• No results found

Högstadie- och gymnasielärares uppfattningar om kunskapskraven

7 Resultat

7.1 Högstadie- och gymnasielärares uppfattningar om kunskapskraven

Vid intervjuns första tema vilken behandlade bland annat frågeställningen,

Vilka är dina tankar om kunskapskraven för betyget E i samhällskunskap för högstadiet/samhällskunskap 1b? svarar flera av lärarna med mer erfarenhet

att kunskapskraven är mer tydliga jämfört med de föregående läroplanernas kunskapskrav i samhällskunskap. Gemensamt för samtliga intervjuade lärare är ett intresse för frågor om bedömning och att de tycker att kunskapskraven är väldigt omfattande. Lärarna Leif och Elisabeth är båda under sina

respektive intervjuer noggranna med att påpeka att nuvarande kunskapskrav är föremål för framtida revidering.

Leif beskriver utmärkande att kunskapskraven är komplexa och påpekar att kunskapskraven för hela SO-blocket är enormt omfattande. Leif beskriver även att kunskapskraven är: ”lite för omfattande”48 och beskriver att en mening exempelvis kan innehålla kunskapskrav som inte innefattar samma arbetsområde, ”man kan inte testa av kunskapskravet vid ett tillfälle”.49 Det leder enligt honom till att jag själv får tolka hur de olika kriterierna ska examineras. Utmärkande är Leifs beskrivning om kunskapskraven i vilket han beskriver följande: ” För kunskapskravet E står det eleven ska kunna redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och

rättigheter, denna formulering försvinner i de högre kunskapskraven”.50 Leif beskriver även att det centrala innehållet också tar upp exempelvis, de nationella minoriteterna men att dessa inte presenteras fullt ut i

kunskapskraven.

Lena har en liknande uppfattning om att kunskapskravens formuleringar är fyllda med mycket stoff. Lena väljer att precisera detta och läser upp följande från kunskapskraven för samhällskunskap 1b för att tydliggöra detta:

”Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer”.51 Efter läsningen utifrån kunskapskraven vill Lena poängtera att skrivningen i kunskapskraven behöver testas i flera

arbetsområden och att det är möjligt att någon del i kunskapskraven glöms bort. Relationen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven beskriver hon som bra och det finns en samstämmighet.52

48 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.

49 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.

50 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.

Sofia svarar att kunskapskraven för betyget E inte är krångliga men är omfattande och öppna. Sofia säger att kunskapskraven är mindre omfattande i samhällskunskap än i andra ämnen som hon undervisar.53 Vidare preciserar Sofia vad hon menar med öppna i vilket hon säger: ”att de lämnar ett brett tolkningsutrymme för mig som lärare hur dessa ska testas av eleverna”.54 Sofia förklarar att finns vissa problem med de nuvarande kurserna i samhällskunskap på gymnasiet. Hon säger att: ”det är nästan samma

kunskapskrav för samhällskunskap 1a1 som för samhällskunskap 1b men att samhällskunskap 1b är en 100-poängskurs, vilken gör det enklare att hinna med en bättre undervisning vilken förbereder eleverna mer för att möta kunskapskraven”.55 Sofia tycker att det finns i allmänhet en god

samstämmighet mellan kunskapskraven och det centrala innehållet.

Milad är av en annan uppfattning än Sofia och tycker inte att kunskapskraven är särskilt tydliga och specifikt utrycker svårigheten att utröna olika

formuleringar såsom: ”undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv”.56 Milad framför att vissa formuleringar är så invecklade och otydliga att läraren själv får tolka exempelvis vilka, samhällsfrågor som behöver lyftas. Vidare förklarar han att kunskapskraven är väldigt omfattande vilket

försvårar för eleverna och lärarna. Milad säger följande om relationen mellan kunskapskraven och det centrala innehållet: ”båda delarna är viktiga, men kunskapskraven är utgångspunkten för betygsättning vilket gör att mer tid läggs på dem”.57

Tommy som är en lärare med många års erfarenhet av yrket säger följande ”jag kan förstå att nyexaminerade lärare har det svårt med att veta hur de ska

53 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.

54 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.

55 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.

56 Lärare nummer tre. Milad, intervju 5 maj 2020.

pricka av allt som står i kunskapskraven”.58 Vilket han därefter preciserar med att kunskapskraven är för svåra på grund av dess omfattning. Tommys utsaga motsätter sig Sofias och han framför att kunskapskraven är svåra att tolka, vilket han säger följande om: ”Eleven har grundläggande kunskaper för betyget E och eleven har mycket goda kunskaper för betyg A det svårt att avgör vad som är mycket goda kunskaper”.59 vilket skapar enligt Tommy en svårighet vid betygsättning ”det är tolkningsbart för lärarna helt enkelt”.60 Vidare problematiserar Tommy och säger att det är oklart hur mycket tid som ska användas till varje del av kunskapskraven. Vidare förklarar han att det finns en röd tråd genom det centrala innehållet och kunskapsarven med de olika begreppen vilka återkommer i kunskapskraven. Tommy upplever relationen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven som god. Vidare förklarar han att det finns svårigheter att bedöma elevernas prestationer på D- och B-nivå.

Elisabeth funderar en stund när hon får första frågan under intervjun och svarar följande: ” Jag tycker kunskapskraven för samhällskunskap är tydliga och inte så omfattande jämfört med mitt andra ämne som är geografi”.61

Vidare förklarar Elisabeth att det finns utrymme för förbättringar, särskilt mer tydlighet om vilka kunskaper som är exempelvis grundläggande och goda. Elisabeth beskriver följande om kunskapskraven: ”Kunskapskraven är tacksamma för de är möjliga att sammanväva med andra ämnen och det är mycket i kunskapskraven som är verklighetsbaserat som exempelvis medias roll och källkritik”.62 Elisabeth tycker att det centrala innehållet stämmer väl överens med kunskapskraven.

58 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.

59 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.

60 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.

61 Lärare nummer fem. Elisabeth, intervju 24 april 2020.

Sara förklarar, när hon får frågan kring vad tycker du om kunskapskraven för samhällskunskap 1b svarar hon först efter en stunds betänketid ”de är

märkligt det finns bara två specifika saker som står tydligt att eleverna ska kunna det är de mänskliga rättigheterna och konsumtionsrätt, det andra är främst elevernas förmågor”.63 Vidare förklarar Sara att hon tycker det är svårt att sätta ett högre betyg på någon elev om de missar något av dessa specifika kunskapskrav. I allmänhet tycker Sara att kunskapskraven E, C och A för samhällskunskap 1b är tydliga och hon förklarar att det är svårare att sätta F på en elev. Vidare säger Sara att kunskapskraven är väldigt komplexa och omfattande. Sara tycker även att centrala innehållet är omfattande men välskrivet, hon säger följande: ”Det lämnar inget utrymme åt något än vad som finns nedskrivet som exempelvis, rättssystemet”.64 Sara har en liknande uppfattning som Milad gällande kopplingen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven. Sara säger följande” det är svårt att arbeta med det centrala innehållet parallellt med kunskapskraven”.65

Related documents