• No results found

Hållbar avfallshantering

In document Årsredovisning 2019 (Page 119-124)

Ökad spårbarhet av farligt avfall och förbättrad avfallsstatistik

Utvecklingsarbetet för en ändamålsenlig avfallsstatistik och framtagande av en digital lösning för spårbarhet av farligt avfall har varit omfattande under året. Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att utreda rättsliga förutsättningar för en ändamålsenlig avfallsstatistik och en digital lösning för spårbarhet av farligt avfall. En förstudie redovisades i början av året.

Naturvårdsverket har även påbörjat arbetet med att ta fram en ny föreskrift om registrering i avfallsregistret och uppdatera föreskrifterna om transport av avfall (NFS 2005:3). Uppskattningsvis 1,1 miljoner verksamheter är berörda av förändringarna, vilket innebär att behovet av vägledning kommer att vara stort.

En första vägledning om BAT-slutsatserna om avfallsbehandling

En första vägledning om BAT-slutsatserna om avfallsbehandling har publicerats på Naturvårdsverkets hemsida. Vi har föreslagit att två nya bestämmelser ska införas om BAT-slutsatsernas tillämpningsområde i 2 kap. industriutsläppsför- ordningen (2013:250), IUF. Vägledningen är ett komplement till de föreslagna bestämmelserna och tar bland annat upp vilka verksamheter som omfattas. Vägledningen riktar sig till tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare och avser att underlätta tillämpningen av BAT-slutsatserna för avfallsbehandling, och att avgöra om en verksamhet omfattas av dessa eller ej.

Undantag från tillstånds- och anmälningsplikt för verksamheter som behandlar avfall

Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag utrett vilka verksamheter som kan undantas från kraven på tillståndsprövning utifrån förutsättningarna i EU:s avfallsdirektiv. Vi har föreslagit författningsändringar, med allmänna regler för verksamheternas bedrivande, som krävs för att kunna ge undantag från avfallsdirektivets bestämmelser om tillståndsprövning.

Naturvårdsverket ger förslag till system för allmänna regler och föreslår allmänna regler för kompostering av högst 50 ton park- och trädgårdsavfall per år. Naturvårdsverket har också utrett frågan om allmänna regler för viss annan biologisk behandling och för förbränning av vissa avfallsslag, men föreslår inga allmänna regler för dessa.

Uppdraget kommer att kompletteras i januari 2020 med förslag avseende allmänna regler för återvinning av vissa avfallsslag för anläggningsändamål.

Avfall i anläggningsändamål

Parallellt med regeringsuppdraget om allmänna regler för bland annat åter- vinning av avfall för anläggningsändamål har Naturvårdsverket genomfört en översyn av verkets handbok om avfall i anläggningsändamål (2010:1). Resultatet av översynen kommer att användas för att uppdatera vägledningen.

Mat och matsvinn/matavfall

Inom matsvinn och matavfall har Naturvårdsverket bevakat och arbetat med det nationella genomförande av EU:s reviderade avfallslagstiftning. Ett arbete med föreskrift gällande utsortering av matavfall pågår. Naturvårdsverket har deltagit aktivt i två av EU-kommissionens undergrupper till matsvinns- och matavfallsplattform, en om mätningar och en inom implementering och utförande. Ett webbinarium hölls i april för att sprida kunskap om en inom EU framtagen metod för att utvärdera nyttan av genomförda projekt för att minska matsvinn. Naturvårdverket har också deltagit aktivt i arbetet med åtgärder inom ramen för regeringsuppdraget om minskat matsvinn som Livsmedelverket har drivit tillsammans med oss och Jordbruksverket. 2019 var det sista året av tre i detta regeringsuppdrag. I arbetet med regeringsupp- draget har vi, Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram en handlings- plan som heter Fler gör mer-åtgärder för att minska matsvinn, utifrån den planen har vi i slutet på 2019 redovisat till regeringen hur arbetet med att minska matsvinnet går. Naturvårdsverket har även genomfört ett möte under november med samverkansgruppen för minskat matavfall, SaMMa. En stor del ägnades åt en workshop för att diskutera, förankra och ta in synpunkter på Naturvårdsverkets utformning av ett förslag till etappmål om minskat matsvinn inom ett annat regeringsuppdrag. Naturvårdsverket har förbättrat uppföljningsmetoderna för matavfall vilket skapar förutsättningar för god uppföljning av ett eventuellt etappmål.

Projektet Matavfall i butik – Analys av samhällsförändringar, finansierat genom Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, har nyligen redovisats. Resultatet visade hur matavfall/matsvinn under det senaste decenniet har gått från en icke-fråga till en viktig miljöfråga både i samhället och i livsmedels- handeln

Naturvårdsverket var medarrangör i Livsmedelsforum 2019 som hölls i Örebro 22 oktober med fokus på hälsa, miljö och hållbarhet lokalt, regionalt och globalt.

Samverkan inom avfallsområdet

Avfallsrådet som är Naturvårdsverkets expertstöd för avfallsfrågor har under verksamhetsåret haft tre möten, där bland annat förändringarna i avfallspa- ketets sex olika direktiv och hur dessa kommer att implementeras nationellt varit på agendan. Det gångna året har 18 myndigheter, branschorganisationer och verksamheter varit representerade i rådet. Avfallsrådet utgör en viktig arena för samverkan genom att så många aktörer verksamma inom avfall och hållbarhet är representerade här. Genom dialog på rådsmötena kan vi i ett tidigt skede nå ökad transparens och sprida information om vad som är på gång nationellt och därmed också uppnå en ökad effekt.

Avfallsinitiativet CCAC

Naturvårdsverket är representerad i styrgruppen för avfallsinitiativet Climate and Clean Air Coalition (CCAC). CCAC är ett nätverk som syftar till för- bättrad avfallshantering och att minimera avfall. I uppdraget ingår att med- verka i olika events, konferenser och seminarier. Under 2019 har styrgruppen haft telefonmöten cirka en gång per månad och ett fysiskt möte, i samband med ISWA kongressen (the International Solid Waste Association). Sverige och Tyskland hade då en gemensam presentation: ”Strategies and policies in Europe to prevent and divert food waste in Europe. The perspective of Germany and Sweden.”

Operativ tillsyn över producentansvaren

Naturvårdsverket bedriver operativ tillsyn när det gäller producentansvar för elutrustning, batterier, förpackningar och returpapper. Vi ser till att alla importörer och tillverkare tar ansvar för de kostnader som uppstår i samband med insamling och återvinning av det avfall som uppstår inom dessa områden. Vi administrerar även de register dit producenterna är skyldiga att rapportera, vi tar ut tillsynsavgifter och arbetar i projekt för cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och avfallsförebyggande. Inom producentansvaret för elutrustning utfärdar vi även tillstånd till de aktörer som vill upprätta insamlingssystem.

Utöver löpande tillsyn av producentansvaren för elutrustning och batterier har vi under året bedrivit fortsatt tillsyn av de knappt 100 elcykelimportörer som kontaktades föregående år. Denna bransch växte kraftigt under 2017, vilket medförde att en större mängd litiumjonbatterier kom ut på marknaden. Dessa behöver så småningom återvinnas. Vi kontaktade under 2019 cirka 29 företag med anledning av tips om att företagen eventuellt omfattades av producentansvaret för elutrustning och batterier. Det ledde till att vi förelade flera företag att anmäla sig till EE- och Batteriregistret. I övrigt har fokus legat på batteriproducenter där vi sett att det finns motiv till att lämna oriktiga uppgifter för att slippa kostnaden för att vara ansluten till ett insamlingssystem för batterier.

Tillsynen inom förpackningar och returpapper har bestått i avstämningar med materialbolag som samlar in dessa fraktioner och även representerar producenterna. Under 2019 har operativ tillsyn bedrivits mot producenter av plastbärkassar. Den som yrkesmässigt tillverkar eller för in plastbärkassar till Sverige ska från och med 2018 varje år lämna uppgift till Naturvårdsverket om hur många plastbärkassar som tillverkades eller importerads, avsedda för den svenska marknaden under det närmast föregående kalenderåret.

TILLSTÅND TILL GRÄNSÖVERSKRIDANDE AVFALLSTRANSPORTER

Antalet ärenden om gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT) ligger alltjämt på en hög nivå och har ökat jämfört med 2018. Totalt har vi fått in 856 ärenden 2019 (2018 var det 761 stycken). Av dessa är 522 importärenden, 216 exportärenden och 118 transitärenden, vilka kräver betydligt kortare handläggningstid. Under året har vi beslutat i 757 ärenden.

Tabell 19. Volym och kostnad, gränsöverskridande transporter

2017 2018 2019 Antal beslut om gränsöverskridande transporter

och avfall (GRÖT)

643 698 757

Hanteringskostnad, totalt , tkr 4 854 4 690 6 523 Hanteringskostnad per beslut, kr 7 550 6 720 8 617

Vi har vidareutvecklat det digitala systemet för gränsöverskridande avfalls- transporter, Nordic TFS, något och gjort förbättringar i vårt eget ärendehan- teringssystem gällande hanteringen av GRÖT-ärenden. Det digitala systemet Nordic TFS underlättar för företagen genom att de kan hantera anmälningar och registreringar av enskilda transporter digitalt. Systemet gör det också enklare för oss att följa upp och spåra avfallstransporterna.

Under året har Naturvårdsverket handlagt 42 ärenden gällande olagliga transporter av avfall. Den största delen av dessa ärenden gäller svenskt avfall som stoppats utanför Sverige. Antalet ärenden av denna sort har ökat mycket jämfört med 2018, då det handlade om 23 stycken.

Hållbar avloppsvattenhantering och dagvatten

BIDRAG FÖR RENING AV DAGVATTEN OCH AVANCERAD RENING AV LÄKEMEDELSRESTER

Naturvårdsverket har fördelat bidrag till investeringar dels i dagvattenåtgärder som minskar spridning av mikroplaster och andra föroreningar via dagvatten, dels till implementering av avancerad rening för avskiljning av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk. Totalt beviljades bidrag om 38 mnkr till dagvattenåt- gärder och 57 mnkr till läkemedelsrening.

Under 2019 utbetalades medel till projekt för att minska spridning av mikroplaster och andra föroreningar via dagvatten. En del av investeringsåtgär- derna har allt eftersom anläggningar färdigställts givit en direkt effekt då mikro- plast och andra föroreningar förhindrats från att spridas vidare till vattenmiljön, till exempel genom installation av filter i brunnar. För andra åtgärder, såsom t.ex. vid anläggande av större dammar för rening av dagvatten så kan effekter mätas i anläggningar och i recipienter först på längre sikt.

Under 2019 beviljades medel för avancerad rening av läkemedelsrening till två investeringsprojekt (Simrishamn kommun och Ronneby Miljö och teknik AB) som inte enbart syftar till ökad reningsgrad, utan även till att öka återan- vändning av renat avloppsvatten – detta i en region med akut vattenbrist. Även Gotland har beviljats medel för projekt med samma syfte. En annan fullskale- anläggning som fått bidrag är källsorterande avlopp i ett nytt bostadsområde i Helsingborg. Separation av svartvatten, gråvatten och matavfall innebär effektivare uttag och återanvändning av både avloppsvatten och näringsämnen.

Vi har också beviljat bidrag till 12 förstudier som kommer att bidra till viktig kartläggning av vart i Sverige vi har mest problem i recepienten med föroreningar av bland annat läkemedelsrester. I nästa steg får vi bättre förutsättningar att rikta finansiering av fullskaleprojekt med tydligare effekt på miljön i form av bättre vattenkvalitet.

VÄGLEDNING OM RENING OCH KONTROLL AV UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN TÄTBEBYGGELSE

I april 2019 publicerades en ny vägledning till NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vägledningen syftar till att klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna och därmed även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsrenings- anläggningarna. Parallellt har även miljörapporteringsföreskrifterna 2016:8 och vägledningen till den vad gäller avloppsanläggningar, reviderats och uppdaterats med syfte att förenkla och tydliggöra miljörapporteringen och den efterföljande EU-rapporteringen av avloppsdirektivet.

En vägledningsturné med regionala seminarier som arrangeras i samar- bete med ett antal länsstyrelser har genomförts och fortsätter i början av 2020. Både tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och konsulter har varit inbjudna för att belysa de olika aktörernas perspektiv och frågeställningar. Den samlade vägledningsinsatsen 2019 utgör, förutom att vara en länge efter- frågad vägledning, en viktig del i den kraftsamling som pågår för att förbättra kvaliteten på rapporteringen till EU och för att minska risken för nya överträ- delseärenden.

FÖRESLÅ ETAPPMÅL OM DAGVATTEN

Naturvårdsverket har haft i uppdrag att lämna förslag till etappmål med styr- medel och åtgärder om dagvatten för att minska den negativa påverkan på vattenkvaliteten. Hänsyn skulle i regeringsuppdraget även tas till effekterna av ett förändrat klimat. Naturvårdsverket lämnade i mars, förslag om två etappmål för dagvatten. Det första etappmålet blickar framåt mot planering och byggande och det andra fokuserar på redan befintlig bebyggelse. De båda etappmålen har ett gemensamt syfte och vi föreslår att de antas tillsammans, som en helhet.

Utöver själva etappmålsförslagen föreslår Naturvårdsverket även några åtgärder och styrmedel, i syfte att uppnå de föreslagna etappmålen samt generationsmålet. Förslagen inkluderar en myndighetsgemensam vägledning om dagvatten, förtydligande av anmälningsplikten i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, samt att regeringen bör tillsätta en utredning om dagvatten för översyn och samordning mellan miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster.

ÅTGÄRDER OM UTSLÄPP AV MIKROPLASTER TILL VATTENMILJÖ

Naturvårdsverket redovisade i maj ett regeringsuppdrag gällande mikroplaster i miljön. Genom de föreslagna åtgärderna bedömer vi att förutsättningarna förbättras för att minska spridningen av mikroplaster i miljön. För att kunna ta ytterligare steg behöver kunskapen om källor, spridning och effekter öka, eftersom kunskapsluckorna fortfarande är stora. Naturvårdsverket åtar sig att vara nationell kunskapsnod för mikroplast. Vi föreslår ytterligare åtgärder för att minska utsläpp av mikroplaster från några av de viktigaste kvantifierade källorna. Bland åtgärdsförslagen ingår anmälningsplikt för anläggningar med konstgräs, gjutet granulat och ridanläggningar som innehåller gummi eller plast.

STRANDSTÄDNING

Naturvårdsverket har gett drygt 16,2 mnkr i bidrag för strandstädning 2019. Bidraget gick till 25 kommuner. Totalt har 216 ton avfall städats upp och 254 personer som mestadels står långt ifrån arbetsmarknaden har anställts för att städa.

In document Årsredovisning 2019 (Page 119-124)