att inrätta en funktion för hantering av det operativa ansvaret.
Lokalplaneringen ska grunda sig på kommunens befolkningsprognos, verksamhetens behov samt finan-sieringsmöjligheter. Kommunstyrelsen beslutar årligen om en kommunövergripande lokalförsörjningsplan, som utgör underlag till budgetberedningen.
Investeringar
I flerårsstrategin framgår kommunens investeringsplan för de kommande fem åren. Ett av de finansiella målen är att skattefinansierade verksamheters investeringar ska självfinansieras till 100 procent. Detta uppnås i flerårsstrategi 2018-2020.
Bland investeringarna kan särskilt nämnas fortsatt utbyggnad av Stadsskogen samt årliga investeringar i ökad digitalisering om 5 mnkr per år. Därtill kommer re- och anpassningsinvesteringar i kommunens olika verk-samheter. År 2019-2020 avsätts 220 mkr för Kran gatans förlängning, Södra stadsskogsvägen, Norra Bolltorp samt Norra länken. Under perioden 2018-2022 avsätts 370 mnkr i investeringar till följd av Tillväxtprogrammet.
Flyktingfonden skapar långsiktighet
I Alingsås bygger välfärden på långsiktighet och dess finansiering på stabilitet och ansvarstagande. Kommu-nen erhåller ersättning för de insatser som görs i upp-draget att etablera nyanlända. Alingsås har historiskt gjort ett överskott på dessa medel, vilka placerats i en fond med syfte att täcka framtida kostander för flyk-tingmottagandet samt efter ansökan kunna till delas satsningar med koppling till integrationspolitiken i kommunen.
I budget kommer inga medel utfördelas eller använ-das för att stärka resultatet. En stabil finansiering byggd på stabilitet och ansvarstagande hanterar Alliansen genom att inte förbruka mer medel än vad som löpande inkommer under ett verksamhetsår.
De medel som under planperioden inkommer och inte tas i anspråk av etableringsuppdraget kommer inte att fonderas. Medlen kommer istället fördelas ut till verksamheter som har insatser för gruppen. Verksam-heterna återfinns i synnerhet inom socialnämnden samt barn- och ungdomsnämnden. Genom att medlen till-faller de verksamheter som verkar för gruppen nyan-lända kan kommunen fortsatt upprätta och förbättra kvalitén för målgruppen.