GODKÄNDA REVISORER

Representanter från kategorin godkända revisorer är Henrik Olin på KPMG och Tomas Karlsson på Ernst & Young. Med tanke på deras titlar som godkända revisorer betyder det att de båda har avlagt revisorsexamen och har uppfyllt kraven på minst tre års praktik innan de hade möjlighet att skriva proven. Nedan följer deras tankar om utbildning, titlar och revisionsplikt.

Henrik Olin

5.2.1 Utbildning

I sex år har Henrik Olin jobbat som revisor och han har varit kvalificerad, alltså godkänd, sedan i höstas. Sin utbildning läste han på Karlstads universitet och han har en magisterexamen i ekonomi med inriktning mot redovisning. Utbildningen passar precis för kraven för revisorsprovet, alla krav finns med i utbildningen.

Olin jobbade ganska precis fem år innan han skrev provet för att bli godkänd revisor. Tre år är det minsta antalet år man får jobba innan man gör provet. Det är mycket att förbereda och sedan så händer det ju saker i privatlivet som gör att det kanske tar lite längre tid än vad man räknat med ibland, berättar Olin. Det finns planer på att avlägga högre revisorsexamen, han har en uppgörelse med kontorschefen om hur det är tänkt att bli, men när det blir vet han inte än. Praktisk erfarenhet är det som har bidragit mest till Olins kompetens, tror han. Utbildningen ger en grund att stå på och ger ett sätt att arbeta på för att hitta lösningar. Verkligheten är dock inte riktigt som teorin. Den praktiska erfarenheten ger ändå mest och kan inte på samma sätt jämföras med utbildningen.

De har en utbildningsmatris internt inom KPMG, som man ska följa från och med anställningen. Det rör vilka kurser man ska gå och vilka år man läser dem. Sedan beror det på vad man är anställd som också, om det är revisorsassistent eller redovisningskonsult. Det är den matrisen som gäller men man kan också ha egna önskemål om kurser att läsa som man får ta med sin närmsta chef, men det brukar inte vara något problem att få läsa till ytterligare kurser.

Olin minns att det var en ganska trevlig tid som student, men det som man möjligtvis saknar är den praktiska kopplingen ut mot verkligheten. Hur man ska lösa det, har han inget direkt svar på, men någon typ av praktisk del i utbildningen tror han vore nyttig. Inriktningen mot redovisningen som han läste med handelsrätt och beskattningsrätt tyckte han annars var väldigt bra kurser.

Proven man skriver för att bli godkänd respektive auktoriserad revisor är ganska svåra som de är idag. Ernst & Young har haft i uppgift att upprätta dem, om de har kvar det uppdraget är han inte säker på. De hade det ifjol men det går troligtvis ut nu. Revisorsnämnden håller i dem och sen får byråerna lämna anbud och det vann Ernst & Young i Göteborg, som de fick ansvar för under några år. De får instruktioner från Revisorsnämnden om vilken nivå det ska ligga på men det varierar naturligtvis lite från gång till gång. Det verkar vara en ganska stor procedur att ta fram dem, av vad man hör verkar det ganska invecklat. Provet för högre revisorsexamen tror han inte kommer att bli svårare. Däremot får revisorerna ett mer och mer komplext regelverk med flera rekommendationer att följa och det gör att det blir svårare att vara uppdaterad överallt. På så sätt kan det bli svårare, det kan krävas mer praktisk erfarenhet att täcka in alla områden och alla branscher.

5.2.2 Revisorstitlar

Det kommer att bli godkänd revisor som försvinner om någon av titlarna ska bort, det är Olin ganska övertygad om. Det kanske inte är helt orimligt att tro att den på sikt kommer att försvinna. Varför ska det egentligen finnas två titlar? En godkänd revisor kan ju idag vara lite olika. Man kan vara godkänd revisor med olika möjligheter att skriva på revisionsberättelser. Om man är godkänd enligt de gamla reglerna så är det 50-25-50-regeln som gäller som övre gräns. En godkänd revisor som avlagt prov får skriva på mycket större bolag, där är det börsbolag som är gränsen.

Olin vill inte säga att han tycker att det är ett dåligt förslag att avskaffa en titel, de är ju trots allt ganska lika. Som revisor har man god revisionssed som man måste följa också, man ska inte ta på sig ett uppdrag som man inte är kvalificerad för. Följer man inte det så bryter man ändå mot god revisionssed och då finns ju redan där en begränsning. Olin tror att en av dem kommer att försvinna på sikt och eftersom de ligger så nära varandra som de gör så är det väl ett argument att hålla med om.

Det är på KPMG en självklarhet att ju större ett företag är, desto mer erfarenhet behöver man som revisor ha. Om det är titeln i sig eller erfarenheten man har i den typen av uppdrag som är viktig är en annan sak. Han tror inte att det beror på om det står att det är en godkänd eller auktoriserad revisor som skriver på utan om erfarenheten som man har i branschen och för den typen av bolag. Stora bolag har inte godkända revisorer utan de har auktoriserade, och om man generaliserar har nog en auktoriserad revisor mer erfarenhet. Olin tycker själv inte att titeln är lika viktig men generellt sett tror han att det föreligger så.

kanske man inte alltid är lika motiverad att satsa på att bli auktoriserad. Finns det bara en titel för dem som är revisorer så är det ju den man får sträva efter. Det tror i alla fall Olin. Beroende på den lagstadgade revisionens beslut så kanske det inte i framtiden kommer att finnas samma utrymme för att bli auktoriserad heller. Men de som verkligen vill bli revisorer kommer ju att sträva efter att bli auktoriserade, tror Olin.

Olin tror inte att man kommer att hämmas som revisor utan mellansteget godkänd revisor. Tittar man rent kravmässigt så behöver man jobba i fem år innan och ha en varierad praktik under den tiden. Om man inte har delmålet godkänd så kanske någon tröttnar under vägen, men då kanske de hade tröttnat ändå. Han är osäker på om de har planerat att se över kraven för auktorisation, det kanske kommer att se annorlunda ut. Det blir ett längre steg i alla fall, det är självklart.

Lönen beror delvis på vilken titel man har som revisor. Man blir inte auktoriserad om man inte har erfarenheten och har man jobbat i många år så får man ju i regel en högre lön. Olin tror att det är som i många andra konsultverksamheter att de som sitter på de stora kontona och ger företaget stora intäkter även får sin lön därefter. Det handlar nog snarare om hur mycket pengar man drar in till koncernen än just om man är auktoriserad eller godkänd. En viss koppling har det ju indirekt även om inte lönen är direkt kopplad till titeln. Man får en högre status som auktoriserad revisor helt klart, så är det i alla fall inom KPMG och han tror att det även gäller många andra byråer. Som revisor tar det ganska lång tid innan man kan börja tjäna de riktigt stora pengarna. Ingångslönerna är inte så höga men allteftersom så tickar det uppåt ganska bra, berättar han.

5.2.3 Revisionspliktens avskaffande

Med det förslag som finns just nu så är det ju väldigt många bolag som inte längre kommer att omfattas av plikten. Det är en självklarhet, enligt Olin, att det kommer att märkas i branschen. Hur mycket det märks eller vilka konsekvenser som det får är det ingen som vet än, bara att det kommer att bli konsekvenser. När Danmark avskaffade plikten, dock utan lika många berörda företag, så visade det sig att det ändå var väldigt många bolag som behöll revisionen. Vad det beror på kan man fråga sig. Det måste ju finnas en nytta i en revisionsberättelse och om det är bank, kunder eller leverantörer överlag som efterfrågar det kan han inte svara på, men det talar ju ändå gott för revisorerna. För vissa typer av företag där man inte har någon bank som är involverad, inga större leverantörer utan mest kunder där kan man fråga sig om man verkligen behöver ett reviderat bokslut. Han kan hålla med om att det i vissa fall inte borde vara lagstadgad revision i alla fall, i så fall får de välja till det frivilligt. Sedan kommer det alltid att finnas intressenter som är intresserade av att få siffrorna granskade på ett eller annat sätt. Om detta kommer att ske genom en fullständig revision, som vi i Sverige har idag, det vet han inte. Någon typ av granskning tror han ändå att det kommer att bli.

Tomas Karlsson

5.2.4 Utbildning

Tomas Karlsson från Ernst & Young har arbetat på byrån sedan oktober 1998 vilket blir nästan 9 ½ år. Han har en treårig utbildning som civilekonom som han tog på Karlstads universitet. Det sista året på utbildningen skrev han uppsats samtidigt som han jobbade eftersom han fick jobb innan han hade tagit sin examen. Han kompletterade med några kurser medan han jobbade för att få behörighet att skriva provet för revisorsexamen. Provet skrev han i november 2003, efter ungefär fem år. Hade han inte haft fullt upp privat under den tiden så hade han kanske skrivit det tidigare. Vi frågade om och i så fall när han har tänkt skriva provet för högre revisorsexamen. Karlsson svarar att eftersom han är inriktad på ägarledda bolag och inte är intresserad av att

skriva på börsbolag så finns det egentligen ingen vits för honom att skriva då. Dessutom känner han att många kunder inte vet skillnaden mellan de olika titlarna och det är också en anledning att inte skriva. Det skulle i så fall vara för ett internt syfte men hans slutgiltiga svar är att han inte tror att han kommer att skriva.

Som nyanställd på Ernst & Young tar man redovisnings- och revisionskurser på en gång. De första fem till sex åren följer man en utbildningsstege med två till tre veckors kurser varje år. Utöver det får man kortare internutbildning på byrån då man inte åker iväg. När de fem åren har gått får man själv anpassa sin utbildning. Man väljer själv vad man tycker sig behöva och vill åka på. Då kan man även välja resmål säger Karlsson med glimten i ögat.

Karlsson tycker att han till störst del har fått sin kompetens från praktisk erfarenhet. Innan han började läsa hade han jobbat lite med fakturor och bokföring och liknande arbetsuppgifter. Därför kunde han ta till sig undervisningen på ett bättre sätt än hans kurskamrater som gick direkt till universitetet. Så visst behöver man en grund med teori menar han men det är ändå från det praktiska arbetet som den största kunskapen kommer ifrån. Han tillägger att de som har bra betyg i skolan har en kortare startsträcka när det gäller att komma igång i arbetslivet. Det går fortare för dem att lära sig. Antagligen för att de är snäppet mer ambitiösa.

På frågan om han tycker att högskoleutbildningen bör förändras på något sätt anser Karlsson att det borde vara mer praktiska inslag. Vad han har hört så har det blivit mer av sådant ute på skolorna, exempelvis får studenterna träna på bokföring i dataprogram. Om studenterna får lära sig mer praktiskt arbete så förstår de mer vad de gör, då är de en tillgång ute i arbetslivet. Som det är nu är det en merit om man har kommit i kontakt med något liknande arbete innan. Karlsson tycker även att det vore en bra idé att få ut varje student i arbetslivet och ge dem arbetsuppgifter. Problemet då är vilka som ska ta hand om studenterna.

Vi var intresserade av att få veta hur Karlsson tror att provet/proven för revisorsexamen och högre revisorsexamen kommer att se ut om det skulle bli så att en revisorstitel avskaffas. Skulle det endast bli ett prov tror inte Karlsson att det kommer bli lätt. I så fall ska det verkligen sållas. Det skulle även krävas fler år till att förbereda sig till provet, kanske upp till sex, sju år. Om provet blir för svårt kommer det vara färre och färre som skriver och då urholkas revisorskåren eftersom ingen kan kalla sig för revisor. Som det är nu är första provet en förberedelse för det andra. Därför tror Karlsson att det blir två prov även i framtiden.

5.2.5 Revisorstitlar

Karlsson tycker det är ett bra förslag att avskaffa en revisorstitel. Han menar att det då blir ett tydligare yrke och lättare att marknadsföra. Den titel som han tror försvinner är den godkända, helt givet, säger Karlsson. Nu finns det egentligen två sorters godkända revisorer upplyser Karlsson oss om. När man söker i bolagsverkets register på godkända revisorer står det ett ”G” framför vissa och ett ”E” framför andra. De godkända med ett ”G” har blivit godkända enligt gamla regler och har begränsningar i balansomslutning, omsättning och anställda på företag som de inte får skriva på. ”E” betyder att man då har gjort ett prov och alltså har examinerats. Karlsson själv har endast begränsningar i börsbolag. Han tror att det är på grund av att den godkända titeln är blandad, att det finns flera undertitlar, som det är just den titeln som kommer att tas bort. Branschen vill nog tillföra kåren mer status och det blir utvattnat om det finns för många titlar. Han spekulerar om att det kanske kan bli så att de som är godkända nu blir

På frågan om hur uppdragsfördelningen ser ut mellan de olika kategorierna revisorer berättar Karlsson att det inte spelar någon roll om man är godkänd eller auktoriserad för att ha ett speciellt uppdrag. På de större kontoren inom Ernst & Young är revisorerna indelade i grupper som inriktar sig mot exempelvis ägarledda företag. Då har man sina uppdrag som man jobbar med, det spelar då ingen roll vad man har för titel. För de som är inriktade på större företag skiljer sig rapporteringen mycket mot dem som jobbar med mindre företag. Det är en svårare och mer komplex rapportering i de större bolagen och man kollar olika processer så att de fungerar som de ska. I börskontraktet vid introduceringen till börsen står det att bolaget måste ha en auktoriserad revisor. Det tror inte Karlsson att de går ifrån. Då har argumentet i debatten om att båda revisorskategorierna har samma behörighet stor betydelse. När en arbetsgrupp till de ägarledda företagen ska tillsättas så tittar man mer på vilken sorts person som passar företaget och vad den personen har för kompetens och kunskap.

Karlsson tror att stävan mot att bli auktoriserad kan komma att påverkas positivt om det skulle vara den enda titeln. Det kan bli en morot att skriva provet på så sätt att färre gör provet och eftersom börsen kräver auktorisation så får de som väl är auktoriserade mer att göra. Men för vissa kan det kännas som att det blir för mycket på en gång att gå från assistent till auktoriserad och få skriva på vilket bolag som helst, det är ett rätt stort steg. De kanske blir duktiga konsulter istället eller jobbar kvar som assistenter. Han vet några revisorer som fortfarande efter många år i tjänsten är assistenter men som trivs med det och som kan jobbet jättebra. När lönefrågan kom upp säger Karlsson att lönen inte beror på titeln utan vart man är i karriären. En godkänd revisor med 200 kunder tjänar ju bättre än en auktoriserad med 10 kunder. Det beror på personen, vad den kan och har gjort innan. Den personliga utvecklingen kan gå snabbare för någon och då ökar ju lönen snabbare.

5.2.6 Revisionspliktens avskaffande

Karlsson tror att det kommer att hända mer i storstäderna än vad det kommer att göra i Karlstad när revisionsplikten avskaffas. Karlstad är bättre på konsultfrågorna än vad man är i storstäderna. I storstäderna jobbar man mest med de stora företagen och då blir det mer revision. De som är auktoriserade revisorer kan inte de frågorna som kommer att bli mer aktuella när färre väljer revision. Revisorernas roll kommer att bli annorlunda, det kommer riktas mer mot konsultation. Sådana tjänster som nu ingår i slutmötena på revisionen kan bli till en separat tjänst.