Grundvattenförekomster

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 35-0)

5. Planbestämmelser och områdesskydd

6.5 Vattenförekomster - miljökvalitetsnormer

6.5.2 Grundvattenförekomster

Den vidsträckta isälvsavlagring som följer Mölndalsåns dalgång från Landvettersjön och österut till Hindås betecknas som Härryda

grundvattenförekomst. Grundvattenförekomsten uppnår idag både god kemisk status och god kvantitativ status enligt VISS. God kemisk grundvattenstatus innebär att inga miljökvalitetsnormer överskrids och god kvantitativ status innebär bland annat att de samlade uttagen ur förekomsten inte överstiger nybildningen av grundvatten. Undersökningar av grundvattnets kemi saknas dock varpå bedömingens tillförlitlighet är låg. Bedömningen av kvantitativ status är gjord utifrån en normalt god grundvattentillgång i regionen.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

grundvattenstatus 2021. Den nationella påverkansanalysen för grundvatten (2013) visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor, där väg och järnväg pekas ut som de största påverkanskällorna. Däremot finns det inga indikationer som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ grundvattenstatus 2021.

31 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat i storlek och omfattar endast ca 0,31 km² (se karta i Figur 18). Sjöns yta är ca 0,091 km² och har ett medeldjup om ca 2,7 m och största djup på ca 6,5 m. Sjöns volym är ca 243 000 m³ med en uppskattad omsättningstid på ca 1,6 år. Sjöns avrinningsområde består i sin helhet av skogsmark med tunna jordtäcken eller kalt berg. Sjöns utlopp är i dess södra ände och den avvattnas mot Stensjön i Mölndal.

En kraftledning korsar södra änden på sjön och på berget väster om sjön finns en större mast med tillfartsväg. Mölndals vattenverk ligger på norra sidan om sjön. I övrigt är området endast utnyttjat för friluftsverksamhet, med t.ex. Bohusleden som löper längs berget på sjöns östra sida.

En namnändring på sjön kan komma att ske framöver. Mölndals stad har skickat i en ansökan till Lantmäterimyndigheten om namnbyte till Lackarebäcks

Långvatten.

Figur 18. Norra Långvattnets avrinningsområde

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

8.1 Allmänt

Riskhantering omfattar ett antal steg och kan som begrepp sägas beskriva hela processen från att behov och omfattning definieras fram till att olika former av åtgärder vidtas i syfte att reducera eller eliminera risker (se Figur 19). Centralt i riskhanteringsprocessen är riskbedömningen, ur vilken kan urskiljas tre tydliga delar: riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering.

Figur 19. Riskhanteringsprocessen och ingående steg (ISO, 2009 ur Lindhe, 2015).

I riskidentifieringen ingår att göra en ordentlig genomgång av alla de möjliga faror och hot som skyddsobjektet, i detta fall vattenförsörjningen, kan utsättas för.

Egentligen handlar en övergripande riskidentifiering för vattenförsörjning om att hitta alla hot mot en trygg vattenförsörjning mellan tillrinningsområdet för råvattnet och konsument. Vid arbete med vattenskyddsområden begränsas dock arbetet normalt till att i huvudsak identifiera risker för råvattnet och de direkta anläggningar för vattenförsörjningen som är kopplade till råvattenintag, infiltrationsanläggningar eller brunnar.

Vid upprättande av skydd för en vattentäkt är det viktigt att undersöka vilka potentiella föroreningskällor som finns i vattentäktens omgivning. Förståelse för

Omfattning och sammanhang

Riskidentifiering

Riskanalys

Riskvärdering

Riskreduktion

Kommunikation Uppföljning och granskning

Riskbedömning

33 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

fokus läggs på identifiering av risker i de områden som har kortast strömningstid i yt- eller grundvattenzonen till vattentäkten. En grundlig inventering av

föroreningskällor ska vara underlag för upprättande av skyddsföreskrifter och vägledande i val och prioritering av riskreducerande åtgärder. Identifiering av potentiella föroreningskällor är även viktiga som underlag vid upprättande av kontrollprogram och eventuella förvarningssystem.

De identifierade riskerna utgör underlag för en riskanalys, som ska svara på vad som kan hända (t.ex. en olycka), hur sannolikt det är att något händer och vad konsekvenserna kan bli. I allmänhet är det svårt att arbeta kvantitativt med riskanalyserna, dvs. räkna fram sannolikheter och konsekvenser, eftersom underlag för detta normalt är bristfälligt och inte heltäckande. Kvalitativa riskanalyser är därför vanligt förekommande i vattenskyddssammanhang (se vidare i avsnitt 8.5).

Som en direkt följd av riskanalysen görs normalt en riskvärdering där man ska avgöra om den beräknade risken är acceptabel eller inte för att i nästa steg vid behov ta fram åtgärder för riskreduktion. Exempel på riskreducerande åtgärder kan vara förbud mot vissa verksamheter i närheten av råvattentäkt, fysiska skydd (t.ex. täta diken vid en väg) och god skyltning/ information kring

vattenskyddsområdet.

Förutom föroreningskällor är det viktigt att identifiera andra risker för

vattentäkten, som t.ex. sabotage, krishändelser, extrema väderhändelser och handhavandefel i anläggningen. Direkt eller indirekt kan dessa risker även resultera i föroreningsproblematik.

En riskinventering har genomförts för att identifiera potentiella riskobjekt för Rådasjöns vattentäkt och Norra Långvattnets reservvattentäkt. En översiktlig bedömning av tillrinningsområdet till vattentäkterna har varit styrande för val av område för inventering av riskobjekt. Inventeringsområdet utgörs således av Rådasjöns samt Norra Långvattnets avrinningsområde. Riskinventeringen har gjorts i samarbete med Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun.

8.2 Riskidentifiering 8.2.1 Riskobjekt

Riskidentifieringen har baserats på en indelning i följande kategorier:

A. Potentiella föroreningskällor i tillrinningsområdet B. Klimatförändringar eller extrema väderhändelser C. Sabotage, kris eller krig

D. Vattenverksamheten

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

föroreningskällor inom tillrinningsområdet och övriga riskkategorier behandlas mer översiktligt.

Potentiella föroreningskällor utgörs av verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet och har indelats i följande underrubriker:

A1. Transporter

A2. Industrier och annan kommersiell verksamhet A3. Bebyggelse (utöver A2)

A4. Jord- och skogsbruk

Inom respektive underrubrik har en ytterligare indelning i potentiella riskkällor gjorts som bas för riskinventeringen, se avsnitt 8.3 där identifierade risker redovisas med beskrivning.

8.3 Riskidentifiering – resultat

Nedan följer en översiktlig beskrivning av identifierade riskobjekt inom framför allt Rådasjöns avrinningsområde. Norra Långvattnets avrinningsområde är mycket begränsat och omfattas endast av obebyggd skogsmark, utöver Mölndals vattenverk. Några få riskobjekt är belägna inom Mölndals stad medan flertalet återfinns i Härryda kommun. Även Partille, Lerum och Bollebygds kommun berörs i praktiken av inventeringsområdet men i aktuella delar har bedömning gjorts att inga för Rådasjön betydande riskobjekt återfinns. Områden kring Nedsjöarna har ej studerats närmare då ett specifikt vattenskyddsområde för Härryda kommuns vattentäkt där är under framtagande.

Kartor samt lista över identifierade riskobjekt som även kategoriserats och riskklassats redovisas i Bilaga C5a-e. Observera att alla identifierade riskobjekt inte finns med specifikt i riskklassningen. Alla riskklassade objekt redovisas ej heller på karta, vilket framgår av tabell i Bilaga C5a.

8.3.1 Transporter (A1)

Vägar utgör en risk för yt- och grundvattentäkter både genom diffusa utsläpp från väg, däck, fordon och halkbekämpning och genom olyckor där förorenande ämnen läcker ut och/eller där brandbekämpning genererar släckvatten. Järnvägar utgör en risk både genom olyckor och genom eventuell ogräsbekämpning på banvallar.

Båttransporter utgör en risk både genom läckage av bränsle genom olyckor eller t.ex. dålig förbränning i tvåtaktsmotorer. För kommersiell sjöfart finns även risken med olycka med farligt gods.

Inom inventeringsområdet förekommer både väg-, järnvägs- och båttransporter.

Båttransporter avser trafik med fritidsbåtar i Mölndalsåns ytvattensystem, däribland Rådasjön och Landvettersjön. För vägtrafik är det framförallt vägavsnitt med hög trafikmängd, stor andel tunga transporter, korsningar eller andra platser där avkörningsrisk finns i nära anslutning till vattendrag eller markområden med permeabla jordar som utgör de största hoten mot vattenresursen. Väg- eller järnvägsavsnitt där det finns risk för direkta utsläpp i sjöar och vattendrag utgör

35 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

på ytvattenresursen. Detta gäller även diffusa utsläpp från väg-/järnvägstrafiken, men är särskilt allvarligt för stora och/eller farliga föroreningsmängder vid olycka.

Väg- och järnvägsövergångar över Mölndalsån med biflöden uppströms vattentäkten utgör således så kallade kritiska passagepunkter.

Inventeringsområdet genomkorsas av motorväg Rv 40 och ett flertal andra allmänna vägar med relativt stor trafikmängd. Det är dock viktigt att notera att även mindre vägar, trots att de inte lyfts fram i riskanalysen, kan innebära allvarliga konfliktsträckor eftersom det då är större risk att ett utsläpp vid en olycka inte uppmärksammas och saneras i tid.

Inom inventeringsområdet är det framförallt följande väg- och järnvägssträckor som utgör risk för vattentäkten (Se även Bilaga C5b):

 Motorväg Rv 40 genomkorsar inventeringsområdet och följer på nära avstånd ytvattensystemet fram till i höjd med Landvetter flygplats innan vägen viker av något mer söderut från Mölndalsåns huvudfåra. Ett flertal motorvägsmot (Mölnlyckemotet, Bårhultsmotet, Landvettermotet, Björrödsmotet, Flygplatsmotet och Ryamotet) finns längs sträckan vilka utgör särskilda konfliktpunkter med sannolikt förhöjd olycksrisk.

Trafikbelastningen på motorvägen är betydande med högst trafikintensitet kring Mölnlyckemotet och väster därom, med en ÅDT

(årsmedeldygnstrafik) på över 25 000 fordon/dygn, varav ca 2 700 tunga fordon5. I tidigare genomförd riskanalys6 för denna del av Rv40 visas genom faktisk olycksstatistik att det föreligger en förhöjd olycksrisk kring själva motorvägsmotet.

Rv 40 går således i närhet av både Rådasjön och Landvettersjön utmed sjöarnas norra sidor. Vid Rådasjön är närmsta avstånd mindre än 150 m.

Längs med Landvettersjöns västra del är avståndet från väg ca 300-350 m medan vägen passerar mindre än 100 m från sjön strax innan Landvetter.

Då terrängen sluttar brant ner mot sjöarna och då vägen passerar ett flertalet mindre ytvattendrag/biflöden finns risk för en mycket snabb ytavrinning från väg till sjö där inga fördröjningssystem för

vägdagvatten/utsläpp finns anlagda.

Kring Mölnlyckemotet finns dagvattensystem anlagda som via diken leder avrinnande vatten till ett par dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Delar av vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön.

5NVDB, Trafikverkets databas, 2018-01-09

6Riskanalys för riksväg 40 avseende vattenskydd inom Rådasjön och Delsjöarnas vattenskyddsområde, COWI/Trafikverket 2016

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

sida och således än närmare Rådasjön. Vägen går även alldeles intill Landvettersjöns norra strandlinje några kilometer längre österut, där den närmre Landvetter övergår i väg 549 (Gamla Partillevägen).

Trafikbelastningen är naturligt lägre än på motorvägen. Inga uppgifter på ÅDT finns tillgängliga. Vägstandarden är dock sämre med bland annat smalare väg och mötande trafik.

Kring Mölnlyckemotet leds vägdagvatten, liksom för Rv 40, till anlagda dagvattendammar mellan vägen och Rådasjön. Vägsträckan väst därom avvattnas dock direkt till Rådasjön, bl.a. via ett par diken/biflöden med snabb avrinning.

 Väg 550 (Säterivägen) leder trafik från Mölnlyckemotet in mot Mölnlycke samhälle. Vägen passerar på ett par ställe i absolut närhet till Rådasjön. Inne i centrala Mölnlycke går vägen utmed Mölndalsån och väg 550, liksom ett par mötande vägar, passerar ån på avsnitt där

trafikbelastningen kan antas vara betydande.

 Väg 534 (Rådavägen vid Sjövalla/Helenevik) leder trafik från/till områden kring Stensjön i Mölndal. Vägen passerar på nära avstånd till Rådasjön i viken där sjön har sitt utlopp mot Stensjön.

 Gunnebovägen, som löper mycket nära Rådasjön på en kort sträcka vid sjöns sydöstra del. Trafikintensiteten är låg, men ett tillbud skulle kunna få konsekvenser, eftersom fördröjning mellan vägen och sjön är mycket liten.

 Väg 549 (Härrydavägen) går på norra sidan av Mölndalsån genom Landvetter, förbi Härryda och upp till Rya där den efter passage av ån möter väg 554 (Göteborgsvägen). Öster om korsningen fortsätter väg 554 längs med Mölndalsåns södra sida fram till Hindås. Längs hela sträckan mellan Landvetter och Hindås löper Mölndalsån på eller i nära kontakt med en större isälvsavlagring med risk för snabb transport i grundvattenmagasinet från väg till å. Ett flertal biflöden passeras utmed vägsträckan.

ÅDT på sträckan varierar mellan 6500 och 2200 fordon/dygn, med högst trafikbelastning närmst Landvetter och lägst på Härrydavägen mellan Härryda och Ryd. Genom Landvetter utgör tung trafik ca 650 fordon/dygn.

 Järnväg, Kust-till-kustbanan genomkorsar inventeringsområdet och följer i absolut närhet ytvattensystemet ända från Rådasjön i väst till Hindås och Nedsjöarna i öst. Järnvägen passerar söder om Rådasjön och går vidare längs Mölndalsån genom Mölnlycke för att sedan följa

37 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

bansträckningen utmed Mölndalsån, vilken här löper på eller i nära kontakt med en större isälvsavlagring med risk för snabb transport i grundvattenmagasinet från järnväg till å. Ett flertal biflöden passeras av järnvägen utmed sträckan.

Även Landvetter flygplats återfinns inom inventeringsområdet. Stora delar av flygplatsområdet, däribland brandövningsplatser och området närmst

terminalbyggnaderna, avvattnas dock söderut och berör inte Rådasjöns och Mölndalsåns avrinningsområde. Norra delarna av start-/landningsbanorna avvattnas dock till ytvattendrag som utgör biflöden till Mölndalsån, varpå viss riskbild föreligger framför allt kopplat till läckage och brandbekämpning vid större flygplansolyckor.

8.3.2 Industrier och annan kommersiell verksamhet (A2)

Industrier och annan kommersiell verksamhet kan utgöra hot mot vattentäkten genom t.ex. följande risker:

• Utsläpp av förorenande ämne i mark, luft eller vatten genom den normala verksamheten.

• Olyckor med miljöfarliga ämnen som ger utsläpp av föroreningar.

• Tunga transporter, inklusive farligt gods.

• Förorenat släckvatten vid brand.

• Läckande cisterner och förvaringstankar.

• Förorenad mark från äldre verksamhet.

• Förorenat dagvatten.

• Lakvattenläckage (deponier).

• Dammbrott eller föroreningsläckage från kraftstationer.

Inventeringsområdet är stort och ett flertal verksamheter har identifierats inom denna kategori (samtliga utom Kikåsdeponin inom Härryda kommun) vilka översiktligt beskrivs nedan. Notera att varje enskild verksamhet inom hela inventeringsområdet inte beskrivs (undantaget s.k. B-verksamheter), utan i många fall samlas ett flertal verksamheter inom industri- och

verksamhetsområden. I Rådasjöns närområde har emellertid ett antal unika verksamheter valts att lyftas fram.

 Industri-/verksamhetsområden förekommer framför allt i anslutning till Mölnlycke samhälle och utmed Mölndalsåns dalgång mellan Landvetter och Härryda samt längs med Eskilsbyvägen söder om Björrödsmotet (Björröd industriområde).

I Mölnlycke finns flera större verksamheter sedan tidigare samlade i norra delen av samhället, inom industriområdena Solsten och Säteriet, mellan Boråsvägen och Rv 40. På andra sidan Rv 40 har

verksamhetsområdena Mölnlycke Företagspark Norra och Södra växt

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

framtida verksamhetsområden i Härryda kommuns översiktsplan (ÖP).

Även vidare österut längs Boråsvägen, kring Bråta Företagspark, finns möjlighet för framtida exploatering av verksamheter enligt

översiktsplanen. I Mölnlycke finns också industri-/verksamhetsområden i mer direkt anslutning till Mölndalsån, så som Hönekulla industriområde och Mölnlycke fabriker. Längre söderut, längs med Pixbovägen,

återfinns ett mindre industriområde Kvarnbacken.

I Härryda kommuns översiktsplan finns ytterligare ett antal områden utpekade som framtida verksamhetsområden som berör

inventeringsområdet (se Bilaga C5c). Dels planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet och dels planeras ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet.

 Tillverkningsindustrier i olika skala förekommer inom

inventeringsområdet varav ett par klassas som B-verksamheter och således även omfattas av Härryda kommuns miljötillsyn. Dels Federal Mogul som bedriver tillverkning av motorer och som ligger inom Mölnlycke Företagspark Södra och dels Lantmännen Aspen i Hindås som bedriver tillverkning av drivmedel.

 Bensinstationer, bilverkstäder. Ett flertal finns inom

inventeringsområdet i anslutning till samhällen och flygplatsområdet.

Verksamheterna klassas ofta som C-verksamheter och omfattas således av kommunal miljötillsyn. Inom Mölnlycke samhälle finns två

bensinstationer, dels i centrala Mölnlycke alldeles invid Mölndalsån (för närvarande Circle K) och dels i anslutning till Solsten industriområde (för närvarande ST1).

 Deponier, avfallsupplag/hantering varav Kikås deponi och återvinningscentral (mellanlagring) har störst betydelse med

lakvattendamm som avrinner till Rådasjön via Vällsjön. Övriga att nämna är Bråta Återvinningscentral (B-verksamhet) nordost om Mölnlycke.

 Täktverksamhet förekommer både i form av större grus- och bergtäkter, vilka klassas som B-verksamheter och således omfattas av kommunal miljötillsyn. Grustäkterna är ofta belägna i anslutning till områden med permeabla grovkoringa sand- och grusavlagringar såsom isälvsavlagringar vilket för eventuella utsläpp kan innebära snabba transporttider i

grundvattenmagasinet mellan täktområde och ytvattendrag. Bergtäkter kan, utöver olycksrisk med arbetsmaskiner, medföra påverkan i form av förorenat länsvatten, bland annat innehållande sprängmedelsrester. I anslutning till bergtäkterna finns ofta asfaltsverk.

39 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Grustäkt Bråta och Bergtäkt Bråta. Mellan Landvetter och Rya återfinns grustäkterna Snåkered, Härryda och Bugärde i Mölndalsåns dalgång.

Mellan Härryda och Rya, på något längre avstånd från Mölndalsån ligger bergtäkterna Lillhult och Bugärde.

 Skjutbanor, finns på större avstånd från Rådasjön i Landvetter och Härryda (C-verksamheter).

 Nedlagda deponier. I nära anlutning till Mölndalsån i Mölnlycke finns en nedlagd deponi vid gamla reningsverket (Hönekulla industriområde).

Området klassas som potentiellt förorenat område av Länsstyrelsen med riskklass 3 – måttlig risk. I och vid Massetjärnen har tidgare förorenade massor deponerats. Området klassas som potentiellt förorenat område av Länsstyrelsen med riskklass 2 – stor risk.

 Nedlagda miljöfarliga verksamheter. Kring Massetjärnen har tidigare verksamheter legat som givit upphov till nu potentiellt förorenade

områden med riskklass 2 – stor risk enligt Länsstyrelsen. Verksamheterna inkluderar kemtvätt och textilindustri.

 Övriga potentiellt förorenade områden. Ett flertal områden som utpekats som potentiellt förorenade områden (MIFO-objekt) finns inom inventeringsområdet och omfattar både pågående och nerlagda verksamheter. MIFO-objekt hanteras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med MIFO-klassning. Utöver ovan nämnda nedlagda deponiner och miljöfarliga verksamheter har inga övriga objekt ingått i genomförd riskanalys.

 Anläggningsarbeten, allmänt inom inventeringsområdet, vilka inkluderar:

- Omfattande schakt i jordlager

- Omfattande sprängning eller schakt i berg - Omfattande beläggningsarbeten

- Byggmaterial och kemikalier vid större byggarbetsplatser - Arbetsmaskiner vid större byggarbetsplatser

8.3.3 Bebyggelse (A3)

Olika former av bebyggelse kan utgöra hot mot vattentäkten genom t.ex. följande risker:

• Föroreningsbelastning från enskilda, gemensamma eller kommunala lösningar för hantering av avlopp och dagvatten, inkluderande både ökat näringsläckage och risk för spridning av mikroorganismer. Avlopps- och dagvattenavledning utgör också en spridningsväg för kemikalier vid olycka.

• Läckage av hushållskemikalier från enskilda fastigheter.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

jordmassor).

• Läckage av föroreningar vid skötsel av grönytor.

• Läckage av föroreningar och penetrering av skyddande marklager via energibrunnar eller andra typer av brunnar.

Inom inventeringsområdet finns större områden med samlad bebyggelse, främst i anslutning till Sjövalla/Helenevik inom Mölndals stad och till Mölnlycke, Pixbo, Landvetter, Härryda och Hindås samhälle inom Härryda kommun. Även delar av Öjersjö samhälle i Partille kommun ligger inom inventeringsområdet.

På grund av att Rådasjön och Mölndalsån i Mölnlycke i stor utsträckning omges av tättbebyggt område innebär det att ett stort antal riskobjekt kopplat till

bebyggelse förekommer inom vattentäktens närområde. Inom

inventeringsområdet har följande potentiella föroreningskällor identifierats inom kategorin bebyggelse:

 Avloppspumpstationer. Ett flertal avloppspumpstationer med nödutlopp till ytvattendrag finns i anslutning till de kommunala spillvattennäten. Ett antal avloppspumpstationer har nödutlopp i eller nära Rådasjön. Däribland avloppspumpstationerna Helenevik och Sjövalla i viken för Rådasjöns utlopp, Pixbo Päls och Råda Säteri i östra delen av Rådasjön, Axanders m.fl. längs Mölndalsån genom Mölnlycke.

 Avloppsledningar. Stora delar av den samlade bebyggelse i samhällena kring Rådasjön och längre upp i ytvattensystemet är kopplade till de kommunala spillvattennäten via privata servisledningar. I anslutning till spillvattentunnel i centrala Mölnlycke, liksom i Landvetter samhälle, återfinns några nödutlopp i eller nära Mölndalsån. Ledningsbrott på spillvattenledningar med efterföljande läckage till Mölndalsån finns dokumenterade från ett antal incidenter vid Mölnlycke fabriker.

 Spillvattentunnel till Ryaverket omhändertar spillvatten från bland annat Mölnlycke och Landvetter samhälle. Löper strax norr om Rådasjön respektive Landvettersjön.

 Enskilda avloppsanläggningar förekommer i mindre omfattning i Rådasjöns närområde då Mölndals stad samt Härryda kommun genomfört ett riktat arbete att ansluta områden till det kommunala VA-nätet.

Områden där ett betydande antal enskilda avloppslösningar kan antas finnas samlade återfinns på norra och södra sidan av Landvettersjön samt

Områden där ett betydande antal enskilda avloppslösningar kan antas finnas samlade återfinns på norra och södra sidan av Landvettersjön samt

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 35-0)