Den nationella bullersamordningen
Flera olika myndigheter arbetar utifrån olika uppdrag och expertroller med frågor om buller. För att uppnå en god samordning av arbetet mellan myndig- heterna har regeringen ålagt Naturvårdsverket att samordna myndigheternas arbete med buller. För att uppnå ett gott genomförande av den myndighetsge- mensamma strategin, som beslutades 2018, och för att hitta bra sätt för myn- digheterna att gemensamt arbeta med utgångspunkt i WHO:s Noise guidelines for the European Region , har samordningen fokuserats på att planera de projekt som inleds under 2020.
Planering för Friluftsliv
Många kommuner har ökat sin kompetens om hur friluftsliv kan synliggöras i planeringen genom våra nya vägledningar. Vägledningen Metod för kart- läggning av områden värdefulla för friluftsliv har nått över 200 kommuner under tre regionala utbildningstillfällen. Fem kommuner har varit piloter som genomfört kartläggningen och kunnat delge sina erfarenheter. Vägledningen Kommunal friluftslivsplanering har publicerats på Naturvårdsverkets
webb och kommunicerats genom seminarier på Tankesmedjan samt i Almedalen. Länsstyrelserna har fått kompetensstöd i båda vägledningarna och har introducerat arbetet i sina nätverk för samhällsplanering. Det råder brist på underlag om friluftsliv på både lokal, regional och nationell nivå. Naturvårdsverket har därför påbörjat arbetet med att samla in och tillgäng- liggöra underlag digitalt.
Täkt- och gruvprövningar
Naturvårdsverket har i flera år drivit mål och ärenden för att förbättra och förtydliga praxis inom täkt- och gruvprövningar, parallellt med löpande arbete med strategisk utveckling av miljörätten. Detta är en del av ett långsiktigt arbete som syftar till att stärka miljöbalken som styrmedel för att nå miljömålen.
Under 2019 kom ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen gällande tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, till gruva för kaolinbrytning i Skåne (mål M 10717-17) som knyter ihop Naturvårdsverkets arbete inom strategisk utveckling av miljörätten och arbetet med täkt- och gruvärenden. I domen avslår domstolen ansökan utifrån flera skäl som Naturvårdsverket drivit. Domen är även en bekräftelse av den praxis som kommit i samband med Bungetäkten. Den gör också gällande att bearbetningskoncession inte alltid innebär tillåtlighet i efterföljande prövning enligt miljöbalken. Detta är en fråga som Naturvårdsverket tidigare har uppmärksammat inom
Miljöbalksprojektet och lyft fram i rapporten Förhållandet mellan minerallagen och miljöbalken (Naturvårdsverket, rapport 6759, 2017). Detta är första gången som avslag meddelas för en gruva med bearbetningskoncession i mark- och miljödomstolen. Svenska Kaolin AB överklagade domen till Högsta domstolen, som dock inte meddelade prövningstillstånd. Därmed står mark- och miljödomstolens dom fast.
I november 2019 kom ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen (mål M 5798-18) där de upphäver mark- och miljödomstolens dom om uppskjutna frågor om efterbehandling med mera vid Aitikgruvan och åter- förvisar målet till mark- och miljödomstolen för vidare handläggning. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Norrbotten och bolaget hade överklagat avgörandet från mark- och miljödomstolen och huvudförhandlingen hölls i maj. Av domskälen framgår att Mark- och miljööverdomstolen har lyssnat på Naturvårdsverkets skäl till ändring av domen. Mark- och miljööverdomstolen anser att det i bolagets redovisning och underlagsmaterial finns betydande brister och att bolaget inte har fullföljt utredningsuppdraget i den uppskjutna frågan. Utredningen är oklar i flera avseenden och det är inte möjligt att bedöma vare sig om de föreslagna metoderna utgör bästa möjliga teknik eller om de kan antas ge önskat resultat under lång tid. Mark- och miljöö- verdomstolen bedömer även att det är lämpligt att utredningarna utgår från
vägledningen i BREF-dokumentet.1 Mark- och miljööverdomstolen anser
vidare att bolagets sätt att angripa problemet inte stämmer med miljöbalkens intentioner, som förutom bästa möjliga teknik även ska möjliggöra en avvägning av vilka insatser som är rimliga, med hänsyn till förväntat resultat för miljön och kostnaderna.
Naturvårdsverket har genom sitt systematiska arbete med utveckling av miljörätten kunnat bidra till att belysa förhållandet mellan olika lagstiftningar som tidigare inte varit klarlagt. Dessutom har Naturvårdsverket genom arbetet med täkt- och gruvärenden bidragit till en förtydligad praxis gällande bland annat risken för påverkan på Natura 2000-områden och påverkan i förhållande till fridlysningbestämmelserna i artskyddsbestämmelserna.
Prövning av flygplats
Naturvårdsverket har deltagit vid prövning av flygplatsverksamhet vid tre regionala flygplatser och bland annat drivit frågor om bullerskyddsisolering för att minska risken för störningar nattetid. Dom har kommit i två av målen, för Kalmar Öland Airport respektive Karlstad Airport. Naturvårdsverket har yrkat på att bullerisolering ska vidtas på bostäder som i snitt exponeras för en maxhändelse om 70 dBA per natt vilket är strängare än tidigare praxis. Skälen för detta yrkande finns i den sammanställning av miljömedicinsk forskning om buller som publicerades förra året av WHO, där man visat en påtaglig risk för sömnstörningar vid denna exponering. Domstolen har med några mindre avsteg gått på Naturvårdsverkets linje. I domskälen för Kalmar Öland Airport angavs att bullerhändelser nattetid bör tillmätas särskild betydelse vad gäller försiktighetsmått och avsteg från riktvärdet i 6 § trafik- bullerförordningen. Naturvårdsverket har även haft framgång i att man vid bedömning av rimliga bullerskyddsåtgärder enbart ska ta hänsyn till byggnadens standard och inte dess ekonomiska värde.
Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad
Under året har Naturvårdsverket i samverkan med Energimyndigheten fortsatt arbetet med att ta fram en nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad. En gemensam nulägesbeskrivning har presenterats som bland annat lyfter sex utmaningar som strategin kommer att hantera. 2019 har arbetet framför allt bestått i att föra dialog med en rad olika aktörer. Detta har medfört att vårt strategiarbete blivit känt och att flera sektorer och aktörer involverats. Vi har fört dialogmöten på generaldirektörsnivå med Försvarsmakten, Sametinget, Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät, länsstyrelserna och före- trädare för vindkraftsbranschen, vilket har gett vårt strategiarbete en bred förankring. Ett flertal myndigheter och aktörer är nu involverade och har
1 Best available techniques (BAT) Reference Document for the Management of Waste from
extractive industries – in accordance with directive 2006/21/EC, JRC/European Commission, 2018 (BREF MWEI).
uttryckt intresse för att delta och bidra i det fortsatta arbetet med att ta fram planeringsunderlag och vägledningar. En webbsida där man kan följa arbetet har tagits fram.
Bakgrunden till arbetet är Sveriges högt ställda klimatambitioner och mål om att ha100 procent förnybar elproduktion år 2040. För att åstadkomma denna omställning behöver möjligheterna att bygga ut vindkraft, i större omfattning och på ett hållbart sätt, förbättras. Generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Energimyndigheten har mot denna bakgrund tagit initia- tiv till att arbeta fram en gemensam strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Initiativet är en åtgärd inom ramen för Miljömålsrådet.
Rådet för hållbara städer
Regeringen inrättade i december 2017 ett råd för hållbara städer som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådets uppdrag är att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer. Naturvårdsverket ingår i rådet, som en av 13 medlemmar. Rådet leds av ordförande Helena Bjarnegård.
Fokus för 2019 var att arbeta med åtgärder kopplade till de tre etappmålen i Levande städer. En kommungrupp, näringslivsgrupp och en forsknings- och innovationsgrupp har skapats för att bistå i Rådets arbete. Rådet har också tagit beslut om fyra viktiga perspektiv i arbetet med hållbar stadsutveckling; människans livsmiljö, helhetssyn, omställningskraft och samverkan. Inför 2020 har varje myndighet spelat in åtgärder som kan få ytterligare kraft genom Rådets samverkan. Naturvårdsverket har bidragit med åtgärderna Vägledning om naturbaserade lösningar med fokus på klimatanpassning, Vägledning om kommunal grönplanering och Ohållbara stadsdelar- transporteffektivitet
Grönplanering
Under 2019 har Naturvårdsverket genomfört föreläsningar kring grön infra- struktur, ekosystemtjänster och fysisk planering för kommuner, länsstyrelser och andra aktörer inom samhällsbyggnad och fysisk planering. Vi har till exempel funnits på plats med föreläsning tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne på Plan- och bostadsdagarna 2019 och arrangerat ett tema-möte om fysisk planering och grön infrastruktur för alla läns samordnare för grön infrastruktur med flera.
Kopplat till miljömålsrådsåtgärden Ekosystemtjänster och fysisk planering har vi stöttat länsstyrelselserna i genomförandet av en nationell workshop-serie för länsstyrelsehandläggare där vi tillsammans jobbat för att hitta nya arbetssätt och metoder för länsstyrelserna att arbeta tvärsektoriellt med ekosystemtjänsterna i fysisk planering. Aktiviteterna bedöms kunna ha bidragit till ökat fokus på frågan om fysisk planering kopplad till grön infrastruktur och ekosystemtjänster hos länsstyrelserna. Aktiviteterna har bidragit till kunskapsutbyte mellan länen som bedöms gynna fortsatt utveckling av arbetssätt inom länen, så att de till exempel kan ge bättre stöd till kommunerna i fysisk planering när det gäller grön infrastruktur och ekosystemtjänster.
Vi har tagit fram en ny broschyr om grön infrastruktur och fysisk planering. Syftet med broschyren är att ge ökad kunskap om vad grön infrastruktur kon- kret kan innebära i fysisk planering, vad regionala handlingsplaner för grön infrastruktur är samt ökad förståelse för vikten av att ha grön infrastruktur- perspektiv i den fysiska planeringen.
Vi har under 2019 inlett ett samarbete med Boverket i syfte att ta fram en handledning om kommunal grönplanering. Som en del i detta har vi låtit ana- lysera hur dagens grönplanering ser ut. Analysen är ett internt dokument som ska användas både av oss och Boverket i vårt fortsatta vägledningsarbete. Den förväntade effekten är ökad tydlighet från de båda myndigheterna i hur grönska kan hanteras i planering och en möjlighet att på ett mer samlat sätt kunna kommunicera den vägledning som finns.
Sammantaget bedöms föreläsningar, nytt vägledningsmaterial samt annat tryckt och webbaserat kommunikationsmaterial ha bidragit till att Naturvårdsverket upplevs ha tagit en större roll i fysisk planering. Material, föreläsningar och diskussioner bedöms ha ökat förutsättningarna för ökat intresse och ökad kunskap om grön infrastruktur, ekosystemtjänster (däribland förutsättningar för friluftsliv) och fysisk planering hos länsstyrelser, kommuner och andra aktörer inom fysisk planering. Det bidrar i sin tur till att dessa frågor kan integreras i den fysisk planeringen, vilket till exempel ligger i linje med etappmålet om att 50 % av kommunerna år 2025 ska ha integrerat eko- systemtjänster och stadsgrönska i sin planering.
Klimatanpassning
Naturvårdsverket har under 2019 aktivt verkat för att ta en tydlig roll inom det nationella klimatanpassningsarbetet och integrera klimatanpassningsfrågan i våra processer och leveranser. I januari 2019 redovisade Naturvårdsverket sin handlingsplan för klimatanpassning till regeringen. I handlingsplanen har vi genomfört en klimat- och sårbarhetsanalys för vår verksamhet och fastslagit ett 60-tal klimatanpassningsåtgärder som genomförs 2019–2021. Vi har också tagit fram myndighetsmål för vårt arbete med klimatanpassning och en struktur för uppföljningen av våra klimatanpassningsåtgärder.
INTERN OCH EXTERN SAMORDNING AV KLIMATANPASSNINGSARBETET
Naturvårdsverket har under 2019 aktivt deltagit i externa sammanhang, såsom konferenser, referensgrupper, möten och dialoger med externa samverkans- myndigheter, för att stärka vår roll i det nationella klimatanpassningsarbetet och vårt stöd och bidrag till Sveriges resiliens mot klimatförändringar. Samordning och samverkan är fortsatt en ledstjärna för att vi ska få genom- slag för vårt arbete med klimatanpassning. Naturvårdsverket har bland annat lyft klimatanpassningsfrågan under ett antal av de konferenser som vi anordnat så som klimatanpassningssession under Miljöbalksdagarna 2019, klimatanpassning som tema under Nationella EBH-träffen 2019, och en klimatanpassningssession under Boverkets konferens ”Låt staden grönska”. Naturvårdsverkets samordningsfunktion för klimatanpassning har också följt upp samtliga åtgärder som Naturvårdsverket har åtagit sig genom sin hand- lingsplan för klimatanpassning.
KLIMATANPASSNING AV STATLIG EGENDOM
Naturvårdsverket har under 2019 påbörjat arbetet med att klimatanpassa den statliga egendom som vi ansvarar för enligt föreskrifterna i Förordning 14:28 om myndigheters klimatanpassningsarbete. Som ett första steg i arbetet har SMHI:s uppdragsverksamhet upphandlats för att bistå i arbetet med en förstudie som behandlar hur uppdraget under förordningen ska genomföras. I novembet anordnades en workshop tillsammans med SMHI och ett urval av länsstyrelser. Workshoppen syftade till att lägga en grund för förstudiens utformning, vilka delar som bör utredas samt hur ansvarsfördelningen mellan Naturvårdsverket och uppdragstagarna (ägare och förvaltare) ser ut. Under året har Naturvårdsverket också sökt och beviljats medel från SMHI för att driva en arbetsgrupp för att utreda hur klimatanpassning av statlig egendom bör genomföras. Ett antal arbetsgruppsmöten samt en större workshop, i oktober där 33 länsstyrelser och nationella myndigheter deltog, har genomförts under året. Kontaktnätet som skapats genom arbetsgruppen har gynnat Naturvårdsverkets interna arbete med förstudien.
VÄGLEDNING FÖR NATURBASERADE LÖSNINGAR
Naturvårdsverket har under 2019 arbetat med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar för klimatanpassning. Vägledningen tas fram som ett stöd till kommuner och länsstyrelser i arbetet med klimatanpassningsåtgärder som utgår från naturens egen förmåga att stå emot negativa effekter av ett för- ändrat klimat samtidigt som biologisk mångfald stärks. Vägledningen kommer att redogöra för vad som innefattas i begreppet naturbaserade lösningar samt hur begreppet kopplar an och ska förstås i relation till andra arbetsområden, såsom grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Vidare kommer vägledningen att innefatta ett övergripande stöd för planering och genomförande av åtgär- der samt en exempelsamling med naturbaserade lösningar i tre landskapsom- råden: tätbebyggd miljö, kust samt skogs- och jordbrukslandskap. Vi planerar att slutföra vägledningen under första kvartalet av 2020.
INSATSER FÖR TRANSPORTEFFEKTIVT SAMHÄLLE
Naturvårdsverket har under 2019 utvecklat arbetet för ett transporteffektivt samhälle. I december genomfördes en öppen workshop med rubriken
”Ohållbara stadsdelar – potential för omvandling”. Workshoppen samlade ett femtiotal deltagare, från bland annat kommuner, myndigheter samt fastig- hets- och konsultbranscherna. Workshoppen inriktades mot utmaningen att arbeta med transporteffektivitet i perifera, glesa och monofunktionella delar av städer, vilket rubriken ”Ohållbara stadsdelar” anspelade på. Fem kommuner och en fastighetsägare presenterade hur man arbetar inom området, och en betydande del av workshoppen ägnades åt erfarenhets- och kunskapsutbyte.