Handel med utsläppsrätter

I dokument Energiläget ENERGILÄGET (sidor 39-42)

Syftet med utsläppshandel är att minska utsläppen av växthusgaser på ett sam-hällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt, genom att minskningarna genomförs där kostnaden för dem är lägst. Den internationella utsläppshandeln inom ramen för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer inleddes år 2008, men EU startade ett ut-släppshandelssystem redan den 1 januari 2005. Den första handelsperioden i EU:s utsläppshandelssystem pågick år 2005–2007. Den andra perioden löper parallellt med Kyotoprotokollets första åtagandeperiod under åren 2008–2012. Handel med

utsläppsrätter är ett klimatpolitiskt instrument inom EU:s program mot klimatför-ändringar (ECCP). Programmets mål är att nå unionens åtagande om minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet. EU:s handelssystem är utformat i enlighet med ett EG-direktiv som antogs år 200339. Sedan den 1 januari 2007, då Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU, omfattar handelssystemet 27 länder.

Inledningsvis gäller handelsdirektivet ett begränsat antal sektorer inom den energi intensiva industrin samt el- och värmeproducenter. Därmed omfattar systemet omkring 40% av växthusgasutsläppen inom EU. I Sverige inkluderas omkring 35% av växthusgasutsläppen i handelssystemet.40 Under första handels-perioden var det endast utsläpp av koldioxid som omfattades av handelssystemet, men från och med 2008 inkluderas lustgas i några medlemsländer. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. Under våren 2008 pågår diskussioner i Europaparlamentet om hur flyget ska kunna inkluderas i handelssystemet från år 2012. Utöver de företag som omfattas av handelsdirektivet kan även andra företag, enskilda personer och organisationer delta i handeln med utsläppsrätter.

Under första och andra handelsperioden byggde utsläppshandelssystemet på att varje medlemsland satte ett tak för de nationella utsläppen. På europanivå granskade och godkände EG-kommissionen medlemsländernas nationella för-delningsplaner, där det angavs hur många utsläppsrätter som landet sammanlagt planerade att fördela. Summan av medlemsländernas utsläppsbegränsningar utgjorde ett gemensamt utsläppstak. Den svenska staten har beslutat om att tilldela befintliga anläggningar cirka 19,8 miljoner utsläppsrätter per år under handelsperioden 2008–2012. Därutöver finns en reserv för nya deltagare, som totalt uppgår till 13,1 miljoner ton CO2 under perioden. Befintliga anläggningar inom el och fjärrvärmesektorn får ingen tilldelning av utsläppsrätter. Enligt EG-kommissionens förslag till nytt handelsdirektiv ska den totala tilldelningen för handelssystemet fr.o.m. nästa handelsperiod (2013–2020) istället fastställas centralt på EU-nivå.

Det s.k. länkdirektivet innebär att Kyotoprotokollets projektbaserade meka-nismer sammanlänkas med det europeiska handelssystemet.41 Verksamhetsutö-vare som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter kan därmed tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som sker i CDM- eller JI-projekt, genom att själva delta i projekt eller genom att köpa reduktionsenheter på marknaden.

Miljöeffekten garanteras av att tillkommande reduktionsenheter kompenseras av uppmätta utsläppsminskningar utanför EU.

Företagens rätt att använda CDM och JI för sin måluppfyllelse under handels-perioden 2008–2012 har begränsats av EG-kommissionen beroende på hur nära medlemsstaten är att uppfylla sitt åtagande i Kyoto, och om det förekommer

Direktiv 2003/87/EG., även 39

kallat handelsdirektivet.

Enligt Sveriges nationella 40

fördelningsplan avseende utsläppsrätter år 2008–2012. Siffran gäller för de svenska utsläppen år 2004.

Genom rådets och 41

parlamentets direktiv (2004/101/EG) om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter i överens- stämmelse med Kyoto- protokollets projekt-baserade mekanismer.

statliga inköp av reduktionsenheter från CDM och JI. Svenska företag får an-vända reduktionsenheter för att uppfylla sitt åtagande upp till 10% av den totala nationella tilldelningen. Begränsningen har omfördelats på anläggningsnivå utifrån koldioxidutsläppen år 2006, för att ge fler anläggningar möjligheten att överlämna reduktionsenheter istället för utsläppsrätter.

Prisutvecklingen på utsläppsrätter

Genom handelssystemet bildas ett marknadspris för att släppa ut koldioxid.

Prisbildningen bestäms av utbud och efterfrågan. Utbudet utgörs av den totala tilldelningen av utsläppsrätter samt användandet av krediter från de projektbase-rade mekanismerna, medan efterfrågan är beroende av bland annat behovet av el och värmeproduktion, bränslepriser och ekonomisk konjunktur. De verifierade utsläppen från anläggningar inom handelssystemet kan förenklat sägas utgöra ett mått på efterfrågan.

När de verifierade utsläppen från handelssystemets första år (2005) publicera-des i april–juni 2006 visade de sig vara lägre än tilldelningen, vilket innebar att marknaden hade ett kraftigt överskott på utsläppsrätter. Utsläppen 2006 och 2007 var något högre än utsläppen 2005, men priset på utsläppsrätter fortsatte att sjunka ner mot noll under återstoden av handelsperioden. Tilldelningen under handelsperioden 2005–2007 var totalt omkring 3,5% högre än utsläppen42. I Sverige överskred tilldelningen av utsläppsrätter utsläppen med i genomsnitt 2,9 miljoner ton per år43.

Handeln med utsläppsrätter sker till stor del med s.k. forwardkontrakt, som om de inte säljs vidare innebär leverans av utsläppsrätter det år som kontrak-tet gäller. Redan under handelsperioden 2005–2007 förekom det handel med forwardkontrakt för leverans av utsläppsrätter för 2008–2012. Priset på utsläpps-rätter för 2008–2012 berodde till stor del på EG-kommissionens beslut att skära ner den totala tilldelningen med omkring 9,5%. Utbudet av utsläppsrätter under 2008–2012 uppgår därmed till 2,08 miljarder per år, att jämföra med den första handelsperiodens tilldelning på omkring 2,3 miljarder utsläppsrätter per år.

Priset på utsläppsrätter för 2008 har under början av året rört sig mellan 20 och 29 euro.

Under våren 2008 har stigande priser på olja och gas inneburit att koleldad el- och värmeproduktion ökat sin lönsamhet jämfört med dessa bränslen, vilket kan ha bidragit till högre efterfrågan på utsläppsrätter och ett ökande utsläppsrätts-pris. En politisk faktor som kan ha påverkat priset är EG-kommissionens förslag

till nytt handelsdirektiv med begränsat utbud för perioden 2013–2020. 42 Point Carbon.

Naturvårdsverket.

43

Figur 5:

Prisutveckling på utsläppsrätter 2005–2008

KÄLLA: ECx (WWW.EUROPEAN-CLIMATEExCHANGE.COM)

0 10 20 30 40

EUADEC-08 EUADEC-07

24-04-2008 17-12-2007

24-04-2007 21-04-2006

22-04-2005

Euro

I dokument Energiläget ENERGILÄGET (sidor 39-42)