Hållbarhetsanalyser i förhand och i efterhand

Beroende på vilket syfte hållbarhetsanalyser har utformas de på olika sätt. Det pel förslagsvis vara intressant att kategorisera dem efter när i en process de utförs (Ness et al., 2007), även om denna indelning inte ger några knivskarpa gränser. Hållbarhetsanalyser som vanligen används inför beslutsfattande (ex ante, analys i förhand till exempel vid förslag på nya insatser) kan vara exempelvis miljökonsekvensbeskriv- ning (MKB), EU Sustainability Impact Assessment (EU SIA), Stra- tegic Impact Assessment (SIA), Strategic Environmental Assessment (SEA), livscykelanalys (LCA), kostnads-nyttoanalys (CBA), multikri- terieanalys (MCA), positionsanalys (PA), risk- och sårbarhetsanalyser eller framtidsscenarier. Två vanliga metoder för miljöbedömning är särskilt vanliga: MKB och SEA. En MKB är designad för att identifiera ett projekts potentiella miljökonsekvenser innan det genomförs, exem- pelvis byggnationen av en motorväg eller en industri. SEA är en metod för att ta hänsyn till miljöplaner, -program och -policyer, pel planer för infrastruktur. Båda verktygen används innan beslut om genomförande fattas och kan bidra till lägre kostnader och kortare tidsåtgång såväl som ekologiska och sociala fördelar (PETUS, 2005). Metoder för scenarier är också effektiva för att jämföra olika förslag och konsekvenserna av dessa. Boyko et al. (2012) har till exempel tagit fram en modell som omfattar indikatorer och scenariobyggande och skapat fyra scenarier för världens framtida utveckling. Ett mer känt exempel är scenarier som utvecklats av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC, 2007) för att försöka förutspå effekterna av ökande medeltemperaturer.

Hållbarhetsanalys som istället syftar till att utvärdera tillstånd eller förändring i samhället efter att åtgärder genomförts (ex post, analys i efterhand för att se vilka effekter som uppkommit på samhället) kan vara olika typer av indikatorbaserade index eller integrerade hållbar- hetsanalyser. Hållbarhetsanalyser kan alltså användas för att bedöma både aktiviteter som riskerar att medföra ohållbarhet (inför beslut om anläggning av en ny industri eller kanske ett vattenkraftverk) och för åtgärder som syftar till att öka hållbarheten (inför/efter policybeslut, projektgenomförande etc.). Ex postmetoder ses av Ness et al. (2007) som mer effektiva för att bedöma hållbarhet, men med nackdelen att de är mer subjektiva än ex antemetoderna vilket kan få beslutsfattare att ifrågasätta deras trovärdighet. När det gäller stadsutveckling kan det

dock finnas en särskild poäng med att integrera hållbarhetsanalyser ex ante och inte bara ex post eftersom städer ofta planeras på ett struktu- rerat sätt och ett effektivt hållbarhetsarbete börjar redan i planerings- stadiet (Rosales, 2011). Det mpelförslagsvis vara i utformningen av översiktsplaner och detaljplaner eller under projektplanering.

Stadsutveckling genomförs ofta genom projekt inom olika områden, varför projekt är särskilt viktiga att omfatta i hållbarhetsanalyser, eller kanske rättare sagt: därför är det särskilt viktigt att omfatta hållbar- hetsanalyser i projekt(Bell & Morse, 2008; PETUS, 2005) likaväl som de är det för policy och planer, tillsammans omnämnda PPP i vissa sammanhang (Lee, 2006). Till exempel kan projekt för upprättandet av nya byggnader eller infrastruktur mycket väl vara avsedda att främja hållbarhet, men kräver ändå stora materiella resurser och troligtvis också stora markytor (som i fallet med vattenkraft eller då nya bostadsområ- den byggs). Detta kan innebära påfrestningar på både ekologiska och sociala system. Det ekonomiska perspektivet är traditionellt det som får styra, men på senare tid har det blivit allt mer intressant för byggherrar att väga in även ekologiska faktorer. Sociala aspekter omfattas inte i samma utsträckning även om det blir vanligare med initiativ där sociala konsekvensanalyser och liknande genomförs (Larsson, personlig kom- munikation den 10 november 2011).

För många projekt kan både olika sorters ex ante-analyser och nå- gon form av multikriterieanalys som påvisar potentiella utfall av olika alternativ behövas. När projektet sedan är genomfört är det, liksom vid genomförandet av policybeslut, intressant att genomföra ytterligare hållbarhetsanalys av ex post-variant för att kunna påvisa den föränd- ring projektet medfört. Detta är dock mycket ovanligt förekommande (Boverket, 2010b). Ex postmetoder är följaktligen ofta outvecklade trots att de är viktiga för långsiktig effektivitet (Boverket, 2010b; Lee, 2006). Flera av de analysverktyg som nämnts i samband med antingen ex ante- eller ex postanalys kan i själva verket användas både i förhand och i efterhand, med större eller mindre framgång. Munier (2011) har utvecklat en metod för analys av städer som omfattar både analys i förhand och i efterhand. Söderbaum (2007) menar att ex ante- och ex postanalyser kan inneha liknande egenskaper och att det oftast är bra att använda samma typ av metod de gånger analyser ska genomföras både före och efter ett projekt, för att undvika förvirring. Det blir också van- ligare att ansluta sig till certifieringssystem som brittiska BREEAM16

16 BREEAM – Building Research Establishment Environmental Assess- ment Method

eller Ceequal17 _{där tydliga ekologiska mål (och för Ceequal även sociala)}

sätts upp som i olika grad måste följas och följas upp. Motsvarande system är amerikanska LEED18 _{och BEES}19_{, japanska CASBEE}20

och australiensiska Green Star. BREEAM har också utvecklats till BREEAM for Communities som certifierar stadsdelar, där även den sociala hållbarheten inkluderas och följs upp.

Projekt kan också vara av mjukare karaktmpelsom att öka trygghe- ten i en gångtunnel eller minska utanförskapet i ett bostadsområde. Här är det troligtvis inte fråga om lika stora materiella investeringar som vid nybyggnation – istället ligger utmaningen i att engagera människor och försöka ta reda på orsakerna till upplevda problem och sedan dess- utom hitta sätt att mäta en eventuell förändring hos människor efter genomfört projekt.I dessa fall bör det vara särskilt viktigt att utföra