GRÄNSPOLISEN BEGÄR UT INFORMATION OM PAPPERS LÖSA FAMILJER FRÅN SOCIALTJÄNSTEN

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 66-68)

Vårt första exempel som synliggör betydelsen av brandväggar berör den första dimen- sionen av brandväggsprincipen om utlämnande av information. Som en direkt följd av regeringens direktiv om att “avsevärt öka” (Mikkelsen, 2016) andelen utvisningar bestämde sig Polismyndigheten, Gränspolissektionen Syd, i slutet av 2016 för att an- vända sig av en dessförinnan aldrig tillämpad paragraf i Utlänningslagen kapitel 17 som bryter socialtjänstens annars strikta sekretess. I november 2016 skickade gräns- polisen en begäran till Socialtjänsten i samtliga stadsområdesförvaltningar i Malmö stad om adress- och kontaktuppgifter till 200 namngivna personer med utvisnings- beslut. Kort därefter genomfördes utvisningar av fyra barnfamiljer som frihetsberö- vats av gränspolisen till följd av att socialtjänsten lämnat ut familjernas hemadresser till myndigheten. Beslutet fick långtgående negativa konsekvenser också för andra papperslösa personer i Malmö. Det har påverkat socialtjänstens rutiner och i stor ut- sträckning begränsat myndighetens möjligheter att hjälpa gruppen papperslösa barn

67

Brandväggsprincipen

och unga, då varje ny kontakt med en papperslös person i behov av hjälp och stöd nu behöver inledas med att handläggaren förklarar socialtjänstens uppgiftsskyldighet till gränspolisen. 

Nu, nästan tre år senare, ser vi som möter barn och unga i papperslöshet de fort- satta negativa effekterna av gränspolisens beslut att använda sig av den sekretessbry- tande bestämmelsen. Användandet av uppgiftsskyldigheten har blivit ett verktyg i verkställighetsarbetet i region syd och har använts av gränspolisen för att begära ut uppgifter om mer än ett fyrtiotal papperslösa individer under 2018 och hittills under 2019 (enligt uppgift från socialtjänsten). Vi ser hur gränspolisens arbete i viss mening gjort socialtjänsten till gränspolisens förlängda arm och att detta allvarligt skadat för- troendet bland barnfamiljer och unga utan papper för socialtjänsten, såväl som för svenska myndigheter i stort. Trots detta fortsätter barn och unga utan papper att vän- da sig till socialtjänsten, då de saknar andra möjligheter till försörjning och som regel befinner sig i en oerhört utsatt livssituation. Ur ett barnskyddsperspektiv har social- tjänsten vid en orosanmälan nu betydligt sämre möjligheter att hjälpa ett våldsutsatt barn eftersom föräldrarna riskerar att hålla sig undan myndigheter. Risken finns att skolpersonal blivit mindre benägna att göra orosanmälningar om de misstänker att en elev utsätts för våld i hemmet, då de inte vill riskera att detta leder till utvisning. Det är svårt att se hur detta går ihop med regeringens avsikt att införa regleringar för att stärka skyddet för alla barn som blir utsatta för och bevittnar våld.

Skåne Stadsmissions barn- och ungdomsverksamhet Unga Forum är och har un- der en längre tid varit en central punkt för socialt utsatta barnfamiljer och ensam- kommande barn och unga. Det är en trygg plats med låga trösklar där jurister och socionomer arbetar tillsammans med juridiskt, praktiskt och socialt stöd. Stadsmis- sionen hjälpte de barnfamiljer som berördes av polisens agerande och kritiserade kraftigt gränspolisens agerande i media. Genom att snabbt mobilisera råd och stöd till berörda familjer, upprätta en dialog med socialförvaltningen och ta fram informa- tionsmaterial på flera olika språk kunde Stadsmissionen stödja både de familjer som frihetsberövats och de med en pågående kontakt med socialtjänsten som inte själva fått sina adress- och kontaktuppgifter utlämnade.

Tillsammans med andra organisationer och forskare anmälde vi4 gränspolisens

agerande till Justitieombudsmannen (JO) för att få två centrala frågor prövade. För det första: Vilken skyldighet har socialtjänsten att göra individuella prövningar i en- lighet med principen om barnets bästa inför att lämna ut adressuppgifter till polisen? För det andra: Vilken rätt har berörda personer att bli informerade om att social- tjänsten har lämnat ut deras kontakt- och adressuppgifter till polisen? Anmälan var principiellt viktig då lagstödet för utlämnandet inte tidigare använts av polisen och rättsläget, som var oklart, behövde en rejäl genomlysning. 

JO valde att inte rikta kritik mot socialtjänsten eller gränspolisen, region Syd, utan framhöll i sitt beslut att den sekretessbrytande bestämmelsen var tydligt utformad och

4 Bakom anmälan stod Hanna Scott (Skåne stadsmission Unga Forum), Anna Lundberg (pro- fessor i välfärdsrätt vid Linköpings Universitet), Jacob Lind (doktorand vid Malmö Universitet) och Centrum för sociala rättigheter i Malmö. Se: http://www.jo.se/PageFiles/8604/565-2017.pdf

68

Hermansson, Lind & Scott

inte lämnar utrymme för socialtjänsten att göra egna bedömningar av barnets bästa i individuella ärenden. Personlig information som samlats in i syfte att hjälpa utsatta barnfamiljer ska därför, enligt JO, lämnas ut till gränspolisen på begäran. Anmälan till JO klargjorde dock att det inte finns något hinder för socialtjänsten att kontakta de personer vars kontaktuppgifter efterfrågats av gränspolisen för att upplysa dem om att deras information efterfrågats. Som JO kommenterade i sitt beslut är det ytterst upp till domstolen att bedöma myndigheters rätt att ta del av andra myndigheters uppgif- ter. Någon sådan prövning har dock inte gjorts av domstol.

GRÄNSPOLISEN GENOMFÖR ETT TILLSLAG PÅ SVENSKA

I dokument Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö (sidor 66-68)