Som diskuteras i kapitel 2 finns det också sociala skyddsfaktorer som kan påverka betydelsen av sociala riskfaktorer. En viktig sådan skyddsfaktor är det sociala kapitalet, och särskilt den kollektiva förmågan, som i detta avsnitt ska diskuteras vidare. Det finns en stor variation i hur mycket kontakt, sammanhållning och samarbete som uppmätts i boendeenkäten mellan de boende i olika bostadsområden och kvarter. Grovt räknat motsvarar det förväntningarna utifrån graden av fattigdom i respektive grannskap (Se figur 8.3
senare i kapitlet). Bostadsområden och kvarter med stora andelar låginkomsttagare tenderar att ha lägre sammanhållning, svagare sociala nätverk, sämre socialt stöd mellan grannar och en lägre kollektiv förmåga. Såväl det sociala kapitalet som andelen låginkomsttagare samvarierar i sin tur tydligt med boendeformen, där boende i MKB-områden oftare är låginkomsttagare än boende i bostadsrättsföreningar eller privata hyresrätter. Tre kvarter, varav två bostadsrättsföreningar och ett kvarter med privata hyresrätter, utmärker sig positivt avseende minst två dimensioner av det sociala kapitalet som innefattar dimensionerna sociala nätverk, socialt stöd, sociala normer, social sammanhållning samt informell social kontroll. I tabell 8.2 visas avvikelser från genomsnittet avseende olika dimensioner av socialt kapital.
Tabell 8.2. Typ av fastighetsförvaltare (MKB= Malmö Kommunala Fastighetsbolag, Privat hyresrätt; BRF = Bostadsrättsförening) samt avvikelse från genomsnittet avseende olika dimensioner av socialt kapital.”–” mots- varar en standardavvikelse sämre än genomsnittet, ”+” motsvarar en standardavvikelse bättre än genomsnittet. Nätverk, stöd och normer har en enkätfråga vardera, sammanhållning och informell social kontroll har i gen- omsnitt två frågor vardera. Socialt kapital index är en sammanslagning av alla sju frågorna (Gerell 2013).
Kvarter Ägare Nätverk Stöd Normer Samman-hållning
Informell social kontroll Socialt kapital index Bellevue 1 MKB – Bellevue 2 MKB – – – Bellevue 3 Privat Bellevue 4 Privat + + + Kroksbäck 1 BRF + Kroksbäck 2 MKB Kroksbäck 3 MKB Holma 1 MKB – – – Holma 2 MKB – – – Holma 3 BRF Södertorp 1 BRF + + + Södertorp 2 BRF + + + + +
Den generella bilden över det sociala kapitalet i tolv studerade kvarter pekar mot att det till stor del hänger samman med boendeformen och graden av utsatthet eller fattigdom i respektive kvarter. Samtidigt finns det avvikelser på den mindre gårdsnivån som kan vara intressanta att notera. Särskilt tydligt är det avseende kvart- eret Holma 1, som befinner sig i det sydöstra hörnet av de studerade områdena (Figur 8.2). Här är nivåerna för socialt kapital generellt ganska låga vilket motsvaras av att över 50% av hushållen är låginkomsttagare, men från nyckelpersons- och fokusgruppsintervjuer framkom samtidigt indikationer på höga nivåer av socialt kapital avseende flertalet av dimensionerna. Socialt stöd diskuterades ur flera aspekter:
IP1: Det är så att om jag är sjuk nån dag så behöver jag inte oroa mig. Jag vet att dom som bor i huset och så, dom ser efter så det inte är någon som är sjuk och så. Det tycker jag ger en stor trygghet.
IP4: Mm. Kanske nån som vill ha hjälp med någonting.. IP1: Ja. Vi handlar till varandra och gör sådana småtjänster.
Liksom samarbete, gemenskap och i förlängningen informell social kontroll:
IP4: Sen kom ju vi på någonting, IP1 och jag som vi tycker är kul att stärka området och kanske gemenskap och lite integration. Det var det här med sångkör, men vi har ju inte kommit dithän ännu, men det är meningen att det ska bli så.
IP1: Jag måste inflika nu, jag har hört så mycket om gängbildningarna. Det är så att vi har ju en trygg- hetsvandring, och vi är ute och går varje kväll. Nästan en timme, och vi går hela området. Hur många är vi, åtta stycken?
Intervju MKB Holma 2011-02-09:11, 14
De berättelser om starkt socialt kapital som framkom står därmed i kontrast till boendeenkäten som inte alls pekade mot något starkt socialt kapital i kvarteret. Det som är speciellt med dessa tydliga berättelser om starkt socialt kapital är att de härrör från endast ett par gårdar i kvarteret, gårdar där de boende själva har hand om skötsel av gård och byggnader genom en självförvaltningsgrupp. Självförvaltning innebär att MKB överlåter en del av ansvaret för skötseln av gemensamma ytor till boende mot en mindre hyresreduk- tion. Typfallet är att en person städar trapporna på gården istället för att en inhyrd städare sköter den uppgiften. På de gårdar där stora grupper boende är engagerade i självförvaltningen delegerar MKB också ansvar för utveckling av gården, självförvaltningsgruppen får då ansvar för en årlig investeringsbudget och beslutar gemensamt om hur de gemensamma ytorna ska utvecklas. På en av de gårdar som har en självför- valtningsgrupp har det till exempel resulterat i att en slags botanisk trädgård har anlagts på gården. Att de boende gemensamt planerar för och har hand om skötseln av gemensamma ytor är i princip definitionen av kollektiv förmåga, att baserat på sammanhållning samarbeta för att uppnå gemensamma mål, och det är därför inte konstigt om dessa gårdar uppvisar förhöjda nivåer av socialt kapital. Mycket riktigt visar också en analys av svar från boendeenkäten att den kollektiva förmågan verkar vara högre i den del av kvarteret där självförvaltningsgårdarna finns (Gerell 2013). För att sammanfatta kan det därmed konstateras att förekomsten av socialt kapital som en skyddsfaktor mot sociala risker till stora delar samvarierar med frånvaron av riskfaktorer kopplade till fattigdom och segregation. På dessa platser, tydligast i ett par av de kvarter som har välorganiserade bostadsrättsföreningar, skulle vi kunna vänta oss att sociala risker inte är ett särskilt allvarligt problem. Samvariationen är också tydlig i mer negativ bemärkelse, där några kvarter har en stark förekomst av sociala riskfaktorer i form av låga inkomster, segregation, otrygghet och territo- riell stigmatisering kombinerat med låga nivåer av socialt kapital som skyddsfaktor. På dessa platser skulle vi kunna förvänta oss att sociala risker är mer benäget att vara ett problem. Slutligen finns också enstaka gårdar i kvarter där sociala risker kan förväntas vara ett stort problem som verkar uppvisa betydligt högre nivåer av socialt kapital som skyddsfaktor än kvarteret som helhet gör. I nästa steg av analysen ska vi se om dessa förväntningar kring utfall av sociala risker baserat på sociala risk- och skyddsfaktorer också går att påvisa i form av anlagda bränder, klotter och skadegörelse.