Grundvatten

Grundvattentillgångar i jordlager inom Rådasjöns tillrinningsområde är nära kopplade till det långa stråket med isälvsmaterial (sand och grus) längs med Mölndalsån mellan Landvettersjön och Nedsjöarna vid Hindås. I stora delar av detta område är uttagsmöjligheterna goda, i storleksintervallet 5-25 l/s, och delvis beroende av den goda kontakten med Mölndalsån. I stora delar av området finns tätare lager av finsand och silt ovan grundvattenmagasinet. Inom detta område finns inte några större grundvattenuttag för privat eller kommunal

vattenförsörjning utan endast mindre lokala vattenuttag. Se Figur 17 för grundvattenmagasin enligt SGUs kartering och avsnitt 6.5.2 för beskrivning av miljökvalitetsnormer för grundvattenmagasin.

27 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Figur 17. Grundvattenmagasin i jordlager från SGUs kartvisare. Blå färg markerar isälvsavlagringens utbredning mellan Landvettersjön och Västra Nedsjön. De olika färgnyanserna indikerar vilken grundvattentillgång (uttagsmöjlighet) som finns i jordlagren.

I Härrydas kommunala vattenförsörjningsplan från 2009 redovisas potentiella dricksvattenförekomster från grundvatten i fem olika delområden längs detta stråk, vilka benämns Landvetter, Härryda, Aleslätten, Rya Hed och Grönhult. Av dessa föreslås de tre sistnämnda prioriteras som möjliga för framtida

dricksvattenuttag, eventuellt i kombination med konstgjord infiltration med vatten från Mölndalsån. Detta gäller särskilt Rya Hed.

Övriga grundvattentillgångar inom tillrinningsområdet är främst små

grundvattenmagasin i jordlager, i huvudsak morän, som kan användas för enskild vattenförsörjning eller mindre samfälligheter. Grundvattentillgångar i berg varierar inom området, men kan lokalt vara förhöjda i anslutning till större sprickzoner. I allmänhet bedöms dock grundvattentillgångar i berg i huvudsak vara lämpliga för enskild vattenförsörjning eller mindre samfälligheter.

Inom stråket med isälvsavlagringar mellan Landvettersjön och Nedsjöarna är kontakten med ytvatten ställvis mycket god och även om grundvattenströmningen i första hand sker från grundvattenmagasinet ut i ån, kan perioder med höga vattenstånd leda till det omvända förhållandet längs vissa sträckor. Ur

sårbarhetssynpunkt kan därför isälvsavlagringen anses ha en stark koppling till Mölndalsån. Detta innebär att föroreningar i grundvattenmagasinet visserligen fördröjs och i viss mån fastläggs innan de når Mölndalsån, men risk för förorening av Mölndalsån denna väg är ändå påtaglig.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

6.5.1 Ytvattenförekomster

Rådasjön och Mölndalsån liksom uppströms i avrinningsområdet övriga större sjöar (Landvettersjön, Stora Härsjön, Hornasjön, Stora Sturven, Västra och Östra Nedsjön) och ett antal biflöden (däribland Tvärån och Dala å) är så kallade ytvattenförekomster vilka omfattas av statusklassning utifrån svensk vattenförvaltning och EU:s ramdirektiv.

Ytvattenförekomsterna uppnår enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) idag inte god kemisk status då gränsvärden/miljökvalitetsnormer för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) bedöms överskridas. Detta beror inte på att Rådasjön och övriga ytvattenförekomster är särskilt belastade utan

bedömningen för kvicksilver baseras på erfarenheter från mätning i abborre och gädda i andra sjöar i länet och bedömningen för polybromerade difenyletrar (PBDE) baseras på nationella och generella bedömningar av ytvatten.

Vad gäller ekologisk status/potential skiljer sig statusklassningen och motiveringen till klassningen något i de olika ytvattenförekomsterna, vilket sammanfattas i tabell nedan.

Tabell 6. Klassning av ekologisk status för ytvattenförekomster från Rådasjön och uppströms inom Mölndalsåns avrinningsområde (Källa: VISS).

Ytvattenförekomst Ekologisk status

Motivering (enligt VISS)

Rådasjön Måttlig Fiskar och andra vattenlevande djur kan bara delvis vandra naturligt i vattensystemet. I Stensjöns utlopp finns ett definitivt vandringhinder och uppströms Rådasjön finns ett annat definitivt vandringshinder. Sjön är dessutom försurad, vilket motverkas genom kalkning. Växtplankton visar att kalkningen har lyckats uppnå god status och vattenkvalitet.

Mölndalsån - Mellan Rådasjön och Landvettersjön

Måttlig Fiskar och smådjur saknar naturliga livsmiljöer i strandzon, eftersom mycket stora delar av den naturliga strandzonen har försvunnit. Längst upp i vattenförekomsten finns dessutom ett definivt vandringshinder som människan har byggt och även nedströms, i Stensjöns utlopp, finns ett definitivt vandringhinder.

Vattenförekomsten är försurad vilket motverkas genom kalkning. Biologiska undersökningar saknas i själva ån men uppströms i Landvettersjön och nedströms i Rådasjön finns biologiska undersökningar som visar att kalkningen har lyckats nå god status.

Landvettersjön God Den biologi som undersökts, fisk och växtplankton, visar båda på God ekologisk status. Näringsämneshalten i Landvettersjön är låg vilket också stöds av växtplanktonanalysen. Sjön är påverkad av försurning vilket motverkas genom kalkning. Sjöns stränder är påverkade av bebyggelse och vägar vilket kan påverka sjöns ekologiska status, men hittills har inte detta märkts i de biologiska undersökningar som genomförts. Den främmande växten sjögull finns i Landvettersjön och om den ökar kan den ekologiska statusen försämras.

Mölndalsån - Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde

Måttlig Stora delar av strandzonen har försvunnit eftersom den har bebyggelse, vägar eller andra hinder som människan har anlagt vilket medför att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade.

Uppströms vattenförekomsten finns en vattenkraftsdamm som har

korttidsreglering, vilket påverkar växter och djur även i denna vattenförekomst.

Vattendraget är även påverkat av försurning, vilket motverkas genom kalkning.

Biologiska undersökningar saknas för denna del av Mölndalsån och därför går det inte att bedöma om kalkningen lyckas upprätthålla God ekologisk status.

Tvärån (biflöde från Stora Härsjön och Hornasjön)

Måttlig Låga tätheter av fisk är utslagsgivande för Tvärån som klassas till Måttlig ekologisk status. Vattendraget är påverkat av försurning men detta motverkas genom kalkning. Det är osäkert om de låga tätheterna av fisk beror på försurningen eller på att hydromorfologin också är påverkad. Konnektiviteten klassas som Måttlig status.

29 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

vandringshinder. Stora Härsjön är dessutom påverkad av försurning, vilket åtgärdas genom kalkning. Växtplankton och fisk visar att kalkningen lyckas upprätthålla bra vattenkvalitet.

Hornasjö bäck Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. Längst upp i vattenförekomsten, vid Hornasjöns utlopp, finns ett definitivt vandringshinder som människan har byggt. Även nedströms finns vandringshinder. Försurningen motverkas genom kalkning men biologiska data för verifiering av dess effekt på ekologisk status saknas.

Hornasjön Måttlig Fiskar och andra djur inte kan vandra i vattensystemet. Sjöns utlopp har ett definitivt vandringshinder. Försurningen motverkas genom kalkning i dagsläget men biologisk data saknas för verifiering av status.

Mölndalsån - Tväråns tillflöde till Rya/Dala ås tillflöde

Måttlig Fiskar och andra djur inte kan vandra i vattensystemet. I mitten av vattenförekomsten finns ett definitivt vandringshinder för fiskar. Vid vattenkraftsdammen sker korttidsreglering som nedströms negativt påverkar växter och djur. Denna del av Mölndalsån är också påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkning. Hög status för bottenfauna visar att kalkningen har ger avsedd effekt.

Dala å (biflöde från Stora Sturven)

Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. I

vattenförekomsten finns två definitiva vandringshinder som människan byggt.

Vattendraget är dessutom påverkat av försurning. Försurningen motverkas genom kalkningsinsatser och statusen för bottenfaunan tyder på att kalkningen har lyckats att upprätthålla God ekologisk status.

Stora Sturven Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet, eftersom nedströms i Dala å finns flera definitiva vandringshinder. Sjön är dessutom påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkningar. Nyare biologiska undersökningar saknas och därför går det inte att bedöma om kalkningen har lyckats att nå god ekologisk status.

Mölndalsån - Rya/Dala ås tillflöde till Västra Nedsjöns utlopp

Måttlig Fiskar och andra djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. I

vattenförekomsten finns flera vandringshinder som människan byggt, varav ett definitivt. Strandzonen är dessutom kraftigt påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Försurningen motverkas genom kalkning och status för bottenfauna och fisk visar att detta fungerar för att upprätthålla biologin i vattendraget.

Västra Nedsjön Måttlig Provfisket i sjön visar på ett stört fiskbestånd som kan bero på försurning, reglering och/eller en påverkad strandzon. Stora delar av sjöns strandzon har försvunnit eftersom den har bebyggelse. Detta gör att de naturliga livsmiljöerna för fiskar, smådjur och växter har minskat eller är försämrade. Västra Nedsjön är försurad, vilket motverkas genom kalkningar. Sjöns vattennivåer regleras men det är inte klart om hur detta påverkar växter och djur.

Östra Nedsjön Måttlig Sjön är påverkad av försurning, vilket motverkas genom kalkningar. Biologiska undersökningar saknas och därför går det inte att bedöma om kalkningen har lyckats att upprätthålla God ekologisk status. Sjön regleras också för att minska risken för översvämningar nedströms i Mölndalsån. Regleringen kan påverka sjöns strandekosystem och också påverka möjligheten för öringen att vandra upp i lekbäckarna på hösten. Östra Nedsjön visar på en liten påverkan från övergödning.

Riskbedömningen för samtliga ytvattenförekomster är att varken god kemisk status eller god ekologisk status/potential uppnås till 2021.

6.5.2 Grundvattenförekomster

Den vidsträckta isälvsavlagring som följer Mölndalsåns dalgång från Landvettersjön och österut till Hindås betecknas som Härryda

grundvattenförekomst. Grundvattenförekomsten uppnår idag både god kemisk status och god kvantitativ status enligt VISS. God kemisk grundvattenstatus innebär att inga miljökvalitetsnormer överskrids och god kvantitativ status innebär bland annat att de samlade uttagen ur förekomsten inte överstiger nybildningen av grundvatten. Undersökningar av grundvattnets kemi saknas dock varpå bedömingens tillförlitlighet är låg. Bedömningen av kvantitativ status är gjord utifrån en normalt god grundvattentillgång i regionen.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

grundvattenstatus 2021. Den nationella påverkansanalysen för grundvatten (2013) visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor, där väg och järnväg pekas ut som de största påverkanskällorna. Däremot finns det inga indikationer som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ grundvattenstatus 2021.

31 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat i storlek och omfattar endast ca 0,31 km² (se karta i Figur 18). Sjöns yta är ca 0,091 km² och har ett medeldjup om ca 2,7 m och största djup på ca 6,5 m. Sjöns volym är ca 243 000 m³ med en uppskattad omsättningstid på ca 1,6 år. Sjöns avrinningsområde består i sin helhet av skogsmark med tunna jordtäcken eller kalt berg. Sjöns utlopp är i dess södra ände och den avvattnas mot Stensjön i Mölndal.

En kraftledning korsar södra änden på sjön och på berget väster om sjön finns en större mast med tillfartsväg. Mölndals vattenverk ligger på norra sidan om sjön. I övrigt är området endast utnyttjat för friluftsverksamhet, med t.ex. Bohusleden som löper längs berget på sjöns östra sida.

En namnändring på sjön kan komma att ske framöver. Mölndals stad har skickat i en ansökan till Lantmäterimyndigheten om namnbyte till Lackarebäcks

Långvatten.

Figur 18. Norra Långvattnets avrinningsområde

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

8.1 Allmänt

Riskhantering omfattar ett antal steg och kan som begrepp sägas beskriva hela processen från att behov och omfattning definieras fram till att olika former av åtgärder vidtas i syfte att reducera eller eliminera risker (se Figur 19). Centralt i riskhanteringsprocessen är riskbedömningen, ur vilken kan urskiljas tre tydliga delar: riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering.

Figur 19. Riskhanteringsprocessen och ingående steg (ISO, 2009 ur Lindhe, 2015).

I riskidentifieringen ingår att göra en ordentlig genomgång av alla de möjliga faror och hot som skyddsobjektet, i detta fall vattenförsörjningen, kan utsättas för.

Egentligen handlar en övergripande riskidentifiering för vattenförsörjning om att hitta alla hot mot en trygg vattenförsörjning mellan tillrinningsområdet för råvattnet och konsument. Vid arbete med vattenskyddsområden begränsas dock arbetet normalt till att i huvudsak identifiera risker för råvattnet och de direkta anläggningar för vattenförsörjningen som är kopplade till råvattenintag, infiltrationsanläggningar eller brunnar.

Vid upprättande av skydd för en vattentäkt är det viktigt att undersöka vilka potentiella föroreningskällor som finns i vattentäktens omgivning. Förståelse för

Omfattning och sammanhang

Riskidentifiering

Riskanalys

Riskvärdering

Riskreduktion

Kommunikation Uppföljning och granskning

Riskbedömning

33 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

fokus läggs på identifiering av risker i de områden som har kortast strömningstid i yt- eller grundvattenzonen till vattentäkten. En grundlig inventering av

föroreningskällor ska vara underlag för upprättande av skyddsföreskrifter och vägledande i val och prioritering av riskreducerande åtgärder. Identifiering av potentiella föroreningskällor är även viktiga som underlag vid upprättande av kontrollprogram och eventuella förvarningssystem.

De identifierade riskerna utgör underlag för en riskanalys, som ska svara på vad som kan hända (t.ex. en olycka), hur sannolikt det är att något händer och vad konsekvenserna kan bli. I allmänhet är det svårt att arbeta kvantitativt med riskanalyserna, dvs. räkna fram sannolikheter och konsekvenser, eftersom underlag för detta normalt är bristfälligt och inte heltäckande. Kvalitativa riskanalyser är därför vanligt förekommande i vattenskyddssammanhang (se vidare i avsnitt 8.5).

Som en direkt följd av riskanalysen görs normalt en riskvärdering där man ska avgöra om den beräknade risken är acceptabel eller inte för att i nästa steg vid behov ta fram åtgärder för riskreduktion. Exempel på riskreducerande åtgärder kan vara förbud mot vissa verksamheter i närheten av råvattentäkt, fysiska skydd (t.ex. täta diken vid en väg) och god skyltning/ information kring

vattenskyddsområdet.

Förutom föroreningskällor är det viktigt att identifiera andra risker för

vattentäkten, som t.ex. sabotage, krishändelser, extrema väderhändelser och handhavandefel i anläggningen. Direkt eller indirekt kan dessa risker även resultera i föroreningsproblematik.

En riskinventering har genomförts för att identifiera potentiella riskobjekt för Rådasjöns vattentäkt och Norra Långvattnets reservvattentäkt. En översiktlig bedömning av tillrinningsområdet till vattentäkterna har varit styrande för val av område för inventering av riskobjekt. Inventeringsområdet utgörs således av Rådasjöns samt Norra Långvattnets avrinningsområde. Riskinventeringen har gjorts i samarbete med Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun.

8.2 Riskidentifiering 8.2.1 Riskobjekt

Riskidentifieringen har baserats på en indelning i följande kategorier:

A. Potentiella föroreningskällor i tillrinningsområdet B. Klimatförändringar eller extrema väderhändelser C. Sabotage, kris eller krig

D. Vattenverksamheten

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

föroreningskällor inom tillrinningsområdet och övriga riskkategorier behandlas mer översiktligt.

Potentiella föroreningskällor utgörs av verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet och har indelats i följande underrubriker:

A1. Transporter

A2. Industrier och annan kommersiell verksamhet A3. Bebyggelse (utöver A2)

A4. Jord- och skogsbruk

Inom respektive underrubrik har en ytterligare indelning i potentiella riskkällor gjorts som bas för riskinventeringen, se avsnitt 8.3 där identifierade risker redovisas med beskrivning.

8.3 Riskidentifiering – resultat

Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade riskobjekt inom framför allt Rådasjöns avrinningsområde. Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat och omfattas endast av obebyggd skogsmark, utöver Mölndals vattenverk. Några få riskobjekt är belägna inom Mölndals stad medan flertalet återfinns i Härryda kommun. Även Partille, Lerum och Bollebygds kommun berörs i praktiken av inventeringsområdet men i aktuella delar har bedömning gjorts att inga för Rådasjön betydande riskobjekt återfinns. Områden kring Nedsjöarna har ej studerats närmare då ett specifikt vattenskyddsområde för Härryda kommuns vattentäkt där är under framtagande.

Kartor samt lista över identifierade riskobjekt som även kategoriserats och riskklassats redovisas i Bilaga C5a-e. Observera att alla identifierade riskobjekt inte finns med specifikt i riskklassningen. Alla riskklassade objekt redovisas ej heller på karta, vilket framgår av tabell i Bilaga C5a.

8.3.1 Transporter (A1)

Vägar utgör en risk för yt- och grundvattentäkter både genom diffusa utsläpp från väg, däck, fordon och halkbekämpning och genom olyckor där förorenande ämnen läcker ut och/eller där brandbekämpning genererar släckvatten. Järnvägar utgör en risk både genom olyckor och genom eventuell ogräsbekämpning på banvallar.

Båttransporter utgör en risk både genom läckage av bränsle genom olyckor eller t.ex. dålig förbränning i tvåtaktsmotorer. För kommersiell sjöfart finns även risken med olycka med farligt gods.

Inom inventeringsområdet förekommer både väg-, järnvägs- och båttransporter.

Båttransporter avser trafik med fritidsbåtar i Mölndalsåns ytvattensystem, däribland Rådasjön och Landvettersjön. För vägtrafik är det framförallt vägavsnitt med hög trafikmängd, stor andel tunga transporter, korsningar eller andra platser där avkörningsrisk finns i nära anslutning till vattendrag eller markområden med permeabla jordar som utgör de största hoten mot vattenresursen. Väg- eller järnvägsavsnitt där det finns risk för direkta utsläpp i sjöar och vattendrag utgör

35 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

på ytvattenresursen. Detta gäller även diffusa utsläpp från väg-/järnvägstrafiken, men är särskilt allvarligt för stora och/eller farliga föroreningsmängder vid olycka.

Väg- och järnvägsövergångar över Mölndalsån med biflöden uppströms vattentäkten utgör således så kallade kritiska passagepunkter.

Inventeringsområdet genomkorsas av motorväg Rv 40 och ett flertal andra allmänna vägar med relativt stor trafikmängd. Det är dock viktigt att notera att även mindre vägar, trots att de inte lyfts fram i riskanalysen, kan innebära allvarliga konfliktsträckor eftersom det då är större risk att ett utsläpp vid en olycka inte uppmärksammas och saneras i tid.

Inom inventeringsområdet är det framförallt följande väg- och järnvägssträckor som utgör risk för vattentäkten (Se även Bilaga C5b):

 Motorväg Rv 40 genomkorsar inventeringsområdet och följer på nära avstånd ytvattensystemet fram till i höjd med Landvetter flygplats innan vägen viker av något mer söderut från Mölndalsåns huvudfåra. Ett flertal motorvägsmot (Mölnlyckemotet, Bårhultsmotet, Landvettermotet, Björrödsmotet, Flygplatsmotet och Ryamotet) finns längs sträckan vilka utgör särskilda konfliktpunkter med sannolikt förhöjd olycksrisk.

Trafikbelastningen på motorvägen är betydande med högst trafikintensitet kring Mölnlyckemotet och väster därom, med en ÅDT

(årsmedeldygnstrafik) på över 25 000 fordon/dygn, varav ca 2 700 tunga fordon⁵. I tidigare genomförd riskanalys⁶ för denna del av Rv40 visas genom faktisk olycksstatistik att det föreligger en förhöjd olycksrisk kring själva motorvägsmotet.

Rv 40 går således i närhet av både Rådasjön och Landvettersjön utmed sjöarnas norra sidor. Vid Rådasjön är närmsta avstånd mindre än 150 m.

Längs med Landvettersjöns västra del är avståndet från väg ca 300-350 m medan vägen passerar mindre än 100 m från sjön strax innan Landvetter.

Då terrängen sluttar brant ner mot sjöarna och då vägen passerar ett flertalet mindre ytvattendrag/biflöden finns risk för en mycket snabb ytavrinning från väg till sjö där inga fördröjningssystem för

vägdagvatten/utsläpp finns anlagda.

Kring Mölnlyckemotet finns dagvattensystem anlagda som via diken leder avrinnande vatten till ett par dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Delar av vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön.

5NVDB, Trafikverkets databas, 2018-01-09

6Riskanalys för riksväg 40 avseende vattenskydd inom Rådasjön och Delsjöarnas vattenskyddsområde, COWI/Trafikverket 2016

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

sida och således än närmare Rådasjön. Vägen går även alldeles intill Landvettersjöns norra strandlinje några kilometer längre österut, där den närmre Landvetter övergår i väg 549 (Gamla Partillevägen).

Trafikbelastningen är naturligt lägre än på motorvägen. Inga uppgifter på ÅDT finns tillgängliga. Vägstandarden är dock sämre med bland annat smalare väg och mötande trafik.

Kring Mölnlyckemotet leds vägdagvatten, liksom för Rv 40, till anlagda dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön, bl.a. via ett par diken/biflöden med snabb avrinning.

 Väg 550 (Säterivägen) leder trafik från Mölnlyckemotet in mot Mölnlycke samhälle. Vägen passerar på ett par ställe i absolut närhet till Rådasjön. Inne i centrala Mölnlycke går vägen utmed Mölndalsån och väg 550, liksom ett par mötande vägar, passerar ån på avsnitt där

trafikbelastningen kan antas vara betydande.

 Väg 534 (Rådavägen vid Sjövalla/Helenevik) leder trafik från/till områden kring Stensjön i Mölndal. Vägen passerar på nära avstånd till Rådasjön i viken där sjön har sitt utlopp mot Stensjön.

 Gunnebovägen, som löper mycket nära Rådasjön på en kort sträcka vid sjöns sydöstra del. Trafikintensiteten är låg, men ett tillbud skulle kunna få konsekvenser, eftersom fördröjning mellan vägen och sjön är mycket liten.

 Väg 549 (Härrydavägen) går på norra sidan av Mölndalsån genom

 Väg 549 (Härrydavägen) går på norra sidan av Mölndalsån genom

In document Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (Page 32-0)