Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv

Beskrivning av yrkesprovet

De studerande övervakar och styr driften av en styckegodsautomationsanläggning samt installerar någon anläggningshelhet.

De studerande styr styckegodsanläggningen från ett användargränssnitt och visar att de kan behärska och använda ett användargränssnittsprogram. Det är centralt att de studerande behärskar utförandet av kontrollmätningar och dokumentering av mätningarna samt utnyttjandet av dokumenten som hör till systemet. Behärskandet av styrprogrammet visas med anläggningens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program.

De studerande gör installations- och monteringsarbeten på en styckegodsanläggning, till exempel monteringar av stomdelar, cylindrar, kilremmar och lager och till exempel uppriktningar av stomdelar eller axlar. De installerar och kopplar givare och ventiler samt kopplar komponenter. I yrkesprovet skall de studerande efter monterings- och reparationsarbetena även sätta styckegodsanläggningen i funktionsdugligt skick, göra

regleringar och de behövliga programmeringarna samt alla kontroller och mätningar av funktionen.

De studerande gör tillståndskontrollmätningar och analyserar den information som mätningarna ger samt visar att de kan utföra systematisk felsökning.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet görs i regel i en typisk industri- eller produktionsmiljö, men det kan också göras på en läroanstalt där det finns anordningar som lämpar sig för ändamålet. Arbetet utförs i en sedvanlig produktionsmiljö eller på en arbetsplats där en ny automationsanordning installeras. På läroanstalten kan yrkesprovet göras genom att till exempel bygga en styckegodshanterings- och transportanordning. På läroanstalten genomförs också delyrkesprov inom de kunskapsområden som inte kommit fram i de yrkesprov som genomförts på

arbetsplatsen. Sådana kan till exempel vara programmering och mätning.

De studerande har alla arbets- och mätredskap som behövs till sitt förfogande. Under yrkesprovet har de studerande instruktionsböcker och programmeringshandböcker för strömkällorna och de logiska systemen

GRUNDERNA I STYCKEGODSAUTOMATION 10 SV

mekanik anordningar styrningar

drifts-underhåll

- lyftanordningar - transportörer - förpacknings-maskiner - sorterare - lastare

- el

- pneumatik - hydraulik

- regleringar - kalibrering - felsökning - reparation och underhåll - montering

- linjedragningar - installation av givare

- ändringsarbeten

samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. De får också ha med de övnings- och modellprogram som de själv gjort tidigare.

Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator, rekommenderas att det finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program till förfogande. Från arbetsstationen går vanligtvis en direkt kabelförbindelse till automationsanordningen. Programmering kan också visas i ett skilt yrkesprov.

Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i ett arbetsteam som består av yrkesmän. Montering av en styckegodshanterings- eller transportanordning som utförs på läroanstalten är ett typiskt grupparbete. Delyrkesprov ska utföras som individuella prestationer.

Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna, skall detta beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5)

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen

känner till ett systems funktion så att han till exempel kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan utföra monteringar

planmässigt. kan ändra sin plan vid överraskande situationer.

behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av

styrprogrammet.

kan bilda sig en uppfattning av ett automationssystems funktion utifrån ritningar och funktionsscheman.

kan utföra tillstånds-kontroll genom att analysera mätdata och genom att utnyttja systemets övriga dokumentering.

kan mätprocessen i

anslutning till tillståndskontroll.

Behärskande av

arbetsuppgiften

kan grunderna i användning av arbets- och mätredskap.

kan nästan självständigt välja arbets- och

mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan självständigt välja arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan göra enkla reparationer och ändringar på anläggningar.

kan göra monteringar och ändringar på

anläggningar.

kan koppla komponenter.

kan underhålla och

installera strömkällor. kan installera ventiler. kan rikta upp stomdelar och axlar.

kan gör enkla underhåll

och regleringar på mätanordningar.

kan underhålla, ställa in och kalibrera

mätanordningar.

kan göra enkla styrningar

och regleringar av ventiler.

kan styra en anläggning från ett användar-gränssnitt.

kan programmera ett styrprogram.

kan installera givare. kan dokumentera

mätningar. kan analysera mätresultat på det sätt som fel-diagnostiken kräver.

kan använda

programmerbar logik. kan med lite handledning utföra tillståndskontroll-mätning.

kan självständigt utföra tillståndskontrollmätning.

kan reglera anläggningar. kan reglera komponenter.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

kan läsa funktions-scheman för ett system och känner till

komponenternas konstruktion, men behöver handledning med kopplingsscheman.

kan läsa

kopplingsscheman.

känner till grunderna för

styrprogram. behärskar baskunskapen i programmering.

kan lokalisera fel som

förekommer i manöverorgan.

behärskar principerna för hur

styckegods-automation utförs och anordningarnas

mekaniska konstruktion, komponenternas

egenskaper och deras schemasymboler.

behärskar användnings-principen för

ventilinställere och deras funktionssätt, servon och andra ventiler, principer för utförandet av flexibla tillverkningssystem, principer för

frekvensomriktardrift och hur robotars styrsystem är konstruerade.

kan principer för

utförandet av tryck-, läges-, positions- och temperaturmätningar.

kan utnyttja komponent-tillverkarnas produkt-kataloger, manualer och programmerings-handböcker.

kan principerna för hur nätanslutna strömkällor dimensioneras och utförs.

kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar.

känner till hur

manöverorgan utförs och deras mekaniska

konstruktion.

Behärskande av arbetssäkerhet

känner till arbetarskydds-anvisningar och

-bestämmelser samt iakttar dem.

sörjer för ordning och

reda på arbetsplatsen. håller sin arbetsplats snygg och i ordning hela tiden.

kan nästan självständigt

välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordning.

iakttar arbetssäkerhets-,

maskinsäkerhets- och elsäkerhetsanvisningar och -bestämmelser.

kan ta hänsyn till andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

kan använda maskinvisa skyddsanordningar och personlig

skyddsutrustning.

ser hela tiden till att maskinvisa skydds-anordningar och den personliga

skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

vet säkerhetsrisker med automationsanordningar.

känner till

arbets-säkerhetsbestämmelserna för manöverorgan.

Baskompetens

kan verka som medlem i

ett arbetsteam. handlar flexibelt och uppfinningsrikt.

handlar ansvarsfullt handlar interaktivt.

Gemensamma

betoningar

har tillräckliga färdigheter

i datateknik. har goda färdigheter i datateknik för

övervakning och dokumentering.

har god beredskap för användning av datateknik för styrning och

programmering.

sörjer för

avfallshanteringen. förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften.

är försiktig vid användning av

mätanordningar och har omsorg om deras skick.

3.1.11 Hydraulik och pneumatik, 10 sv