• No results found

Granskningsfrågor – stammen

In document Hållbar utveckling? (Page 32-36)

Följande frågor är av generell karaktär och bör alltid gås igenom vid granskning av MKB för projekt med betydande miljökonsekvenser. De utgör stammen i ”granskningsträdet”. För mer specifika frå- gor, trädets grenar, hänvisas till granskningsfrågorna för grenarna i nästa avsnitt som börjar på sidan 31. Kom ihåg att en frågelista aldrig kan bli fullständig och inte kan ersätta eget tänkande utifrån det aktuella projektförslaget.

Avgränsning och kompetens

Ett mycket viktigt moment i MKB är hur man valt att avgränsa sig. Om avgräns- ningen är för snäv kan det medföra att betydande konsekvenser tappas bort i bedöm- ningen. Är följande frågeställningar besvarade i MKBn?

• Redovisas avgränsningar och är de rimliga?

• Finns motivering till vilka miljöaspekter man valt att utreda?

• Finns motivering till vilka miljöaspekter man har valt att inte utreda?

• Redovisas vilken kompetens den som gjort MKBn har? Den bör vara relevant för de områden som måste täckas.

• Finns det beskrivet hur man har gjort den geografiska avgränsningen av det områ- de som kan tänkas bli utsatt för miljökonsekvenser? Tas det hänsyn till de eventu- ella utsläppens spridningsområde? Vilka globala effekter kan de ge?

• Hur långt fram i tiden blickar man i MKBn? Är även långtidskonsekvenser inklu- derade?

MKB-processen

• När gjordes MKBn? Är den fortfarande aktuell (den bör inte vara äldre än 5 år)? • Är de berörda intressenterna14identifierade och involverade i processen?

• Har man försäkrat sig om en deltagandemetodik vid planeringen, där utsatta gruppers behov särskilt tillvaratas?

• Redovisas möten/samtal med intressenter, t ex lokalbefolkning, i MKB-dokumentet? • Anges vad som kommit fram på möten, och hur synpunkter blivit bemötta? Finns

t ex protokoll från möten bilagda till MKB-dokumentet?

• Används den kunskap lokalbefolkning eller andra berörda (män, kvinnor, barn) har om miljön, i planeringsprocessen?

• Finns planer för miljörelaterade moment, som t ex utbildning i miljöfrågor, i anslutning till projektet?

• Har tillämpliga lagar och förordningar identifierats och beskrivits och har rele- vanta myndigheter och institutioner, centrala såväl som lokala, konsulterats (t ex inom miljö, hälsa och kulturminnesvård)?

MKB-dokumentets utformning

• Speglar sammanfattningen innehållet i den följande rapporten?

• Är informationen logiskt uppställd och finns referenser till externa källor? • Är informationen saklig och neutral?

• Beskrivs gällande lagstiftning om MKB och miljö?

• Är diagram, tabeller, kartor och bilder begripliga och relevanta? • Beskrivs projektet kortfattat (syfte, startfas, avvecklingsfas, teknikval)? • Beskrivs eventuellt tillkommande exploatering till följd av verksamheten? • Beskrivs nuläget på ett tillräckligt omfattande sätt?

• Finns det beskrivet hur framtiden kan tänkas bli om Sida väljer att inte ge stöd till den planerade verksamheten (jämförelsealternativ)?

• Hur många alternativ beskrivs för att uppnå syftet/syftena med ansökan? • Är alternativen olika, med avseende på konsekvenser på miljön?

• Jämförs alternativens miljökonsekvenser klart och sakligt med jämförelsealternati- vets konsekvenser?

• Finns indikatorer som kan användas i uppföljningar m m för att dokumentera pro- jektframgången?

Omgivning och nuläge

• Beskrivs omgivningens miljö, landskapstyp, markanvändning, vatten, luft, kultur- miljö, naturresurser, människors hälsa, flora, fauna, ekologi, klimat, ljud, rekrea- tion?

• Beskrivs eventuella ekologiskt betydelsefulla eller känsliga områden och eventuellt hotade växt- och djurarter/-raser/-sorter?

• Finns det grupper av människor som är särskilt känsliga för den tänkta föränd- ringen i närheten?

• Är den geografiska avgränsningen tillräckligt stor för att alla betydelsefulla konse- kvenser ska kunna bedömas (t ex vattenavrinningsområde, topografi, mikroklimat, luftströmmar)?

• Kan skyddade eller skyddsvärda områden komma att påverkas (gäller även indi- rekt påverkan)?

• Har landet anslutit sig till internationella konventioner som skulle kunna applice- ras på projektet? För information om internationella miljö- och naturresurskon- ventioner hänvisas till Naturvårds-verkets hemsida (www.naturvardsverket.se). Där finns kortfattade beskrivningar av de olika avtalen samt ett kortfattat ”konventions- ABC” om hur internationella konventioner skapas och fungerar. För information på engelska hänvisas till UNEPs (United Nations Environment Programme) hem- sida om konventioner www.unep.ch/conventions/.

• Beskrivs vilka befintliga kunskapskällor som använts (och när de togs fram)? • Beskrivs vilka luckor eller osäkerheter som finns i omgivningsbeskrivningen? Konsekvenser

• Ges en klar bild av projektets miljökonsekvenser, deras omfattning och betydelse? • Är de positiva konsekvenser som beskrivs rimliga?

• Har eventuella positiva miljökonsekvenser optimerats, eller kan det göras mer? • Föreslås åtgärder som kan optimera de positiva konsekvenserna?

• Är de (negativa) konsekvenser som beskrivs acceptabla?

. Ekosystemtjänster kan beskrivas som alla tjänster naturen utför vilka är fördelaktiga för det mänskliga samhället. Sådana tjänster är t ex produktion av mat, stabilisering av klimat, kretsloppet av näringsämnen, vattenrening och nedbrytning av föroreningar.

• Har man beskrivit vilka konsekvenserna är under projektets olika faser (projekter- ing, anläggning respektive drift, alternativt planering och genomförande)?

• Är den förväntade miljöpåverkan irreversibel?

• Om det finns oklarheter angående miljökonsekvenserna och deras omfattning, föl- jer projektförslaget då försiktighetsprincipen (se MKB-regeln, punkt 5)?

• Beskrivs vilka metoder som använts för att bedöma de olika konsekvenserna? • Finns ett ekonomiskt resonemang kring kostnader/vinster av miljöpåverkan?

Kommer projektet t ex att internalisera kostnaderna för effekter på människor och miljö, som t ex förlust av ekosystemtjänster15(s k externaliteter), i projektets total-

kostnader?

• Redovisas osäkerheter i de antaganden som gjorts och de underlagsmaterial som använts?

• Finns en bedömning om projektets sårbarhet/känslighet för t ex naturkatastrofer och terrorhandlingar?

• Finns tydliga förslag till åtgärder för att eliminera eller minimera negativa miljö- effekter (och vid behov åtgärder för konfliktlösning och kompensation för skador) samt åtgärder för att optimera positiva åtgärder?

• Kan åtgärdsförslagen förbättras ytterligare? Uppföljning

• Är syftet med uppföljningen tydligt beskrivet?

• Finns medel för uppföljning av projektets miljökonsekvenser?

• Finns planer på hur konsekvenserna av projektet och av dess skadeförebyggande åtgärder kan mätas och följas upp, under tiden då verksamheten byggs upp och efter att verksamheten är avslutad?

• Finns medel i projektbudgeten för att genomföra åtgärder och uppnå uppsatta mål? • Finns tydliga mål och indikatorer för projektets positiva bidrag till och negativa konsekvenser för en miljömässigt hållbar utveckling som är möjliga att integrera i genomförande och uppföljning av projektet och finns de med i projektdokumentet? • Är de realistiska med hänsyn till kompetens och resurser?

• Är ansvar för att genomföra åtgärder samt ansvar för uppföljning av att åtgärder- na genomförs definierade i projektdokument eller MKBn? Detta ska sedan avspeg- las i de avtal som skrivs.

• Finns planer på hur uppföljningen ska rapporteras?

• Har man identifierat behov för lokal kapacitetsuppbyggnad för bra genomförande och uppföljning?

Utvärdering

• Har en utvärdering av projektet planerats och finns medel avsatta i budgeten? • Kommer projektets positiva och negativa miljökonsekvenser att utvärderas i sam-

band med övrig utvärdering av projektet för att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts?

• Finns tydliga mål och indikatorer definierade för att kunna utvärdera projektets positiva och negativa bidrag för en miljömässigt hållbar utveckling?

Bilaga 1 – Frågelistor •

31

Granskningsfrågor – grenarna

Introduktion

För frågor av allmän karaktär som alltid bör gås igenom vid granskning av MKB, se listan över stam- frågor, sidan 28. Syftet med de listor på grenfrågor som presenteras här är att ge förslag på vilken typ av frågor som bör ställas vid bedömningen av projektförslag av olika karaktär. Många projekt är sammansatta av flera komponenter eller grenar. Därför behöver ofta fler än en grenlista användas. När man använder frågelistor ligger det nära till hands att endast kryssa av om en punkt tagits upp i MKBn eller inte. Läsaren måste dock även ställa sig egna frågor som är relevanta för det aktuella projektet. En frågelista kan aldrig bli fullständig och kan inte ersätta eget tänkande utifrån det aktu- ella projektförslaget.

Så här används frågelistorna:

1.Har frågan behandlats tillräckligt i MKBn?

2. Om inte: skulle den beskrivna miljökonsekvensen kunna uppträda i det aktuella

projektet/programmet? Tänk på att både direkta och indirekta konsekvenser ska beskrivas. När frågelistor används i miljökonsekvensbedömningsprocessen är det vik- tigt att vara öppen för vad konsekvensen innebär och hur projektägaren diskuterat de konsekvenser (positiva som negativa) som kan inträffa.

I frågelistorna finns även exempel på indikatorer. Mer information om dessa och hur de kan användas finns i avsnittet som börjar på sidan 13.

Följande frågelistor finns:

Jordbruk (inklusive boskapsskötsel) och skogsbruk 32

Vattenrelaterade aktiviteter 36

Kustzonsrelaterade aktiviteter 40

Dammar 44

Energi 48

Transport och kommunikation 52

Bygg- och anläggningsarbeten 56

Avfallshantering 60

Täkt- och gruvverksamhet 64

Industri 68

Näringsliv och handel 72

Turism 75

Hälso- och sjukvård 79

Humanitärt bistånd 82

Undervisningssektorn 86

Institutionsutveckling och kapacitetsuppbyggnad 88

Forskning 90

Tänk på tvären!

Fundera över om olika grupper i samhället påverkas på olika sätt. Hur påverkas kvinnor, män, barn och gamla samt olika sociala och etniska grupper?

Grenfrågor

Grenfrågor

Stamfrågor

Tänk på tvären!

Fundera över om olika grupper i samhället påverkas på olika sätt. Hur påverkas kvinnor, män, barn och gamla samt olika sociala och etniska grupper?

. FNs konvention om klimatförändringar även kallad Klimatkonventionen eller UNFCC är en ramkonvention med syfte att stabilisera utsläppen av växthusgaser på en nivå som förebygger farlig påverkan på klimatsystemet. Med växthusgaser menas koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid. Klimatkonventionens officiella hemsida är http://unfccc.int/.

. The Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POPs). För mer info se http://irptc.unep.ch/pops/. . Sida har utarbetat en handledning för miljövänligare upphandling, ”Sida’s Policy for Green Procurement – for

Cooperating Partners – ”.

. Ekosystemtjänster kan beskrivas som alla tjänster naturen utför vilka är fördelaktiga för det mänskliga samhället. Sådana tjänster är t ex produktion av mat, stabilisering av klimat, kretsloppet av näringsämnen, vattenrening och nedbrytning av föroreningar.

In document Hållbar utveckling? (Page 32-36)